Minskade skatteintäkter genom F-skattsedelssystemet
Interpellation 2011/12:262 av Jansson, Eva-Lena (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-02-22
- Anmäld
- 2012-02-22
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2012-03-12
- Sista svarsdatum
- 2012-03-14
- Besvarad
- 2012-03-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 22 februari
Interpellation
2011/12:262 Minskade skatteintäkter genom F-skattsedelssystemet
av Eva-Lena Jansson (S)
till finansminister Anders Borg (M)
Inom olika branscher i Sverige verkar utländska bemanningsföretag med F-skattsedel som inte betalar några sociala avgifter i Sverige eller i sitt hemland. Bara inom skogsbranschen räknar man med att staten förlorar upp mot en halv miljard i sociala avgifter under en femårsperiod på grund av de utländska oseriösa bemanningsföretagen. Man har även sett liknande effekter inom transportnäringen.
Att man inte betalar några sociala avgifter gör att företagen kan hålla nere sina lönekostnader genom lönedumpning och konkurrera ut svenska företag på ett oseriöst sätt. Effekten av detta blir att man kommer att pressa ned lönerna på hela den svenska arbetsmarknaden. Detta medför att staten får lägre skatteintäkter, pensionerna blir lägre, man urholkar den svenska modellen och det svenska välfärdssystem.
Avser finansministern att vidta några åtgärder för att förändra systemet med F-skattsedlar?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2011/12:262
Webb-tv: Minskade skatteintäkter genom F-skattsedelssystemet
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2011/12:85 Tisdagen den 20 marsProtokoll 2011/12:85 8 § Svar på interpellation 2011/12:262 om minskade skatteintäkter genom F-skattsedelssystemet
Protokoll från debatten
Anf. 1 Finansminister Anders Borg (M)
Fru talman! Eva-Lena Jansson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att förändra systemet med F-skattsedlar.
Frågan är ställd mot bakgrund av att det enligt interpellanten verkar utländska bemanningsföretag i Sverige som inte betalar socialavgifter vare sig i Sverige eller i sina hemländer.
Det är ett problem om företag - svenska såväl som utländska - fuskar med skatt och avgifter. Det problem som nu är i fråga kommer man dock inte åt genom att ändra reglerna för hur preliminär skatt och socialavgifter ska betalas. Det är i stället främst genom Skatteverkets kontrollåtgärder och internationellt samarbete mellan skatteförvaltningar som problemet kan åtgärdas.
Det kan emellertid ändå finnas anledning att utvärdera hur F-skattesystemet fungerar ur uppbördssynpunkt samt dess effekter på företagande och arbetsmarknad i övrigt. Innan en sådan utvärdering har gjorts är jag inte beredd att överväga några ändringar av reglerna.
Anf. 2 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Tack för svaret, finansministern! Min interpellation handlar om minskade skatteintäkter genom F-skattsedelssystemet. Inom olika branscher i Sverige verkar utländska bemanningsföretag med F-skattsedel som inte betalar några sociala avgifter i Sverige eller i sitt hemland. Bara inom skogsbranschen har man räknat med att staten har förlorat uppemot en halv miljard i sociala avgifter under en femårsperiod på grund av de utländska oseriösa bemanningsföretagen. Man har även sett liknande effekter inom transportnäringen. Man kringgår dagens system med anställda och låter personer jobba med F-skattsedel fast de egentligen är anställda. Man betalar inte några sociala avgifter, och man betalar inte skatt i hemlandet. Även Skatteverket har uppmärksammat regeringen på den här frågan.
Att man inte betalar några sociala avgifter gör att företagen kan hålla nere sina lönekostnader genom lönedumpning och konkurrera ut svenska företag på ett oseriöst sätt. Effekten av detta kommer att bli att man pressar ned lönerna på hela den svenska arbetsmarknaden. Detta medför att staten får lägre skatteintäkter och att pensionerna blir lägre. Man urholkar den svenska modellen och det svenska välfärdssystemet, och därav min fråga till ministern.
Finansministern har svarat att innan en sådan utvärdering är gjord är han inte beredd att överväga några ändringar av reglerna. Nu har skatteutskottet enats om - jag har förstått det så att även Moderaterna tyckte att motionen från Socialdemokraterna var bra - att man nu ska se över regelverket för F-skattsedlar.
Det är inte bara utländska företag som är problemet, utan detta finns också i Sverige. Människor har F-skattsedel utan att egentligen vara företagare. Det handlar om att man dumpar lönerna.
Något som också är ytterst allvarligt men som kanske inte nämns i interpellationen är de personer som har F-skattsedel från andra länder och som nekas att ta del av våra trygghetssystem här i Sverige. De kommer inte i fråga för socialförsäkringen trots att de befinner sig i landet därför att de inte har betalat in de här avgifterna via bemanningsföretag eller via sin F-skattsedel.
Det blir alltså inte så att personer kommer hit och får tillgodoräkna sig socialförsäkringssystemet, utan i stället utnyttjas de som billig arbetskraft här i Sverige. Vi tycker att det är ytterst allvarligt att människor som kommer till Sverige och vill arbeta inte kan göra det under samma rimliga förhållanden som svenskar, det vill säga ta del av de här trygghetssystemen när de är anställda här. Därav min fråga.
Man använder sig av ett F-skattsedelssystem som öppnades av den nuvarande regeringen. Och Maud Olofsson tyckte att det var viktigt att till och med nyfödda kunde förses med en F-skattsedel. Man har en poäng med det system som man har infört. Min bild är att poängen med att inte behöva ha fler uppdragsgivare för att få en F-skattsedel är att det egentligen handlar om att omvandla anställningsförhållandena så att var och en blir sin egen och därmed får tävla med varandra om vem som har lägst pris på sitt arbete. Jag tycker att det är allvarligt, och jag tycker att det hänger ihop med regeringens politik. Det är därför jag har lyft upp frågan.
Nu när det trots allt tillsatts en utvärdering är min fråga till finansministern: Är finansministern beredd att göra någonting ytterligare och ta några initiativ för att föra samtal med arbetsmarknadens parter om den effekt som har uppstått på arbetsmarknaden? Det hoppas jag att finansministern ska kunna svara på.
Anf. 3 Finansminister Anders Borg (M)
Fru talman! Det är lätt att få intrycket att den här diskussionen i realiteten handlar om lite olika syn på vad företagsamhet har att bidra med i samhället. Vi som företräder alliansregeringen anser att företagsamhet är något positivt och bra för samhället. Det bidrar till både jobb och tillväxt. Vi vet att en oproportionerligt stor andel av de nya jobb som skapas i samhället kommer från snabbväxande företag där entreprenörer med en ny organisation, en ny produkt eller ett nytt sätt att sälja går in på en marknad och växer väldigt snabbt. Det som man i Dagens Industri brukar titta på vid de så kallade Gasellutnämningarna är bolag som år efter år växer snabbt. De har en oerhört stor betydelse för samhället i termer av skatteintäkter, jobb och tillväxt.
Men företagsamhet är inte bara tillväxt och jobb, utan det handlar också om någonting helt annat. Man får möjlighet att bli sin egen herre och slipper vara en del av en stor hierarkisk organisation med många chefer och kanske till med oklara chefer och oklart beslutsfattande och får i stället en större möjlighet att styra över sitt eget liv och sitt eget arbete.
Det tror jag är en tillfredsställelse som många människor sedan också upplever i företagsamheten och som man inte riktigt kan få som anställd. Det finns nackdelar i termer av större ekonomisk osäkerhet, men det finns fördelar i termer av att vara sin egen herre.
Jag tror att det grundläggande skälet till att företagsamhet är någonting som växer och som kommer att växa i allt större utsträckning är att man helt enkelt i ett modernt samhälle vill uppleva att man faktiskt styr över sitt eget hus.
Den här regeringen har gjort en lång rad reformer för att vi ska få fler företagare i Sverige, dels utifrån de här ekonomiska resonemangen, dels utifrån en föreställning om att det är bra för människor att få möjlighet att vara företagare om de så önskar.
Då kommer vi till diskussionen om F-skattsedlar. Låt mig konstatera att vi inte har uppfattat att det har skett någon stor och dramatisk förändring på det här området. Det som i allt väsentligt gjordes med den förändring av lagstiftningen som vi lade på plats under 2008 var att det lades fast en kodifiering och ett tydliggörande för att få en rättssäkerhet i fråga om vilken ordning som gällde.
Jag vill bara erinra om att Lagrådet ansåg detta så till den milda grad att man skrev i sin bedömning att den huvudsakliga omständigheten var att rättspraxis lagts till grund för prövning, och nu skulle man, som man skrev, kodifiera gällande rättspraxis så att man därigenom skulle få en större tydlighet. Då menade dock Lagrådet att man kunde ifrågasätta om förslaget över huvud taget behövde lagstiftas eftersom det här var den ordning som gällde. Det finns alltså inte någon stor skillnad vad gäller F-skattsedlarna före och efter det här beslutet.
Sedan har vi gjort många andra förändringar för att vi ska få fler företagare inom RUT och ROT, och vi har gjort förändringar av arbetsgivaravgifter, förmögenhetsskatt och sådant. Men vi har i grund och botten, om Lagrådets bedömning är riktig, ingen anledning att tro att det här problemet vare sig blivit större eller mindre sedan vi gjorde den här lagändringen.
Jag tror inte heller att vi i någon större utsträckning kan påverka, om vi vill vidmakthålla en möjlighet för människor att vara företagare och att det ska vara enkelt att få tillstånd att vara företagare, med mindre än att man har de här reglerna kvar ungefär som de är.
Skatteverket ska arbeta med kontroll, och skatteförändringar ska vi bidra med som gör att man har mindre anledning att skattefuska eller undandra sig skatt och att det ska vara svårare att göra det. Skatteverket jobbar med devisen att det ska vara enkelt att göra rätt och svårt att göra fel, och det är den som är utgångspunkten.
Den bedömning som gjordes från Lagrådets sida när förslaget lades fram och den bedömning vi gör är att det inte har skett någon dramatisk förändring och heller ingen dramatisk ökning på grund av den här lagändringen när det gäller skatteundandragandet.
Anf. 4 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Om man uppskattar att det försvinner skatteintäkter på närmare en halv miljard tycker jag att den som är ansvarig för statens finanser, det vill säga finansministern, borde vara bekymrad och borde vara intresserad av att komma till rätta med de problem som uppenbarligen finns.
I det särskilda yttrandet i skatteutskottets betänkande skriver Socialdemokraterna och Vänsterpartiet följande: Vi vill klargöra att vi anser att möjligheten att få F-skatt då sökanden har varit inblandad i skattefusk eller annan brottslig verksamhet måste begränsas. Ett godkännande för F-skatt ska återkallas då en innehavare dömts för skattefusk eller annan ekonomisk brottslighet, och en förnyad prövning ska kunna ske först efter att grunderna för indragningen har undanröjts och en karenstid har gått ut.
Min fråga till finansministern är: Tycker finansministern att det är ett bra förslag?
Anf. 5 Peter Persson (S)
Fru talman! Den moderatledda regeringen säger sig drivas av ett övergripande mål om att klara full sysselsättning. Jag konstaterar att under de år man har haft på sig har man presterat det motsatta. Arbetslösheten har ökat.
Jag tror i stället att regeringen har en annan strategi som man inte talar så högt om, nämligen att man driver en lönesänkningspolitik.
Det började med arbetslöshetsförsäkringen. Sönderslagningen av a-kassan innebär i dag att bara var femte arbetslös har ett fullgott försäkringsskydd. Det vet Anders Borg leder till en lönenedpressning. Den var fullt medveten. Man försöker piska ut människor till jobb som inte finns. Det var er strategi.
Sedan argumenterar ni för att de så kallade jobbskatteavdragen gör att man inte behöver kräva så höga löner. Det är den andra delen av strategin där ni nu har fått en orättvis beskattning av olika inkomstslag i landet.
När Borg är ute och talar på så långt avstånd från Schlingmann att denne inte kan höra det säger han till kommunalråden: Håll tillbaka löneökningarna för de kommunanställda! Se till att få ned ingångslönerna!
Nu skickar man ut skilda allianspartier med kravet att ungdomslönerna ska sänkas. Det handlar om reella sänkningar av ungdomars löner. Jag vill påstå att F-skattepolitiken är en del i strategin, nämligen att omvandla trygga anställningar med försäkringsskydd till att man själv har det fulla ansvaret. I kombination med utnyttjandet av arbetskraft som kommer till vårt land leder detta till katastrofala konsekvenser på svensk arbetsmarknad.
Vi håller i dag på att slå ut näringsgrenar, och människor lever under villkor som är orimliga, särskilt inom transportnäringen. Såväl arbetsgivare som fackliga organisationer är överens om att man måste göra någonting för att rätta till systemet. Denna press kände moderaterna i skatteutskottet, och det är glädjande att man var med och fattade ett beslut om att se över ett system både vad gäller skatteuppbörd och de enskilda arbetstagarnas möjligheter.
Jag måste säga att jag tycker att finansministerns svar på Eva-Lena Janssons viktiga interpellation är generande svagt. Det uttrycker över huvud taget ingen värdering, utan Anders Borg framställer det som en stor frihetsreform att vi har människor som kör lastbil i detta land för 4 000 kronor i månaden, inte levererar in skatter och saknar allt skydd om ohälsa skulle drabba dem.
Jag tycker att Anders Borg visar nonchalans mot en utveckling i en näringsgren och i ett system som för mig och för oss socialdemokrater är fullständigt oacceptabel.
Anf. 6 Finansminister Anders Borg (M)
Fru talman! Låt oss börja med att ställa fakta i centrum för den här diskussionen. Lagrådet konstaterar när man prövar propositionen för att förändra F-skattsedeln att det är en kodifiering av gällande rätt. Det har alltså inte skett någon förändring, och det system som Peter Persson beskriver som fullständigt orimligt och med katastrofala följder är alltså exakt det system som Socialdemokraterna administrerade under tolv år. Det här är en uppblåst diskussion där man tar en frågeställning och för den bortom alla rimliga proportioner.
Det har alltså inte skett någon regelförändring, och därför har det inte heller skett någon avgörande förändring av det samhällsproblem som interpellationen gäller. Lagrådet har gjort bedömningen att det i huvudsak är en kodifiering, och jag skulle gärna vilja höra en redovisning från de socialdemokratiska ledamöterna om hur Lagrådet har missförstått det här - på vilket sätt Lagrådets bedömning inte är korrekt och på vilket sätt det i lagrummet har skett förändringar som har bidragit till det problem som man talar om. Annars blir det bara att Peter Persson och Eva-Lena Jansson här i praktiken för en debatt med sitt eget förflutna. Det är vi i och för sig vana vid i den här kammaren.
Jag tror att det här i grund och botten handlar om någonting annat, och det är att socialdemokrater är obekväma med att det finns företagare. Man vill kunna inorganisera alla som arbetar i fackliga organisationer, och vill de inte vara i fackliga organisationer är de ett störningsmoment i samhället som retar upp socialdemokrater.
Vi delar inte den synen. Vi tycker att det är bra att människor kan driva företag. Vi tycker att det är bra att man kan göra det inom kommuner och landsting. Vi tycker inte att det är konstigt att man som elektriker kan jobba för landstinget som egenföretagare. Vi tycker inte att det är konstigt att man kan göra det som sjuksköterska eller sjukgymnast, även om man i praktiken har en enda uppdragsgivare.
För de allra flesta människor som jobbar med den typen av verksamhet handlar det om att man tar sina arbetsredskap oavsett om man är sjukgymnast eller rörmokare, åker till jobbet och är glad och stolt över att man driver en egen företagsamhet, är en del av ett samhälle och bidrar precis som alla andra till skatter och avgifter inom de sociala system vi har.
Detta att misstänkliggöra alla företagare och få det till att det skulle vara någon typ av underförstått skattefusk är ett synsätt som jag inte delar. Vi vill inte ha onödigt regelkrångel och hinder.
Den beskrivning av regeringens politik som att den får katastrofala konsekvenser för Sverige, om jag ska citera er, är en beskrivning av det land i Europa som uppvisar starkast sysselsättningstillväxt och som har bland de bästa reallöneökningarna, den starkaste tillväxten och de tveklöst starkaste offentliga finanserna.
Det är ett land som vi ska beskriva som att regeringens politik leder till katastrofala konsekvenser. Orden börjar snart förlora sin valör. Vad ska vi beskriva det som sker i Spanien, Portugal och Grekland med för ord? Det finns inga ord kvar om det land som har haft den snabbaste sysselsättningstillväxten, dubbelt så snabb som i Finland, tre gånger så snabb som i Danmark, ska beskrivas som en katastrofekonomi.
Det är bara att välkomna att Socialdemokraterna håller fast vid den svartmålningen och den företagsfientliga linjen. Det kommer att tydliggöra för väljarna att detta är ett parti som sitter fast i sitt eget förflutna.
Anf. 7 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Det är talande att finansministern suckar och stönar och att han under fyra minuters tid inte klarar av att svara på min enkla fråga om han tyckte att det var ett bra ställningstagande som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har gjort i skatteutskottet.
Det är också talande att vi har en finansminister som vägrar att diskutera att det försvinner miljarder i skatteintäkter som skulle kunna komma välfärden till del. Den frågan recenserar inte ens finansministern. Han vill inte se företagare som skattesmitare eller brottslingar. Det vill inte heller jag göra. Men jag pekar på att det finns ett antal personer som begår brott, och då måste man göra någonting åt det.
Det jag och Peter Persson försöker peka på är att den tidens arbetare som kallades daglönare har uppstått igen genom att personer kommer till Sverige och tvingas arbeta under urusla och orimliga arbetsvillkor till löner som inte någon skulle godkänna med kollektivavtal. Det kallar Anders Borg för frihet. Frihet är slaveri, okunnighet är styrka och krig är fred. Det är ord från George Orwells
1984
. Det kallas för nyspråk. Jag tycker att det är helt befängt, fru talman.
Om det uppstår lönedumpning vet jag att det får effekter. Det kommer att få effekter som att människor är fattiga fastän de inte är arbetslösa. Vi ser det systemet i USA där 42 miljoner arbetare varje dag lever på matkuponger trots att de har arbete. Det vi försöker peka på är att det är rimligt att människor som kommer till Sverige jobbar under samma villkor som svenskar. De ska inte utnyttjas.
Nu har vi ett system som innebär att det försvinner skatteintäkter och att människor förvägras socialförsäkringar. Det kommer inte in skatteintäkter i den omfattning det ska, och finansministern är nöjd. Jag blir faktiskt besvärad.
Anf. 8 Peter Persson (S)
Fru talman! Anders Borg må putsa sina medaljer och citera valda textstycken ur Financial Times. Men kan du inte åka till Eurostop i Jönköping och tala med lastbilschaufförerna som jobbar för 4 000 kronor i månaden? De saknar försäkringsskydd och får vänta tills nästa last kommer om en månad eller två så att de kan åka hem och leverera en liten slant till hemlandet.
Det är den verkligheten som breder ut sig. Det är den andra verkligheten. Du kan inte prata bort, Anders Borg, att vi i dag i vårt land har fler arbetslösa och särskilt en katastrofal ungdomsarbetslöshet än när du tillträdde som finansminister. Den är den ekonomiska politikens verkliga utfall. Den handlar om hur vi utnyttjar landets samlade produktionsresurser och ger människor förhoppningar. Det har du misslyckats med, och det tänker jag fortsätta att vidhålla.
När det gäller F-skattsedeln tror jag att ni har lärt er en del av ert brittiska systerparti. Thatcher använde det oerhört effektivt. Det handlade om att leverera F-skattsedlar, skapa egna företagare och slå sönder de fackliga organisationerna. Ni talar inte om det så tydligt, men vi ser hur det utvecklas i landet.
Arbetsmarknaden blir otryggare, och människor tvingas arbeta under orimliga arbetsvillkor. Det kan du aldrig prata bort, Anders Borg. Du nonchalerar också frågan här i kammaren.
Anf. 9 Finansminister Anders Borg (M)
Fru talman! Låt mig understryka att det jag citerat i talarstolen har varit lagrådsremissen. Det är Lagrådets yttrande om propositionen om förändrade F-skatteregler. Jag upprepar att lagrådsyttrandet ifrågasätter om man ens behövde göra ändringen av lagstiftningen eftersom detta i allt väsentligt var en kodifiering av gällande praxis.
Eva-Lena Jansson och Peter Persson hävdar med upprörda adjektiv att det har skett någon form av systemskifte. Det väcker frågan: Vari skulle detta systemskifte ha bestått? Det finns ingen som helst beskrivning av detta eftersom Lagrådet har hävdat att detta i allt väsentligt är en kodifiering.
Det går inte att föra en diskussion utifrån ett låtsasproblem som konstrueras här i talarstolen. Man kan föra många seriösa diskussioner om skatteundandraganden och företagsamhet. Det är därför vi har försökt att vidta åtgärder.
Vi har både RUT, ROT och ändrad restaurangmoms för att minska drivkrafterna för fusk. Vi har gjort omvänd moms för byggsektorn och har krav på kassa och personalliggare för at säkra att det blir minskade möjligheter till skatteundandraganden.
Den diskussionen kan man föra. Men att göra det utifrån en förändring av lagstiftningen om F-skattsedlar, som Lagrådet konstaterar inte är någon förändring, blir väldigt märkligt.
Jag kan inte se att vi ska beskriva företagsamheten i Sverige som någonting som handlar om slaveri och lönedumpning. Det är inte rimliga beskrivningar av hur förhållandena är i Sverige.
Vi har vare sig sett någon lönedumpning eller något slaveri. Vi har haft reallönetillväxt i god utvecklingstakt jämfört med andra länder. Vi har haft stigande disponibla inkomster, och vi har haft en mycket bättre sysselsättningsutveckling än vad man haft på de allra flesta håll. Jag delar helt enkelt inte interpellanternas beskrivning av problemet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.