Förmånsbeskattning av privata sjukvårdsförsäkringar

Anf. 69 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Lotta Finstorp har frågat mig om jag och regeringen avser att gå vidare med förslaget att förmånsbeskatta privata sjukvårdsförsäkringar och i så fall varför. Hon har även frågat mig om jag och regeringen har gjort en konsekvensanalys av förslagets påverkan och belastning på den offentliga sjukvården.

Förmån av privat hälso- och sjukvård är, i motsats till vad som gäller för de flesta andra löneförmåner, skattefritt för arbetstagaren samtidigt som arbetsgivaren inte får dra av kostnaden för vården. Det gäller även när arbetsgivaren betalar för en privat sjukvårdsförsäkring. Reglerna innebär att privata sjukvårdsförsäkringar subventioneras av skattebetalare som inte har några sådana förmåner från sin arbetsgivare.

Regeringen och Vänsterpartiet har kommit överens om att förmån av privat hälso och sjukvård ska förmånsbeskattas precis som andra förmåner. Avsikten är att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 juli 2018. Frågan är nu föremål för beredning inom Regeringskansliet. Jag vill inte föregripa denna beredning.

Anf. 70 Lotta Finstorp (M)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Sjukfrånvaron har ökat kraftigt sedan 2010 - mätt i sjukpenningtal är ökningen gigantiska 80 procent. För att bryta den negativa trenden har regeringen satt ett kvantifierat mål: År 2020 ska sjukfrånvaron vara 9 dagar per person. I dag är sjukpenningtalet 10,7 dagar.

Försäkringskassans generaldirektör säger att uppgången är bruten nu och att sjukpenningtalet vänder nedåt. För att nedgången ska ta fart måste antalet nya sjukfall minska. Det ställer stora krav på arbetsgivarna att se över sin arbetsmiljö och på bästa sätt förebygga ohälsa.

Regeringen har ett åtgärdsprogram för att minska antalet sjukskrivningar. Där framgår det att förebyggande åtgärder ska lyftas fram för att förebygga ohälsa och sjukfrånvaro men också för att förkorta pågående sjukfall.

Det är väl framför allt här de privata sjukvårdsförsäkringarna kommer in. Det går att tydligt se i olika analyser att pågående sjukfall på så sätt förkortas eftersom man snabbare kommer till specialistsjukvård. Här har regeringen i stället aviserat förslag om att förmånsbeskatta sjukvårdsförsäkringar. Det verkar väldigt kontraproduktivt.

Jag har försökt att grundligt sätta mig in i frågan för att se vad det här kommer att innebära och på vilket sätt de 650 000 människor som i dag har privat sjukvårdsförsäkring avlastar den offentliga vården.

I dag har var tionde anställd en försäkring, eftersom fler och fler företag, kommuner och fackförbund tecknar dessa försäkringar för att snabbt få tillbaka sina sjukskrivna anställda och medlemmar i arbete.

Det som en amatöranalys kan ge vid handen är att om man förmånsbeskattar de här försäkringarna kommer framför allt längden på sjukskrivningarna att öka.

Av de 650 000 personerna i Sverige som har en privat sjukvårdsförsäkring är det ungefär två tredjedelar, 70 procent, som har tecknat den via arbetsgivaren. De övriga procenten har tecknat den privat.

Näst flest har en gruppförsäkring via sitt fackförbund. Det är väldigt vanligt att man har det. Det kallas också privat sjukvårdsförsäkring.

Jag har också tittat på Svensk Försäkrings statistik och även på Svenskt Näringsliv och PTK, som snart kommer med en rapport som visar att 40 procent av privata arbetsgivare har tecknat en sjukvårdsförsäkring. Det framgår att den används också för förebyggande arbete, där det handlar om att få de anställda att inte hamna i långa sjukskrivningar.

Nu har regeringen kommit överens med Vänsterpartiet, som ministern sa i sitt svar, om att man - väldigt ideologiskt - ska ta bort "en gräddfil för höginkomsttagare som ger dem förtur i vården". Inget kan vara mer fel. Den nya förmånsskatten kommer, som ministern också sa, att införas den 1 juli 2018. Min fråga är om man kommer att lägga fram den för riksdagen även om det finns en riksdagsmajoritet emot förslaget. Det kan ju vara intressant att veta.

Förmånsbeskattningen förväntas ge 1 miljard kronor om året till statskassan - grundat på de 650 000 försäkringar som i dag är tecknade. Det är klart att blir det förmånsbeskattning på dem kommer det att bli betydligt färre försäkringar än vi har i samhället i dag, och då kommer inte intäkterna att bli 1 miljard. Jag skulle vilja höra en kommentar till det.

Anf. 71 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Jag vill börja med att tydliggöra att det här inte är ett förslag om att förbjuda privata sjukvårdsförsäkringar. Det kommer att vara fullt möjligt för arbetsgivare och fackföreningar att fortsätta teckna privata sjukvårdsförsäkringar i precis den utsträckning man önskar.

Frågan är om det här ska skattesubventioneras också av människor som inte har tillgång till privata sjukvårdsförsäkringar. Mitt svar är nej; det tycker jag inte är lämpligt. Vi har tagit bort den typen av förmånsbeskattning på i princip alla andra förmåner därför att vi tycker att det är orimligt att alla skattebetalare ska vara med och finansiera enskilda löntagares olika förmåner. Det är därför vi har tagit bort det.

Jag tycker att det är orimligt att till exempel städpersonalen i kommunen ska vara med och finansiera en direktörs privata sjukvårdsförsäkring via en skattesubvention, men här har Lotta Finstorp och jag uppenbarligen olika uppfattningar. Jag tycker inte att det är möjligt att försvara, medan Lotta Finstorp tycker att lokalvårdarna ska finansiera direktörernas privata sjukvårdsförsäkringar.

(forts.)

Anf. 72 Lotta Finstorp (M)

Herr talman! Då fortsätter vi att debattera min interpellation om privata sjukvårdsförsäkringar och det förslag som regeringen förmodligen kommer att lägga fram under hösten.

Jag möter en hel del myter och felaktigheter angående dessa försäkringar. Till exempel förväxlas ibland sjukvårdsförsäkringar med sjukförsäkringar, liksom att man tror att primärvård skulle ingå i försäkringarna och att det skulle finans separata väntrum för dem som har en försäkring. Inget kunde vara mer fel. En sjukförsäkring ersätter dessutom en del av inkomstbortfallet vid långvarig sjukskrivning.

Det som debatten handlar om, och det som är regeringens förslag, är att förmånsbeskatta privata sjukförsäkringar, som 650 000 personer omfattas av i dag. De tecknas av kommuner, fackförbund och både större och mindre företag. Vad man kan se, och som också Svensk Näringsliv skriver, är att de mindre företagen inte kommer att ha råd att teckna dessa försäkringar om man ska förmånsbeskatta dem.

Dessutom har regeringen ambitionen att minska sjuktalen. Man ser långa sjukskrivningar. Det man ser är att de privata sjukvårdsförsäkringarna är ett väldigt effektivt sätt att korta sjukskrivningarna så att man snabbare kommer tillbaka till jobbet, eftersom man kan få specialistsjukvård via sin försäkring.

Jag tycker att detta är en fråga som handlar om mycket mer än bara att antalet privata sjukvårdsförsäkringar ökar. Det handlar ju om att man tecknar försäkring därför att man inte är nöjd med den offentliga sjukvård som finns, framför allt de gigantiska köerna. Borde inte regeringen lägga tid och kraft på att förbättra tillgängligheten i den offentligt finansierade vården i stället?

Nu blir det ett moment 22. Den miljard som staten tror sig få in på förmånsbeskattning kommer inte att bli verklighet, för det kommer att bli färre som får dessa försäkringar tecknade av arbetsgivaren.

Varför, menar finansministern, att antalet privata sjukvårdsförsäkringar har ökat de senaste åren - vilken är orsaken, och varför finns det ett behov av att över huvud taget ha den här sortens försäkringar? Anser finansministern att privata sjukvårdsförsäkringar avlastar den offentliga vården, eller är de en gräddfil som gör att andra får gå före i köerna? Det är ju så man uttrycker det när regeringen och Vänsterpartiet har gått samman om det här förslaget.

Att det skulle finnas speciella väntrum för dem som har privata sjukvårdsförsäkringar är en myt. Det finns ingen som har sett ett sådant väntrum. Detta skulle jag gärna vilja att finansministern har en kommentar till.

Det Svensk Försäkring menar är att det finns en risk för att företag som vill kompensera sina anställda för förmånsskatten kommer att få svårt att bära den extra kostnaden. Man kan ju tänka sig att företag som är måna om att få tillbaka sina anställda i arbete fort kommer att vilja kompensera sina anställda för denna förmånsskatt, som alltså kommer att drabba den anställde.

Snabbare tillgång till vård är anledningen till att man tecknar denna försäkring. Regeringen måste fokusera på att få bort köerna. Vi talar inte om primärvård utan om specialistsjukvård, där många kan få vänta väldigt länge, vilket leder till långa sjukskrivningar.

Anf. 73 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Lotta Finstorp undrar om vi inte borde satsa på tillgänglighet i stället för att ta bort skattesubventionen till privata sjukvårdsförsäkringar. Jag kan berätta för Lotta Finstorp att vi i regeringen så sent som i dag har berättat att vi kommer att satsa ytterligare 5 välfärdsmiljarder till kommuner och landsting i och med höstens budget, alltså från den 1 januari 2018. Av dem kommer hela 3 miljarder att gå till sjukvården i hela Sverige. Det är klart att detta kommer att öka tillgängligheten i vården.

Det är ganska omfattande belopp - 3 miljarder till sjukvården. Om man skulle använda pengarna till att anställa sjuksköterskor på våra vårdcentraler skulle det räcka till fyra extra sjuksköterskor på varenda vårdcentral runt om i hela Sverige. Det är denna storleksordning av pengar det handlar om.

Lotta Finstorp undrar om olika väntrum. För mig handlar denna fråga inte huvudsakligen om väntrum. Den handlar om en enda sak, nämligen om huruvida andra skattebetalare - lokalvårdaren i kommunen, Sveriges pensionärer och våra äldre - ska vara med och skattesubventionera de personer, ofta höginkomsttagare, som har en sjukvårdsförsäkring. Jag tycker inte att lokalvårdaren ska betala för direktörens sjukvårdsförsäkring. Men här tror jag att vi har en ganska stor ideologisk skillnad mellan moderater och socialdemokrater.

Anf. 74 Lotta Finstorp (M)

Herr talman! Tack, ministern, för en debatt som är viktig ideologiskt men också väldigt pragmatisk. Jag förstår inte riktigt hur de 650 000 som i dag har privata sjukvårdsförsäkringar så att säga ska få plats i systemet. De avlastar ju i dag den offentliga sjukvården.

Ministern tar lokalvårdare som exempel här. Det vanligaste är att arbetsgivare tecknar försäkringar för hela sin personal, oavsett om det är den högste tjänstemannen eller en lokalvårdare. Man tecknar för hela personalen.

Det blir en olycklig debatt, tycker jag, även om det handlar om ideologi. Egentligen handlar det om en betydligt större frågeställning, nämligen: Varför har inte arbetsgivare och personal tillit till det offentliga sjukvårdssystemet? Man vill komma tillbaka till arbete så fort som möjligt, och det är kopplat till att regeringen har en bra ambition om att få ned sjukskrivningstalen till nio dagar. De 650 000 personer som har privata sjukvårdsförsäkringar hjälper ju regeringen att få ned dessa dagar till att bli just nio, i stället för 10,7, som de var när jag nyligen tittade.

Jag tycker att det är helt fel att fokusera på privata sjukvårdsförsäkringar i stället för att ytterligare lyfta den offentliga hälso- och sjukvården.

Anf. 75 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Det är också viktigt att påpeka att den här debatten egentligen inte handlar om huruvida man är för eller emot privata sjukvårdsförsäkringar utan om vi ska skattesubventionera dem eller inte. Det finns många saker som vi gillar som vi inte skattesubventionerar.

Frågan är, precis som Lotta Finstorp säger, i grunden djupt ideologisk: Ska man skattesubventionera just denna förmån eller inte? Jag tror inte att alla de pensionärer som redan i dag betalar högre skatt än vanliga löntagare på grund av Moderaternas politik - och Moderaterna vill öka skatteklyftan ytterligare - är jättenöjda med att de via skattsedeln är med och finansierar direktörernas sjukförsäkringar.

Självklart kan direktörer och andra teckna sjukförsäkringar. Frågan är om de ska få skattesubvention för det eller inte. Nej, tycker jag.

Sedan är frågan naturligtvis också vad vi ska göra för att säkra en god tillgång till sjukvård för alla i Sverige, oavsett om vi har privata sjukförsäkringar eller inte. Där är regeringens politik mycket tydlig. Senast i dag har vi presenterat ytterligare 3 miljarder till sjukvården för att alla ska få det riktigt tryggt. För oss är det viktigare än Moderaternas skattesänkningar, som inte stärker sjukvården.

Överläggningen var härmed avslutad.