Medborgarnas förtroende för folkbildningen
Interpellation 2020/21:704 av Cassandra Sundin (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-05-04
- Överlämnad
- 2021-05-05
- Anmäld
- 2021-05-06
- Svarsdatum
- 2021-05-21
- Besvarad
- 2021-05-21
- Sista svarsdatum
- 2021-05-26
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Frågan om felaktiga utbetalningar inom folkbildningsväsendet har varit aktuell under en lång tid. I takt med att ansvariga meddelat att problemen tas på allvar fortsätter nya uppgifter att nå ytan som breddar problembeskrivningen alltmer.
Generellt har fokus varit riktat mot de skattepengar som förskingrats och hur detta har kunnat fortgå trots demokratikriterier och granskningar. Vad som dock är viktigt att även lyfta i frågan är hur medborgarnas förtroende för folkbildningen påverkas av de framkomna uppgifterna.
Folkbildningen är en viktig del av vår demokrati. Den ger medborgarna fler möjligheter till bildning och deltagande i samhällets demokratiska processer och kulturliv. Statliga bidrag till organisationer kopplade till extremism är i sig ett hot mot demokratin. När fenomenet vidare resulterar i att medborgarnas förtroende för folkbildningen går förlorat är det ett ytterligare hot mot demokratin. Folkbildningen har länge varit en del av våra demokratiska processer. Förtroende tar lång tid att bygga upp men kan raseras desto snabbare.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Ser ministern någon risk för att förtroendet för folkbildningen hos medborgarna försämras som ett resultat av den problematik som har uppdagats, och avser ministern att vidta några åtgärder med anledning av detta?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:704
Webb-tv: Medborgarnas förtroende för folkbildningen
Dokument från debatten
- Fredag den 21 maj 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:125
- Protokoll 2020/21:125 Fredagen den 21 majProtokoll 2020/21:125 Svar på interpellation 2020/21:704 om medborgarnas förtroende för folkbildningen
Protokoll från debatten
Anf. 35 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Fru talman! Cassandra Sundin har frågat mig om jag ser någon risk för att förtroendet för folkbildningen hos medborgarna försämras som ett resultat av den problematik som har uppdagats och om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av detta.
Folkbildningens aktörer har ett stort ansvar för att säkerställa att det statliga stödet används korrekt. Att folkbildningens aktörer tar detta ansvar är avgörande för att allmänhetens förtroende för folkbildningen ska upprätthållas och även förstärkas. Det är också av största vikt att statsbidragsfinansierad verksamhet följs upp regelbundet och att det finns kontrollmekanismer på plats när statsbidrag har använts på ett felaktigt sätt. Statliga bidrag till folkbildningen ska uteslutande gå till verksamhet som uppfyller statens syften med bidraget. Att utveckla och stärka demokratin är ett av dessa syften.
Folkbildningsrådet har uppgiften att pröva frågor om fördelning av statsbidrag till bland annat studieförbund, och regeringen ställer krav på Folkbildningsrådets uppföljning och redovisning av statsbidraget. Folkbildningsrådet bedriver nu ett omfattande arbete för att komma till rätta med det fusk och de felaktigheter som upptäckts. Studieförbunden har även vidtagit flera åtgärder för att säkerställa att statsbidraget till folkbildningen hanteras med respekt och används som avsetts.
Regeringen har förstärkt uppföljningen av statsbidraget till studieförbunden för att stävja fusk och felrapporteringar samt säkerställa att bidraget går till verksamhet som uppfyller statens syften med statsbidraget. I enlighet med vad regeringen angett i riktlinjerna till Folkbildningsrådet för 2021 lämnade rådet den 14 april en särskild rapport till regeringen. I rapporten redovisar rådet bland annat de åtgärder som har vidtagits och som planeras att vidtas för att säkerställa att statsbidraget används som avsetts. Regeringen har även beslutat att Folkbildningsrådet för 2020 respektive 2021 års verksamhet ska återrapportera fördjupade bedömningar av det så kallade demokratisyftet.
Folkbildningsrådet redovisade den första av dessa återrapporteringar i mars. Utbildningsdepartementet analyserar nu både den särskilda rapporten och redovisningen om demokratisyftet noga. Vi fortsätter även att föra en nära dialog med Folkbildningsrådet.
Jag ser samtidigt att vi behöver arbeta på fler plan för att säkerställa att statsbidraget till folkbildningen används som avsetts och återupprätta förtroendet för folkbildningen. Inom Regeringskansliet bereds nu frågan om hur extern revision av folkbildningen kan tillgodoses. Även frågan om fortsatt regelbunden utvärdering av folkbildningen av en oberoende aktör, liknande den Statskontoret genomförde 2014-2018, bereds inom Regeringskansliet. Jag välkomnar vidare att Riksrevisionen har inlett en granskning av kontrollen och uppföljningen av statens stöd till studieförbunden.
Avslutningsvis vill jag understryka att folkbildningen är betydelsefull. Genom studiecirklar, läsning, kultur och utbildning i folkbildningens regi blir vårt land rikare. Regeringen, Folkbildningsrådet och studieförbunden behöver nu fortsätta att arbeta på bred front för att säkerställa att statsbidraget till folkbildningen används som avsetts, så att förtroendet för verksamheten kan återupprättas. Regeringen utesluter inte att det kan bli aktuellt att fatta beslut om ytterligare åtgärder.
Anf. 36 Cassandra Sundin (SD)
Fru talman! Tack för svaret, ministern!
Folkbildningen har spelat en viktig roll för demokratins utveckling och är viktig än i dag. Historiskt har folkbildningen varit en socialkonservativ strävan efter stärkt medborgaranda och nationell gemenskap. Under sina tidigare år hade folkbildningen också en avgörande betydelse för de mindre bemedlades chanser att nå bildning och personlig utveckling, vilket i sin tur var en viktig grund för den fortsatta demokratiseringsprocessen.
Fri och frivillig är en del av folkbildningens demokratimål, en djupare sorts och mer samhällscentrerad demokratisyn som beaktar demokratins förutsättningar. Detta görs genom att betona jämställdhet, jämlikhet, utjämning av utbildningsklyftor, ökat deltagande inom kulturen och folkrörelsernas viktiga roll. Dessa faktorer anses vara förutsättningar för ett demokratiskt beslutsfattande, det vill säga att befolkningens möjlighet till frivillig bildning gynnar demokratin - inte enbart för att bildningen ökar individens förmåga att delta i samhällsdebatten utan även som en försäkran om att individen kan bilda sig inom ämnen och områden som företag eller staten anser oviktiga eller vill undanhålla från medborgarna och på så vis kan vara med och utforma samhällsdebatten.
De problem som finns inom folkbildningsväsendet har varit aktuella väldigt länge nu. Allt fler problem har kommit upp till ytan, och en till synes aldrig sinande problematik verkar inte tas på allvar på flera håll. Det som har varit mest i fokus i hela diskussionen är den ekonomiska delen med felaktiga utbetalningar och fusk, men förtroendefrågan glöms ofta bort när man talar om olika åtgärder.
Folkbildningen är ett nordiskt kulturarv, djupt rotat i medborgarandan i våra nordiska länder. Därför är det otroligt bekymmersamt att bevittna hur folkbildningens anseende och förtroende sjunker. Det är en förlust för både demokratin och samhället i stort. Demokratin firar ju också 100 år i år, och den har som bekant inte alltid varit självklar. Därför måste den försvaras varje dag.
Jag hoppas verkligen att regeringen inser vikten av nya insatser för att medborgarnas förtroende för folkbildningen inte ska gå i graven.
Anf. 37 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Fru talman! Folkbildningen är en del av vårt Sverige. Det är en del som innebär att människor som annars har långt till kultur och till bildning i varje kommun i Sverige, tack vare studieförbundens insatser, kan delta i kulturella aktiviteter, utbildningar av olika slag och olika former av studiecirklar.
Jag blir väldigt upprörd när de pengar vi gemensamt avsätter till folkbildning går till fusk och oegentligheter. Det ska inte förekomma. Jag är väldigt upprörd över att det har förekommit, men jag noterar också att det i stor utsträckning är studieförbunden själva som har upptäckt och polisanmält det fusk och de oegentligheter som har förekommit.
Jag hade varit mycket mer bekymrad om vi inte hade tagit det här fusket och de här oegentligheterna på allvar. Jag, fru talman, är för min del helt övertygad om att det bästa sättet att återupprätta förtroendet för folkbildningen är att vi gemensamt bygger bra mekanismer så att vi för det första kan förebygga fusk och oegentligheter, för det andra kan se till att vi om detta förekommer har medel att agera.
Regeringen har vidtagit historiskt många åtgärder under den senaste tiden för att hantera de varningssignaler som har kommit. Vi har gett uppdrag till Folkbildningsrådet; vi har också säkerställt att Folkbildningsrådet gör stora insatser tillsammans med studieförbunden för att stärka kontrollen och tryggheten kring att pengarna går rätt.
Jag utesluter inte, fru talman, att vi kan behöva göra mer. Men jag är väldigt stolt över de insatser som vi gemensamt arbetar med. Jag ser också, fru talman, fram emot de förslag som kan komma när den så kallade Demokratiutredningen har kommit med ett slutgiltigt förslag. Det blir förslag där vi också tar hänsyn till de nya aspekter som har dykt upp i Demokratiutredningens arbete.
Anf. 38 Cassandra Sundin (SD)
Fru talman! Folkbildningsrådets generalsekreterare uttryckte för ett tag sedan att de aldrig kommer att acceptera att skattepengar avsedda för folkbildning används felaktigt eller för att motverka demokratin. Samtidigt har det vid ett flertal tillfällen uppmärksammats hur just Folkbildningsrådet beviljat skattefinansierade medel till organisationer som inte uppfyller grundläggande krav på demokrati och yttrandefrihet. Det är självklart problematiskt både ur ett förtroendeperspektiv och när det gäller hur man hanterar skattebetalarnas pengar.
Därtill följer en granskningsprocess som de själva ansvarar för, vilket är djupt problematiskt. Det är väldigt sällan en bra idé att den som granskar och den som granskas i förlängningen är samma organisation.
När det framkommer felaktigheter gällande utbetalningar, framför allt till organisationer med kopplingar till terrorism, riskerar som sagt befolkningens förtroende för folkbildningen att raseras. Men dessutom riskerar hela folkbildningsväsendet och dess uppdrag att urholkas. Det bör alla som säger sig värna demokratin inse allvaret i.
Det är ett faktum att skattefinansierat stöd beviljats organisationer med kopplingar till extremism och terrorism. Ett exempel är studieförbundet Ibn Rushd, som har en historik av att bland annat ha bjudit in antisemitiska talare.
Trots att problematiken lyfts och att information om detta har nått ytan fortsätter skattepengar att flöda in i förbundet. Flertalet kommuner runt om i landet beviljar i dagsläget skattemedel till Ibn Rushd trots att det har varit ett faktum att det har funnits felaktigheter. Hur kommer det sig då att man gör det? Det finns antagligen flera svar på den frågan, men ett som är oroande är att man hänvisar till att så länge Folkbildningsrådet inte har något att invända ser man ingen anledning att slopa stödet.
Här har vi ett praktexempel på hur dysfunktionell Folkbildningsrådets verksamhet är i dag och varför systemet måste reformeras. Trots uppenbara och allvarliga felaktigheter gör man inte tillräckligt. Man påstår att man gör det, men med tanke på hur hela fallet kring Ibn Rushd har hanterats och uppenbart även hanteras just nu gör man inte tillräckligt.
Faktum kvarstår: Organisationer som inte ska erhålla statliga medel gör i vissa fall det fortfarande. Organisationer knutna till bland annat Muslimska brödraskapet sprider kunskap om sharialagar och ett aktivt motstånd mot det sekulära och fria samhället. Det är ett hot mot såväl folkbildningen som demokratin och hela vårt samhälle.
Anf. 39 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Fru talman! Cassandra Sundin använder hela sitt anförande till att fokusera på ett enstaka studieförbund. Cassandra Sundin är väl medveten om att oavsett om det vore Folkbildningsrådet som fristående organisation eller en tänkt myndighet som fördelade resurser till våra studieförbund skulle jag som statsråd vara förhindrad att uttala mig om hur man i praktiken ska hantera statsbidraget i förhållande till olika organisationer. Det är precis det som reglerna mot ministerstyre i regeringsformen avser att förbjuda. Jag kan alltså inte uttala mig om detta hur mycket Cassandra Sundin än ägnar sin talartid åt ett enstaka studieförbund.
Jag vill också peka på att i direktiven till den demokrativillkorsutredning som regeringen har arbetat med under en tid och som vi nu ser till ska arbeta vidare ingår olika former av underlag som ska säkerställa att vi får bättre kontroll på vad olika rättsvårdande myndigheter anser när det gäller organisationer som, för att använda Cassandra Sundins uttryckssätt, "finansierar terrorism". Det är ett uttryckssätt som får stå för Cassandra Sundin.
Jag vill också betona att när man diskuterar Folkbildningsrådets verksamhet med företrädare för Sverigedemokraterna fäster de ofta väldigt stort avseende vid Folkbildningsrådets juridiska status. Jag är gammal nog att komma ihåg när de här frågorna hanterades av Kungliga skolöverstyrelsen. På den tiden, kan jag avslöja för Cassandra Sundin, förekom det också rapporter om att det begicks felaktigheter och fusk med det statsbidrag som betalades ut.
Att tro att en organisationsförändring skulle lösa den i grunden ganska svåra frågan och se till att rätt pengar kommer till rätt verksamhet tycker jag är att göra det lite lätt för sig. För mig är frågan om Folkbildningsrådets legala status uppenbarligen inte alls lika viktig som den är för Cassandra Sundin.
Jag noterar att Cassandra Sundin talar väl om folkbildningen och försöker foga in folkbildningen i en sverigedemokratisk historieskrivning över den svenska utvecklingen. Ingenting kunde vara mer felaktigt. Den svenska folkbildningen har i 100-150 år tjänat Sverige för att skapa öppenhet och dialog och för att se till att människor med olika bakgrund möts - inte något annat.
Jag noterar också att mot de vackra ord som Cassandra Sundin yttrar här i talarstolen om folkbildningens vikt och betydelse står de budgetmotioner som Sverigedemokraterna lämnar in där man vill ha en kraftig neddragning av anslagen till folkbildningen med över 1 miljard kronor för innevarande år. Det är mer än en femtedel av de samlade statsbidragen.
Jag noterar dessutom att det har kommit motioner från företrädare för Cassandra Sundins parti här i riksdagen där man föreslår att möjligheten till CSN-stöd för studier på folkhögskolor bör utgå och att man vill utreda vår fina, svenska folkhögskola med sin 150-åriga folkrörelseanknytning och tradition. Man vill utreda en eventuell nedläggning.
Fru talman! Folkbildningen har tjänat Sverige väl. Vi har alla ett ansvar att se till att folkbildningen också framöver ska tjäna Sverige väl. Då är det ett ansvar för alla oss som gillar den svenska folkbildningen och tror på den svenska folkbildningen att vara med och se till att varje krona går till rätt ändamål.
Anf. 40 Cassandra Sundin (SD)
Fru talman! Nej, jag har inte använt hela min talartid åt att prata om ett särskilt förbund, men just det exemplet är relevant och rimligt att lyfta fram i det här sammanhanget. Dock är jag och ministern överens om mycket i den här frågan och om hur viktig folkbildningen är. Men det som skiljer oppositionen från regeringen är att vi vågar se de faktiska problemen, lyfta dem och föreslå åtgärder som i realiteten skulle hjälpa.
Att i stället slå ifrån sig problematiken, skylla på andra och sopa under mattan gynnar ingen i sammanhanget. Alla blir förlorare i det förfarandet: folkbildningen, de som söker sig till folkbildningen och hela samhället.
Ministern tar upp motioner som har väckts i riksdagen, och ministern är själv väl medveten om skillnaden mellan enskild motion och kommittémotion. Kommittémotionerna är partiets politik, men det ministern hänvisar till är enskilda motioner som inte är partiets politik. Jag tänker inte bemöta det mer än så.
I stället för att ta itu med problemen på riktigt väljer man att bland annat diskutera att oppositionen gör nedskärningar i budgeten. Vi har en reformagenda med bland annat extern granskning för att stärka legitimitet och förtroende där folkbildning får vara folkbildning och utbildning får vara utbildning.
Det är en klassisk paradgren för Socialdemokraterna att vinkla alla frågor till att handla om att den som ger mest bidrag är snällast och vill mest. Men det finns inget likhetstecken mellan höga bidrag och effektivast reformagenda.
Anf. 41 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Fru talman! Jag kan försäkra Cassandra Sundin om att den som vill sopa problem under mattan eller skylla ifrån sig inte lägger historiskt omfattande uppdrag på Folkbildningsrådet som handlar om att de ska vidta åtgärder. Den för inte en tydlig dialog med både studieförbund och folkbildningsråd, och den säkerställer inte att Folkbildningsrådet har ännu tydligare redovisningsregler.
Jag sitter just nu i Regeringskansliet och arbetar med att hitta en lösning på inte om utan hur vi ska säkerställa att det finns någon form av granskning och en vettig och ändamålsenlig revision för vår folkbildningsverksamhet.
Jag kan försäkra Cassandra Sundin om att den socialdemokratiskt ledda regeringen värnar folkbildningen och folkbildningens legitimitet. Många av de företrädare som har byggt vårt land, som har suttit här i kammaren som riksdagsledamöter och som har varit statsråd har fått sin första utbildning i studieförbund och folkhögskolor. Vi ska fortsätta att bygga ut våra studieförbund och folkhögskolor så att de kan vara med och bidra till att de som i dag står långt ifrån utbildning kan komma in, att det finns kulturverksamhet i hela landet och inte bara i storstäderna och att det finns studiecirklar i varenda kommun och inte bara för dem som råkar bo nära en högskola eller ett universitet.
Fru talman! Jag noterar också att de studieförbund vi har i Sverige har en nära anknytning till viktiga folkrörelser - till kyrkor, nykterhetsrörelser och till och med till en del politiska partier och fackföreningsrörelsen. Vi ska värna vår folkbildning, och det gör vi genom att ställa höga och kärleksfulla krav på att varenda krona ska gå åt rätt håll.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.