Krångliga regler för företag
Interpellation 2019/20:69 av David Josefsson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-10-22
- Överlämnad
- 2019-10-23
- Anmäld
- 2019-10-24
- Svarsdatum
- 2019-11-12
- Besvarad
- 2019-11-12
- Sista svarsdatum
- 2019-11-13
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Företagens administrativa kostnader till följd av regler ökade med ca 600 miljoner kronor under förra året enligt Tillväxtverkets rapport Regler som påverkar företagens kostnader och konkurrenskraft 2018, publicerad i april i år.
Enligt rapporten har företagens årliga administrativa kostnader till följd av regler i genomsnitt ökat med 1,2 miljarder kronor per år sedan 2013 enligt rapporten, och regeländringarna gäller vitt skilda områden och berör olika många och olika typer av företag.
Enligt en opinionsundersökning från Näringslivets Regelnämnd NNR, som utfördes av Skop och som publicerades i april i år, tycker 37 procent av landets företagare att reglerna har blivit krångligare det senaste året. Det är fler än i någon tidigare undersökning. Endast 3 procent anser att reglerna är enklare än för ett år sedan.
I NNR:s opinionsundersökning pekar företagarna ut skatte- och momsregler, branschspecifika regler och arbetsrätten som de stora problemområdena.
I Tillväxtverkets rapport lyfts bland annat vikten av att regelgivare arbetar systematiskt med att utvärdera befintliga regelverk utifrån ett förenklingsperspektiv, att det sker en politisk prioritering av frågorna och att digitala lösningar är en framkomlig väg för att förenkla regelefterlevnaden.
Regelkrångel för företag är således såväl ett upplevt som ett faktiskt problem, och såväl Tillväxtverkets rapport som Näringslivets regelnämnds opinionsmätning pekar ut konkreta problemområden.
Statsrådet Ibrahim Baylan har själv uppmärksammat problemen med företagens regelkrångel och har därför aviserat att han under hösten ska genomföra en förenklingsresa som ska leda fram till konkreta reformförslag från regeringen.
Min fråga till näringsminister Ibrahim Baylan är därför:
Vilka konkreta förslag avser ministern att genomföra i närtid för att förenkla för företagande, och när kommer dessa börja verka?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:69
Webb-tv: Krångliga regler för företag
Dokument från debatten
- Tisdag den 12 november 2019Kammarens föredragningslistor 2019/20:30
- Protokoll 2019/20:30 Tisdagen den 12 novemberProtokoll 2019/20:30 Svar på interpellation 2019/20:69 om krångliga regler för företag
Protokoll från debatten
Anf. 22 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! David Josefsson har frågat mig vilka konkreta förslag jag avser att genomföra i närtid för att förenkla för företagande och när dessa kommer att börja verka.
Regeringen anser att förenklingar är en central del av näringspolitiken och att de bidrar till målet att stärka företagens konkurrenskraft och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Det är av stor vikt att regelverken är ändamålsenliga och proportionellt utformade och att de tillämpas på ett så enkelt sätt som möjligt.
Vissa regler utgör viktiga spelregler på marknaden. Det är angeläget att regler utformas på ett ändamålsenligt och proportionellt sätt för att begränsa de administrativa kostnaderna. Också bemötande och korta handläggningstider är centrala för ett konkurrenskraftigt företagsklimat.
Jag genomför nu i samarbete med olika näringslivsorganisationer en förenklingsresa med syfte att ta in företagens synpunkter och förslag. Jag ser dialogen med företagen om vilka förenklingar som vore mest angelägna att genomföra som mycket värdefull. Under mötena har diskussioner förts om hur olika regler är utformade och hur de skulle kunna ändras. Myndigheternas tillämpning av reglerna när det gäller till exempel bemötande, transparens och information har också tagits upp under dessa möten.
Jag uppfattar de synpunkter och förslag som företagen hittills har lämnat som konstruktiva och konkreta rörande förenkling. Mitt intryck är att företagen uppskattar den möjlighet som getts genom förenklingsresan för diskussion om vad som utifrån deras erfarenheter bör göras. Företagsresan kommer att fortsätta under hösten med ytterligare ett par möten inplanerade.
Efter att vi sammanställt och analyserat företagens synpunkter hoppas vi få en klarare bild av vilka förenklingar som är mest angelägna och möjliga att genomföra.
Anf. 23 David Josefsson (M)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Vi möter dem överallt - från pizzerian runt hörnet och hantverkaren som ställer upp i vått och torrt till garageföretaget som hoppas bli vårt nästa Skype eller Spotify. Småföretagare är kittet i den svenska ekonomin. Vissa är företagare för att de söker frihetskänslan. Andra har visioner och vill se sina företag växa och bli globala. Några är företagare av det enkla skälet att de inte fick något jobb utan fick skapa sig det själva.
I dag finns det ca 1,2 miljoner företag i Sverige. Drygt 96 procent av dem är små företag med färre än tio anställda. När man är ute och pratar med företagarna nämner de nästan alltid byråkrati och regelkrångel som hinder för fortsatt utveckling. Enligt Tillväxtverket har företagens årliga administrativa kostnader i genomsnitt ökat med 1,2 miljarder kronor per år sedan 2013 till följd av regeländringar, och regeländringarna gäller vitt skilda områden och drabbar olika typer av företag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Enligt en opinionsundersökning från Näringslivets Regelnämnd som utfördes av Skop och som publicerades i april i år tycker 37 procent av landets företagare att reglerna har blivit krångligare det senaste året.
37 procent från ett år till ett annat - det är fler än i någon tidigare undersökning. Endast 3 procent anser att det har blivit enklare än för ett år sedan. 3 procent!
Fru talman! Regelkrånglet är något som också regeringen säger sig prioritera. Redan punkt nummer tre i januariöverenskommelsen har rubriken "Bättre villkor för företagande och entreprenörer". Men frågan blir: Vilka åtgärder vill regeringen vidta för att minska regelbördan?
Statsrådet själv är nu ute på vad han kallar en förenklingsresa i Sverige för att prata om regelkrångel med företag. Det är ett lovvärt initiativ. Men problemen är inte okända. Det finns därför ingen ursäkt för att inte redan nu börja arbeta konkret med att ändra utvecklingen från mer regelkrångel till mindre. För att statsrådets förenklingsresa inte bara ska bli en pr-turné bör det väl åtminstone finnas en tidsplan för när konkreta förslag på regelförenklingar skulle kunna komma?
Fru talman! Min fråga till statsrådet kvarstår därför. Vad avser regeringen att göra i närtid för att konkret minska regelkrånglet för företag?
Anf. 24 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Tack, David Josefsson, för frågorna och synpunkten!
Ja, det är viktigt. Jag tror att vi i grund och botten är ganska överens om att det är viktigt med regler som leder till ordning och reda. Det gäller såväl i ett samhälle som för företag. Ingen ska via korruption eller på andra sätt tillskansa sig fördelar man egentligen inte har utifrån den tjänst eller produkt som man producerar eller den affärsidé som man har.
Det här är en av de saker som gör att Sverige i nästan alla internationella mätningar framträder som ett land som har ett starkt företagsklimat. Det tror jag att alla i den här kammaren tycker om.
Utmaningen är hur vi ska se till att det inte blir onödigt byråkratiskt eller administrativt betungande. Det är bakgrunden till att jag lyfter upp det som en prioritering. Det handlar om flera olika saker. Ibland handlar det om själva regelverket. Ibland handlar det om EU-regler och ibland om nationella regler. Och ibland handlar det om kommunala föreskrifter.
Minst lika viktigt är tillämpningen av reglerna. Det har också framkommit tydligt i de möten jag har haft med företagare i flera delar av landet. Hur gör en myndighet? Med vilken attityd möter en myndighet medborgare och företag?
David Josefsson undrar när det kommer konkreta åtgärder. Konkreta åtgärder finns och vidtas redan i dag. Låt mig ta ett exempel! Digitaliseringen är något som vi alla pratar om. Den har kommit olika långt i olika delar av vårt samhälle. Digitalisering av myndigheters tjänster och verksamhet pågår i dag på olika nivåer i egentligen alla våra myndigheter, om än inte i tillräckligt hög hastighet, skulle jag säga. Det är ett exempel där man kan förenkla ganska mycket.
Ett gott exempel har kommit upp på vartenda möte jag hittills har haft med företagare, oavsett om det har varit i Stockholmsområdet eller för den delen i Mellansverige eller som i går när jag träffade företagare i Umeå. Det är Skatteverket som kommer upp som ett tydligt exempel på en myndighet som både har försökt arbeta för att öka tillgängligheten och har sett till att det har blivit enklare. Det gläder mig också att många företagare vittnar om att när de någon gång har fyllt i något fel hör myndigheten av sig och säger: "Det där blev nog inte riktigt rätt. Så här skulle man kunna göra."
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det ska också sägas att det under mötena kommer upp exempel på inte lika enkla, tjänstvilliga och beredvilliga myndigheter. Både goda och mindre goda exempel samlar vi nu upp, för att fortsätta driva på för att göra det enkelt och transparent. Jag uppfattar nämligen att de allra flesta seriösa företagare vill göra rätt och göra det så enkelt som möjligt. För de minsta handlar det, precis som David Josefsson säger, också om att man inte har de administrativa musklerna att hålla på med krångliga regler. Man vill ägna sig åt sin verksamhet.
Vi kommer att fortsätta. Det kommer att handla om regler och om vi kan förenkla dessa. Men det kommer att handla minst lika mycket om tillämpningen av dessa regler. Är det så enkelt som det skulle kunna vara? Det handlar om ökad tillgänglighet men också om attityden från myndigheterna gentemot de företag de jobbar med.
En del har som sagt gjorts, och vi kommer att fortsätta jobba. Min ambition är att under nästa år öka takten i arbetet så att vi förverkligar den fulla potentialen i Sveriges näringsliv. Det gläder mig mycket att det finns ett sjudande näringsliv i stora delar av vårt land. Då är det vår plikt att göra det så enkelt som möjligt, samtidigt som det är ordning och reda.
Anf. 25 David Josefsson (M)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Statsrådet illustrerar själv ganska tydligt att problemen inte är okända. Vi pratar om implementering och tillämpning av regler, vi pratar om attityder och vi pratar om diskussion. Det handlar givetvis om såväl EU-regler som nationella regler och om hur kommunala regler tolkas. Statsrådet lyfter själv fram Skatteverket som ett positivt exempel.
Det som gnager lite i mig är att problemen är kända, och företagen ger en ganska samstämmig bild av vad som behöver göras. Precis som statsrådet är inne på är det klart att reglerna inte är av ondo. De finns av en anledning. De skapar en spelplan och en trygghet. Problemet visar sig i Tillväxtverkets siffror över hur den administrativa bördan ökar och om attityden i företag till att bördan ökar. Varje enskild regel är kanske inte ett stort problem, men tillsammans skapar de ett svårhanterat problem då de skapar en massa. Tid och resurser går därmed till administration snarare än till att leverera bra varor och tjänster och till det som får företagen att växa och bidra till samhället med arbete och skatteintäkter.
Man kan inte helt sonika plocka bort ett antal regler för att minska regelbördan och sedan vara nöjd. Då kommer nya regler att fortsätta att komma till. Det handlar, precis som statsrådet är inne på, om att ändra arbetssätt och tankemönster och om att skapa en medvetenhet hos beslutsfattarna.
Statsrådet själv verkar sakna inspiration; han talar till exempel om tillämpning av EU-regler, digitalisering och så vidare. Därför har jag fyra konkreta förslag som jag tycker att statsrådet ska ta med sig i sitt arbete.
Den första konkreta åtgärden skulle vara att göra som många framgångsrika kommuner: Öka dialogen mellan myndigheter och företag. Man ska helt enkelt ansvara för att alla myndigheter får ökad förståelse för företagarens perspektiv och därmed förebygga onödiga byråkratiska hinder, egentligen göra det Skatteverket gör.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En annan konkret åtgärd skulle kunna vara att genomföra den skattereform som utlovas i JÖK:en men som man ännu inte har tagit några steg mot att förverkliga. Många företagare efterfrågar enkla skatteregler och lägre skatter.
Ytterligare en konkret åtgärd gäller tillämpning av EU-regler. Man skulle kunna stärka Regelrådets funktion inom Tillväxtverket till att också granska och ge råd om implementeringen av europeisk lag i Sverige, enligt dansk modell. På det sättet tror jag att man skulle kunna vända det så att tillämpningen av EU-regler i stället för att vara en källa till ökat regelkrångel kan bli en källa till regelförenkling.
Den fjärde åtgärden är som sagt att öka digitaliseringen. Vi har verksamt.se. Det är en bra början. Men om man tittar internationellt kan man se att det bara är att skrapa på ytan när det gäller att samla myndighetskontakter på ett ställe och samtidigt kräva in information bara en gång.
Ministerns ord om regelkrångel är bra, och initiativet är lovvärt. Men just nu lyser konkreta åtgärder från regeringen med sin frånvaro.
Anf. 26 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Jag och David Josefsson delar nog uppfattningen att det är viktigt att ha en ganska tät dialog med dem som framför allt berörs. Det gäller bland annat företagen, och det är precis det jag har. Jag träffar inte bara näringslivsorganisationerna här i Stockholm - de är med och organiserar de möten som jag just nu har - utan också företag av olika storlekar ute i landet. I går mötte jag ensamföretagaren som tillverkar choklad i en källare, en stor skogsägare och en stor fastighetsägare. De här företagen har lite olika perspektiv och möter olika utmaningar. Det är viktigt att kontinuerligt fånga upp. Det är inte på det sättet att man gör en sak, och sedan är det klart. Det tror jag att David Josefsson vet om. Verkligheten förändras. Såväl utmaningarna som möjligheterna utvecklas.
Vi är nog helt överens om att det i digitaliseringen ryms många förhoppningar. Det har egentligen bara börjat. Även om man ibland kan känna att digitaliseringen finns överallt är också den teknologin under utveckling. Ta bara exemplen som vi nu ser alltmer av: till exempel att kommuner använder enklare former av AI för att hantera rutinåtgärder. Det skulle också statliga myndigheter kunna använda mycket mer. I en del kommuner har vi till och med sett det i myndighetsutövning. Vi är bara i början av den processen.
Tänk också på den tillgänglighet dygnet runt som digitaliseringen ger möjlighet till. I den gamla typen av verksamhet fanns den möjligheten inte alls.
Vi tittar alltså på regler men minst lika mycket på tillämpningen av dessa regler, på hur myndigheterna bemöter företag och medborgare och inte minst på hur det ser ut över landet.
En annan sak som många företag, tror jag, upplever som ett problem är att det kan skilja sig väldigt mycket beroende på i vilket län man verkar. Det gäller särskilt företag som finns över hela vårt land. Så här kan vi inte ha det för då blir det inte förutsägbart.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vid dessa möten är det också många företag som säger att det egentligen inte handlar om själva regelverket, eftersom de förstår varför det finns. Det handlar i stället om att ha en förutsägbar process, till exempel en prövning av miljöskäl. En sådan process bör vara förutsägbar och inte ändras från tid till annan utan att lag och förordning egentligen har förändrats. Det är bara praxis som förändrats över tid.
Jag tror att detta är ett antal synpunkter som är viktiga att fånga upp när vi nu fortsätter detta arbete. Som jag påpekade tidigare har det under både den föregående och den nuvarande regeringen pågått ett arbete. Min ambition är att accelerera detta arbete så att Sverige kan få ett ännu bättre företagsklimat. Även om vi redan i dag är starka här får vi inte slå oss till ro.
Fru talman! Jag vill påpeka en sak. Av och till lyfts här i kammaren och i den allmänna diskussionen Tillväxtverkets siffror om regelkrångel fram som ett uttryck för en ökad regelbörda. Så kan det förstås ligga till. Det ingår ju som en del i det. Man ska dock också vara medveten om att denna siffra inte bara fångar upp ett adderat krångel med regler. Det kan också vara så att man har tagit bort regler eller förändrat regler till företagens fromma. Förändringen i sig genererar kanske en viss kostnad, vilket också hamnar under rubriken Ökat regelkrångel. Det är dock inte sant, för tar man bort en regel kommer det i längden ändå att förbättra situationen för företagarna. Men just när man genomför den kan det naturligtvis addera en kostnad.
Anf. 27 David Josefsson (M)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag blev nog lite förvirrad mot slutet då statsrådet gjorde ett försök att förklara hur hans regelförenklingar skapar merkostnader för bolagen. Det är kanske i så fall inte de bästa regelförenklingarna.
Hur som helst tror jag att statsrådet och jag är ganska överens om problembilden i debatten, det vill säga att regelkrånglet är ett stort problem, särskilt för små företag. Så är det oavsett om det handlar om pizzerian runt hörnet eller startup-företaget som kommer att bli vårt nya Spotify, Skype eller Volvo. Vi är också överens om att reglerna inte kommit till av ondo och att varje enskild regel i sig inte är ett problem.
Problemet är just att man hela tiden bygger på med nya regler. Det finns därför ingen quickfix, utan det handlar om att ändra kulturen. För mig är detta inget nytt. Det låter lite som om statsrådet har varit ute och träffat företag och det helt plötsligt har gått upp ett ljus om att det här är ett problem.
Visserligen är det bra att man har fått medvetenhet om detta, men i min värld ser det snarare ut så här: Vi är överens om problembilden. Det låter också som att vi nästan är överens även om lösningarna. Men tittar man samtidigt på regeringens propositionslista ser man bara en regelförenkling nu i höst. Det handlar om att minska aktiekapitalet från 50 000 till 25 000. Det är ett jättebra förslag, som också Moderaterna har drivit, men det underlättar ju inte för befintliga företag.
Det hade varit bra om statsrådet också hade backat upp sina åsikter med konkreta åtgärder, eller åtminstone haft en tidsplan för när åtgärderna ska komma. Det är en sak att säga något, fru talman, och en annan sak att göra det. Jag hade hoppats på lite mer "göra" från regeringen. Jag får i övrigt tacka för en bra debatt.
Anf. 28 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tror att vi i grund och botten är hyfsat överens. Ibland har vi här i kammaren en förmåga att dra ut de små skillnader som finns så att de ser ut som Grand Canyon, och i de flesta fall är det ju inte så. Så stora skillnader finns det inte i frågor som dessa.
Vi är överens om att det ska vara ordning och reda för att det är en viktig del av vårt företagsklimat. Det är också viktigt att se till att det inte i onödan finns administration och byråkrati som krånglar till det för företagen.
Många av dessa synpunkter är naturligtvis inte nya, men som jag sa tidigare tror jag inte att man ska slå sig till ro och tro att man har gjort allt. Även om det hela tiden pågår ett arbete kommer nya utmaningar.
Jag blir lite förvånad, fru talman. David Josefsson verkar inte vara riktigt medveten om vilka siffror han använder. De siffror från Tillväxtverket som han hänvisar till är sådana som fångar upp att det har adderats regler eller krångel, som det kallas, men det kan också vara kostnader som har uppkommit just för att ett regelverk har tagits bort eller förändrats till fromma för företag. Det innebär en förändring som just då adderar en kostnad, men det betyder inte att regelkrånglet ökar alla gånger. Det är så siffrorna uppkommer. Det vore nog bra om David Josefsson läste på eller hörde av sig till Tillväxtverket så att han kan få detta klart för sig.
Vi kommer att fortsätta med detta arbete. Jag tror att vi nu har en gyllene möjlighet. Det finns goda exempel, men även mindre goda exempel. Min ambition är naturligtvis att efter den resa som jag nu gör för att träffa företagare summera allt till ett program som innebär att vi kan fortsätta vårt arbete för att förbättra företagsklimatet i Sverige till fromma för jobb och tillväxt i hela landet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.