Märkning av ritualslaktat kött
Interpellation 2010/11:316 av Petzäll, William (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-04-08
- Anmäld
- 2011-04-08
- Besvarad
- 2011-04-26
- Sista svarsdatum
- 2011-04-29
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 8 april
Interpellation
2010/11:316 Märkning av ritualslaktat kött
av William Petzäll (SD)
till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
I övriga EU är det, till skillnad från i Sverige, lagligt att utföra ritualslakt utan föregående bedövning. Uppgifter har dock gjort gällande att ett stort antal länder i Europa distribuerar ritualslaktat kött till Sverige som sedan säljs utan märkning, och branschens företrädare har varnat för att detta importkött i betydande omfattning letat sig in i svenska butiker och i matsalar.
Religiös slakt, som exempelvis halalslakt, innebär att nerver, artärer, mat- och luftstrupe skärs av, samtidigt som djuret är vid medvetande flera minuter. Kniven når inte två stora artärer bakom halskotpelaren som fortsätter att pumpa upp blod i djurets hjärna. Detta innebär givetvis en långsam och mycket plågsam död för djuret. Det har från flera EU-länder rapporterats om att veterinärer alltmer sällan får delta vid slakten och när tempot ökar i slakterierna hinner djuren i värsta fall inte dö innan de släpps lösa. Följden blir att djuren matas vidare längs det löpande bandet eller helt enkelt vinglar runt på golvet i sin dödskamp.
Att import av ritualslaktat kött säljs utan någon märkning innebär att svenska konsumenter inte får kännedom om slaktmetoden och därmed inte har någon möjlighet att ta ställning till denna enligt mig mycket grymma och plågsamma slaktmetod.
Vår uppfattning är att Sverige har ett i grunden bra djurskydd men att det behöver ses över och förbättras på flera punkter för att undvika och motarbeta att djur utsätts för onödigt lidande. Den långsiktiga ambitionen måste därför bland annat vara ett importförbud av allt ritualslaktat kött.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor:
Avser landsbygdsministern att se till att svenska köttkonsumenter får veta om djuret har utsatts för plågsam ritualslakt?
Om ja på föregående fråga, på vilket sätt arbetar landsbygdsministern för att få till stånd regler kring sådan märkning?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2010/11:316
Webb-tv: Märkning av ritualslaktat kött
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2010/11:91 Tisdagen den 26 aprilProtokoll 2010/11:91 8 § Svar på interpellation 2010/11:316 om märkning av ritualslaktat kött
Protokoll från debatten
Anf. 22 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! William Petzäll har frågat mig om jag avser att se till att svenska köttkonsumenter får veta om djuret har utsatts för plågsam ritualslakt och i så fall på vilket sätt jag arbetar för att få till stånd regler kring sådan märkning.
För mig är det viktigt att djur ska skyddas från onödigt lidande. Därför ska djur, enligt djurskyddslagen, alltid bedövas före slakt i Sverige. Men för många människor i vårt land är det också viktigt att kunna äta mat som är tillåten enligt till exempel religiösa seder och bruk. I dag finns det slaktmetoder som kan tillmötesgå både religiösa önskemål och djurskyddsaspekten. Det gäller till exempel halalmärkt kött som importeras till Sverige från Nya Zeeland och halalmärkt kött från djur som slaktats i Sverige.
Inom EU är grundregeln att djur ska bedövas före slakt. Möjlighet finns dock för medlemsstaterna i EU att göra undantag från detta krav av religiösa skäl. Det är därmed inte möjligt för Sverige, på grund av inre marknadsregler, att ha ett förbud mot införsel av kött från djur som slaktats utan bedövning.
Ett importförbud såsom William Petzäll förespråkar menar jag är fel väg att gå om man i första hand vill värna om djuren. Då de svenska djurskyddsreglerna över lag är strängare än EU-reglerna vill jag i stället verka för att djurskyddet stärks i hela Europa.
Jag vet att livsmedelsproducenterna är angelägna om att anpassa sig till konsumenternas önskemål. Jag är därför övertygad om att om konsumenterna efterfrågar information om slaktmetod så kommer sådan information att ges på frivillig väg, genom märkning eller på annat sätt. För den som vill vara säker på att det kött man köper kommer från djur som har bedövats finns det redan i dag alternativ på marknaden.
Anf. 23 William Petzäll (Sd)
Fru talman! Jag vill tacka landsbygdsministern för svaret.
Interpellationen berör huvudsakligen två saker, dels konsumenternas rätt att få veta om djuret har utsatts för onödigt lidande i samband med slakten, dels vår egen djurskyddslag och om hur vi i största möjliga utsträckning även ska se till att våra djur får en dräglig välfärd.
Ritualslakt som sådan går oftast ut på att nerver, artärer, mat- och luftstrupe skärs av, samtidigt som djuret i flera minuter är vid fullt medvetande och tvingas stå i sitt eget blod och pendla mellan liv och död. I värsta fall tvingas djuret innan slakten in i något som kan liknas vid en stor torktumlare, även kallad Weinberg pen, där djuret vänds upp och ned, vilket för djuret är en väldigt onaturlig ställning som skapar ännu mer stress och även ännu mer smärta då organen trycks upp i djuret.
Veterinärer, Djurskyddsmyndigheten och flera andra auktoriteter på området menar att ritualslakt utan bedövning inte är förenligt med svensk djurskyddslag och att det i grunden inte skiljer sig nämnvärt från rent djurplågeri.
Även om det i Sverige är förbjudet att utföra ritualslakt utan föregående bedövning slår Djurskyddsmyndigheten fast att konventionell slaktmetod är att föredra. I stora delar av övriga EU ser lagstiftningen dock annorlunda ut, och det är lite det som jag vill komma in på. Det är nämligen så att det inte alls i så stor utsträckning finns krav på bedövning innan slakt. I takt med att efterfrågan på ritualslaktat kött ökar markant, i och med den stora muslimska invandringen till Europa, har flera stora utländska köttproducenter valt att haka på trenden med ritualslaktat kött.
Nu har uppgifter under en längre tid gjort gällande att det ritualslaktade köttet har letat sig in i svenska livsmedelsbutiker och även i svenska matsalar. Problemet är att det här händer utan att konsumenterna får någon kännedom om det över huvud taget eftersom det saknas märkning. Bara för några dagar sedan avslöjade Helsingborgs Dagblad och en tidning i Västra Götaland att halalslaktad mat serverats utan elevernas kännedom om det. Det blev väldigt mycket diskussioner kring det, vilket jag har förståelse för. Det är självklart att det blir så. Det här är givetvis mycket allvarligt.
Lagens bristande konsumentinformation resulterar i att konsumenterna riskerar att mot deras vilja köpa eller serveras ritualslaktat kött där djuret har utsatts för plågsamheter som inte ens är förenligt med vår egen lagstiftning.
Jag menar att det indirekt innebär att vår egen djurskyddslagstiftning på området blir tämligen tandlös. För att stärka djurskyddet, också i Europa, menar jag att det på lång sikt bör införas ett importförbud av allt ritualslaktat kött där djur har utsatts för onödigt lidande. Det blir en tydlig signal till Europas medlemsstater om att vi inte accepterar rent djurplågeri. Men som ett första steg och som ett minikrav är det för oss sverigedemokrater en självklarhet att ritualslaktat kött i alla fall ska märkas så att Sveriges köttkonsumenter har en möjlighet att själva göra ett aktivt val när man handlar sitt kött, ett val om man vill stödja djurplågeri eller om man vill stödja konventionell svensk slaktmetod.
Eftersom landsbygdsministern inte avser att arbeta för en sådan här lagstiftning vill jag återigen ha ett svar på frågan: Vad har landsbygdsministern att säga till alla de köttkonsumenter som riskerar att köpa ritualslaktat kött utan att de har någon kännedom om det? Hur ska de kunna ta ställning?
Anf. 24 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Låt mig först konstatera att vi i Sverige har sedan mycket länge en låt oss kalla det för sträng syn på hur vi ska hålla och hur vi ska avliva djur. I Sverige anser vi att slakt utan bedövning inte är förenligt med ett gott djurskydd, till exempel. Det gör vi därför att djur som inte bedövas före slakt upplever stress, ångest och smärta. Och vi är angelägna om att upprätthålla de krav som vi har haft på oss själva vid djurhantering, därav det strikta förbud mot slakt utan föregående bedövning som vi har i vårt land.
Vad ska man som konsument göra för att veta att man får kött från djur som är bedövade före avblodning? Jo, man kan till exempel efterlysa kött med märkning om att djuret är uppfött och slaktat i Sverige, för då vet man att så är det. Det är mitt enkla svar på frågan.
Därtill pågår det just nu, som jag förmodar att ledamoten känner till, en stor process i Europeiska unionen om hur vi ska upplysa konsumenter i Europa om olika saker runt den mat som vi köper. Ett stort så kallat märkningspaket är under beredning, som jag är övertygad om att ledamoten känner till. Detta är en av de frågor som diskuteras i det sammanhanget. Vad utfallet kommer att bli av den diskussionen har jag inget svar på i dag.
Anf. 25 William Petzäll (Sd)
Fru talman! Jag tror att man är, ursäkta ordvalet, kanske lite naiv om man tror att konsumenterna ska ställa krav på producenterna, för majoriteten av konsumenterna har trots allt inte kännedom om hur situationen ser ut, de har inte kännedom om att en del av det importerade köttet som säljs i svenska livsmedelsbutiker eller som serveras på landets olika institutioner faktiskt kommer från ritualslaktade djur som kanske inte ens har fått någon bedövning. Hur ska då konsumenterna kunna ställa krav när de inte ens har någon kännedom om det. Hur skulle det fungera i praktiken? Ska alla konsumenter gå till storms och börja med namninsamlingar eller upprop på Facebook, eller hur ska det i så fall gå till i praktiken?
Sedan är det trots allt så att vi som sitter i Sveriges riksdag är lagstiftare. Det är vårt jobb. Är det så att man bara ska förlita sig på marknaden och på den enskilda individen kanske man bör ta sig en funderare på om man inte i stället ska bli tjänsteman på Jordbruksdepartementet. Vi måste ändå ha kurage och våga stifta lagar i det här landet.
Jag är helt övertygad om att en överväldigande majoritet av svenska folket vill ha kännedom om köttet som de köper kommer från ett ritualslaktat djur som har fått sin hals avskuren och fått lida i flera minuter. Ibland kan det ta uppemot elva minuter innan till exempel en ko dör efter att man har skurit halsen av den.
Vi konsumenter i Sverige är väldigt angelägna om att få reda på i minsta detalj vad våra produkter innehåller. Men något så basalt som att få reda på om det kött vi köper har tillverkats med direkt grymma metoder får vi inte reda på över huvud taget, och det tycker jag är oerhört sorgligt.
Jag tror att man får vara bra naiv om man tror att konsumenterna ska ordna till så att det blir en märkning av köttet, för det här är ändå något som har pågått under en längre tid. Det har nu börjat uppmärksammas, och reaktionerna har inte låtit vänta på sig, utan många har verkligen varit upprörda.
Jag får ändå tacka svaret.
Anf. 26 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Frågan diskuterades och beslutades om för inte alltför länge sedan i Europeiska unionen. Den svenska ståndpunkten i det avseendet torde vara mer än väl känd i övriga Europa. Det är bara att konstatera att i övriga Europa fanns det en annan majoritet som tillät andra typer av avlivningsmetoder än vad som har varit brukligt och är lagligt i vårt land. Vi i Sverige fick ett speciellt undantag, det vill säga att vi i Sverige inte får slakta djur utan föregående bedövning. Det är alltså undantaget från huvudregeln i Europa.
Kan vi då stoppa den typen av kött i Sverige? Nej, det kan vi inte. Vi är i en gemensam union där vi accepterar varandras produkter om de upprätthåller den kvalitet vi vill ha på till exempel livsmedel. Vi har alltså gemensamma regler om detta. Det innebär att vi inom Europeiska unionen inte kan stoppa den fria handel som vi har mellan de i Europeiska unionen ingående länderna.
Kan vi märka detta? Ja, det kan vi göra om vi kommer överens om detta i Europeiska unionen. I mitt tidigare inlägg sade jag att det just nu pågår en sådan omfattande diskussion, som jag är alldeles övertygad om att ledamoten känner till, som ska utmynna i att vi ska komma överens om vad vi ska lagstifta om vad gäller märkning av livsmedel, inkluderande kött.
Utöver det kan man frivilligt märka, vilket är fullt tillåtet med dagens lagstiftning, och tala om för den intresserade konsumenten att det kött jag tillhandahåller dig som konsument är slaktat i Sverige - och här bedövar vi före slakt. Det kan till och med vara en konkurrensfördel för den producent som tillhandahåller produkten - om den efterfrågas av konsumenten, vilket jag, precis som interpellanten, tror.
Till detta ska läggas att märkning fordrar ett spårbarhetssystem. Vi måste kunna garantera, därest vi lagstiftar, att märkningen är rätt, korrekt och riktig. Vi måste ha en kontrollapparat som kontrollerar att köttbiten som ligger i kyldisken i affären kommer från rätt djur, varifrån djuret kommer, att det är avblodat eller bedövat före slakt och så vidare. Det måste vi garantera, vilket jag vill påminna om apropå den pågående märkningsdiskussionen i det här sammanhanget och i andra sammanhang.
Anf. 27 William Petzäll (Sd)
Fru talman! När man diskuterar frågan om ritualslaktat kött brukar man få höra att frågan blir ännu mer komplicerad på grund av byråkratiska EU-regler och så vidare. Jag vågar nog ändå hävda att vi skulle kunna nonchalera EU i det här fallet och kräva en märkning av köttet.
En annan sak som också kommer upp i diskussionen är att man åberopar religionsfriheten, att grupper ska få rätt att äta köttet enligt deras egna traditioner. Jag menar att det blir fel. Vi får höra att vi i religionsfrihetens namn ska inskränka demokratiska rättigheter. Vi får höra att vi i religionsfrihetens namn ska tolerera att kvinnors rättigheter inskränks. Bland annat i landsbygdsministerns egen regering finns företrädare som i religionsfrihetens namn.
(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Jag påminner interpellanten om att hålla sig till ämnet.)
Det ska jag göra. Inom landsbygdsministerns egen regering åberopar man religionsfriheten för att också legitimera religiös slakt utan föregående bedövning.
Tyvärr får jag lämna debatten med att konstatera att svenska folket kommer att förbli ovetande huruvida det kött de köper kommer från djur som har blivit utsatta för djurplågeri. Jämföra med att man skär halsen av ett djur utan någon som helst bedövning och djuret lider otroligt, vilket också veterinärer och Djurskyddsmyndigheten fastslår. Det är oerhört sorgligt.
Jag hoppas ändå att landsbygdsministern håller diskussionen vid liv i EU och att vi i en snar framtid kan se framsteg i frågan.
Anf. 28 Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Låt mig avslutningsvis än en gång repetera att det i dag finns slaktmetoder som kan tillmötesgå både religiösa önskemål och djurskyddsaspekter. Det gäller exempelvis halalmärkt kött som är producerat i Sverige och sådant kött som kommer från Nya Zeeland. Detta är sagt apropå att det går att förena de saker som interpellanten tog upp i sitt anförande.
Låt mig allra sist, fru talman, upprepa att det djur som är fött, uppfött och slaktat i Sverige är bedövat före avblodning, vilket garanterar att smärtan är minimal i samband med avlivningen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.