Vapenexporten
Motion 1993/94:U410 av Ingela Mårtensson (fp)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Tilldelat
- Utrikesutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1994-01-25
- Bordläggning
- 1994-02-08
- Hänvisning
- 1994-02-09
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Det brutala krig som nu pågår mitt i Europa är bl.a. en konsekvens av den satsning på en militär maktapparat som gjorts under lång tid. Sverige är ett av de länder som ohämmat sålt vapen till Jugoslaviens förre diktator.
Efter en liberalisering av de svenska reglerna för utförsel av krigsmateriel förra hösten, satsar nu Bofors på att bli ledande vapenproducent i Europa. Ambitionen är också att utveckla samarbete med NATO-länder för att producera och exportera vapen. Bl.a. har Sverige gjort avtal med Frankrike, som är känt för att föra en skrupelfri vapenpolitik.
Regeringen har gett tillstånd för export av krigsmateriel till Pakistan, som dels har en gränskonflikt med Indien, dels kränker de mänskliga rättigheterna.
Det borde strida mot reglerna för vapenexport att sälja krigsmateriel till Pakistan. Dessutom är det omoraliskt att sälja vapen till ett fattigt land som satsar en orimligt stor andel av sin budget på militära utgifter, när befolkningen är i skriande behov av hälso- och sjukvård, utbildning, m.m.
Sverige gav bistånd med 25,5 miljoner till Pakistan förra budgetåret. Det accentuerar än mer orimligheten i att ge bistånd till länder som satsar stora summor på vapen. Pakistan är bara ett exempel.
Den svenska försvarsindustrin fick genom 1992 års försvarsbeslut stora beställningar från staten, som gjorde att sysselsättningen kunde hållas på en viss nivå. Det pågår trots det en intern strukturering inom Bofors liksom inom försvarsindustrier världen över.
De kommande åren kan man inte räkna med ytterligare stora svenska beställningar och därför satsar industrin på ökad vapenexport.
Utvecklingen inom krigsindustrin går mot en större internationalisering. Det innebär att det är köparens behov och företagens vinstintressen, som kommer att gälla i allt högre grad. De nationella lagarna och riktlinjerna får mindre betydelse. Sverige bör inte anpassa sig till denna utveckling.
Om Sverige vill verka för fred och nedrustning i världen så går det inte att samtidigt förse världen med allt fler och sofistikerade vapen.
Därför bör den svenska krigsmaterielexporten successivt avvecklas. För att detta ska vara möjligt krävs en planerad omställning från militär till civil produktion. Sverige skulle kunna vara banbrytare på detta område i stället för att sträva efter att bli ledande vapenförsäljare i Europa.
Inga Thorsson hade ansvaret för en utredning, som var en uppföljning av ett beslut i FN, om möjligheterna till omställning. Resultatet presenterades 1984 i betänkandet ''Med sikte på nedrustning'' och var en genomgripande analys av situationen. Tyvärr har den inte kommit till den användning som den var avsedd för. Det är hög tid att den gör det. Regeringen bör ta initiativ till en plan för omställning från militär till civil produktion.
Den internationella vapenhandeln bör omfattas av större kontroll än hittills. I december 1991 antog FN:s generalförsamling en resolution om att skapa ett centralt register för export av konventionella vapen. Avsikten var att skapa större öppenhet och därmed ökat förtroende mellan medlemsstaterna. Tyvärr bygger förslaget på en frivillig medverkan och därmed förfelas en del av syftet. Dessutom avses endast konventionella vapen, medan kärnvapen, kemiska och biologiska vapen exkluderas. Själva vapenproduktionen undantages också. Till sist borde det också ingå en uttalad strävan att minska omfattningen av krigsmateriel. Sverige borde verka för att resolutionen kompletteras på dessa punkter.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en avveckling av vapenexporten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en plan för omställning från militär till civil produktion,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationell vapenhandel.
Stockholm den 25 januari 1994 Ingela Mårtensson (fp)
Yrkanden (6)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en avveckling av vapenexporten
- Behandlas i
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en avveckling av vapenexporten
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- uppskov
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en plan för omställning från militär till civil produktion
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en plan för omställning från militär till civil produktion
- Behandlas i
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationell vapenhandel.
- Behandlas i
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationell vapenhandel.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.