Åtgärder för att fler ska få aktivitetsersättning
Interpellation 2020/21:589 av Lars Beckman (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-19
- Överlämnad
- 2021-03-19
- Anmäld
- 2021-03-23
- Svarsdatum
- 2021-04-09
- Sista svarsdatum
- 2021-04-09
- Besvarad
- 2021-04-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Antalet personer som tvingas söka försörjningsstöd från socialtjänsten – trots att de har en funktionsnedsättning och deltar i daglig verksamhet – har ökat. Det visar tidigare framtagna siffror som Socialstyrelsen tog fram på uppdrag av SVT. En ny rapport visar att 40 procent tvingades söka försörjningsstöd för att få pengar till mat och hyra.
De personer som berörs har en funktionsnedsättning. Deras läkare och Arbetsförmedlingen har bedömt att de inte kan klara ett vanligt arbete. Samma slutsats har kommunens handläggare gjort. Därför får de här personerna i stället en sysselsättning som kallas daglig verksamhet. Ersättningen kommer från Försäkringskassan – men allt fler förlorar den ersättningen när myndigheten gör en omprövning. Den här situationen drabbade över tusen personer med en funktionsnedsättning 2019. I en tidigare interpellationsdebatt (interpellation 2019/20:123) har statsrådet Shekarabi sagt att situationen inte är acceptabel och att regeringen skulle åtgärda situationen. I den senaste interpellationsdebatten sa statsrådet samma sak: ”Nej, det är inte lämpligt eller acceptabelt att unga personer med funktionsnedsättning och utan arbetsförmåga hänvisas till försörjningsstöd. Det är helt oacceptabelt. Det var inte det som var tanken med socialförsäkringen.”
Många unga vuxna som nekas aktivitetsersättning från Försäkringskassan får inte jobb eller insatser hos Arbetsförmedlingen – som det är tänkt. En stor grupp tvingas i stället söka försörjningsstöd hos socialtjänsten, enligt en ny rapport. Och var femte som nekades aktivitetsersättning hamnade hos Kronofogden. Flera uppgifter i rapporten är alarmerande:
- 40 procent tvingades söka ekonomiskt bistånd från socialtjänsten för att ha råd med mat och hyra.
- 20 procent fick skulder som hamnade hos Kronofogden.
Tanken är att personer med en funktionsnedsättning ska fångas upp av antingen Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen, men rapporten visar alltså att en stor grupp hamnar mellan stolarna – och därmed blir utan inkomst. I stället tvingas kommunerna då hjälpa de här personerna med försörjningen.
”Vi har kunnat se att det är få som har arbete och inkomståret efter avslagsbeslutet. Det är 7 av 10 som bara har låga inkomster eller saknar inkomster helt. Vi har sett att det är få som studerar”, säger författaren av rapporten till SVT. Rapporten handlar om personer mellan 20 och 24 år som söker aktivitetsersättning, men nekas av Försäkringskassan.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
- Vilka slutsatser drar statsrådet av den kraftiga ökningen av personer som nu erhåller försörjningsstöd i stället för ersättning från Försäkringskassan enligt beskrivningen ovan?
- Har statsrådet någon plan på att ge ett uppdrag i regleringsbrevet till Försäkringskassan för att åtgärda situationen?
- Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att personer som har daglig verksamhet ska erhålla aktivitetsersättning från Försäkringskassan och inte hänvisas till försörjningsstöd?
- Vilka brister ser statsrådet i dagens regelverk, och vilka åtgärder planerar statsrådet för?
- Vad kommer statsrådet att göra konkret med anledning av den rapport som visar att 40 procent av de som får indragen aktivitetsersättning hänvisas till försörjningsstöd för sin inkomst?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:589
Webb-tv: Åtgärder för att fler ska få aktivitetsersättning
Dokument från debatten
- Fredag den 9 april 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:105
- Protokoll 2020/21:105 Fredagen den 9 aprilProtokoll 2020/21:105 Svar på interpellation 2020/21:589 om åtgärder för att fler ska få aktivitetsersättning
Protokoll från debatten
Anf. 57 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Fru talman! Lars Beckman har frågat mig vilka slutsatser jag drar av den kraftiga ökningen av personer som nu erhåller försörjningsstöd i stället för ersättning från Försäkringskassan, om jag har någon plan på att ge ett uppdrag i regleringsbrevet till Försäkringskassan för att åtgärda situationen, vilka åtgärder jag avser att vidta för att personer som har daglig verksamhet ska erhålla aktivitetsersättning från Försäkringskassan och inte hänvisas till försörjningsstöd, vilka brister jag ser i dagens regelverk, vilka åtgärder jag planerar för samt vad jag konkret kommer att göra med anledning av Inspektionen för socialförsäkringens rapport, som visar att 40 procent av dem som får indragen aktivitetsersättning hänvisas till försörjningsstöd för sin inkomst.
Lars Beckman har ställt liknande frågor i flera interpellationer. Jag välkomnar hans engagemang i denna viktiga fråga, och jag ser fram emot att i samarbete med flera partier fortsätta arbetet med att förbättra tryggheten för denna grupp. Arbete pågår i flera olika delar för att komma till rätta med brister i dagens regelverk.
Regeringen har uppdragit åt en särskild utredare att se över sjuk- och aktivitetsersättningen (dir. 2020:31). Syftet är att förmånerna ska ge hög trygghet vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga, god förutsebarhet för den enskilde och stabilitet i tillämpningen över tid. Regelverkets krav för att en försäkrad ska beviljas förmånerna ska bli mer ändamålsenliga och i möjligaste mån ta till vara den försäkrades arbetsförmåga. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juli 2021 och blir ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet med att säkerställa tryggheten för målgruppen.
Förutom översynen av regelverket har regeringen uppdragit åt Försäkringskassan att förbättra stödet till unga som får avslag på sin ansökan om aktivitetsersättning (S2019/03413/SF). De som får avslag på ansökan om aktivitetsersättning ska ges hjälp och stöd för att kunna arbeta eller studera. Regeringen har också uppdragit åt Inspektionen för socialförsäkringen att granska och analysera hur Försäkringskassan tillämpar bestämmelsen om utredningsskyldigheten i handläggning av ärenden gällande sjukpenning och aktivitetsersättning där ansökan om ersättning har avslagits (S2019/03411/SF). ISF har också på regeringens uppdrag analyserat variationen i avslag och nybeviljande av aktivitetsersättning (S2019/03412/SF). Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har även ett gemensamt uppdrag i respektive myndighets regleringsbrev att samverka kring bland annat unga med aktivitetsersättning för att säkerställa att rätt stöd ges och att relevanta insatser görs.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För mig är det självklart att sjukförsäkringen ska ge trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, och regeringen arbetar intensivt för att säkerställa detta.
Anf. 58 Lars Beckman (M)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Det finns en sak som jag och statsrådet Shekarabi är helt överens om. Det är att Brynäs ska vinna i kväll och bli kvar i SHL. Men, fru talman, det verkar tyvärr också vara det enda vi är överens om.
Den som vill se vad regeringen har bedrivit för politik på det här området sedan 2015 tycker jag ska gå in på rbu.se, hemsidan för RBU, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar. De har gjort en sammanställning, fru talman, över vad regeringen har gjort sedan 2015 och hur de har jobbat med denna målgrupp: Sveriges svagaste personer, som behöver samhällets stöd mest. Det skulle jag påstå att unga funktionsnedsatta är.
RBU skriver på sin sida om 16 försämringar som skett sedan 2015 under den här socialistiska regeringens tid. De räknar upp: Den personliga assistansen har kollapsat sedan 2015. Beviljandet av aktivitetsersättning har kollapsat. Allt fler förlorar sin kontaktperson. Kommuner avslår ansökningar medvetet för att driva frågorna till förvaltningsrätten. Resurserna till skolor för att ge stödinsatser minskar. Vad gäller hjälpmedel har det skett neddragning av sortiment och införande av avgifter. Bilstödet har blivit svårare att få. Nödstoppet för omprövningar av personlig assistans fungerar inte som det var tänkt. Det har blivit betydligt svårare att få parkeringstillstånd. LSS-boende - egen lägenhet med assistans - är en insats som sällan beviljas. Besparingar har gjorts på ledsagarservice. Korttidsboende beviljas i lägre grad. Resursskolor läggs ned och väldigt få nya startar. Omvårdnadsbidraget har försämrats. Färdtjänsten har försämrats. Det senaste, fru talman, är att bidragen till bostadsanpassning har kollapsat. Det är så här den solidariska socialistiska politiken ser ut i verkligheten.
Den här interpellationen handlar alltså om Sveriges Televisions förskräckliga nyhet. Det stämmer precis som statsrådet säger i svaret. Det är tredje gången som jag kallar ministern hit till riksdagen för att förklara hur det kommer sig att regeringen agerar som den gör mot Sveriges svagaste grupp.
Det handlar till exempel om den personen som har Downs syndrom, den personen som befann sig i en daglig verksamhet. Det är den gruppen som vi talar om. Den är den gruppen som har blivit utsparkad - för att använda ministerns ord i en annan debatt - från tryggheten i Försäkringskassan, tryggheten att befinna sig i en aktivitetsersättning.
Den är den gruppen där man har ökat indragen aktivitetsersättning med 40 procent sedan den senaste debatten. Det är något år sedan vi stod här. Ministern använde då ett högt tonläge. Sedan dess, tolv månader senare, har det ökat med 40 procent.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Detta är en moralisk fråga. Vi svenskar vill i grund och botten hjälpa våra medmänniskor. Det är därför vi betalar skatt. Det är därför det är ett solidariskt samhälle. Det handlar om att vi ska hjälpa den som är svagast.
Var har då ministern sitt fokus? Jo, han åker land och rike runt och skriver debattartiklar om familjeveckor. Han vill använda 30 000 miljoner, enligt Nordeas chefsekonom, 30 miljarder, för att ge friska familjer några dagars ledighet. Samtidigt säger han i det svar som han precis har stått och läst upp att kommunerna och Försäkringskassan ska hjälpa till att sätta samhällets svagaste i försörjningsstöd.
Det är skamligt, fru talman! Jag skulle vilja veta av ministern: Vad tänker ministern konkret göra för att hjälpa den här gruppen?
Anf. 59 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Fru talman! Tack, Lars Beckman, för inlägget och interpellationen!
Min förhoppning är, fru talman, att Lars Beckman genom sitt engagemang och sin kunskap i de frågor som rör den ekonomiska tryggheten för personer som på grund av funktionsnedsättning saknar arbetsförmåga får med sig sitt parti och får sitt parti att ändra synsättet på sjuk- och aktivitetsersättningen.
Det skulle vara en enorm framgång. Det skulle verkligen vara ett stort steg för Sverige och inte minst för alla våra medborgare som på olika sätt har en nedsatt arbetsförmåga. Jag lovar Lars Beckman att jag är beredd att hjälpa honom med det som behövs för att också Moderaterna ska bli övertygade om att sjuk- och aktivitetsersättningen behöver återupprättas.
Fru talman! Vi skulle kunna stå här, jag och Lars Beckman, och debattera om vems fel det är. Lars Beckman kan säga att det har att göra med regeringens styrning och kan definitivt också peka på ISF-rapporter som visar att det har funnits brister i styrningen. Jag skulle då kunna säga: Det här beror på lagstiftningen som ändrades 2008, och som blev väldigt mycket mer restriktiv. Så kan vi hålla på. Men det hjälper inte dem som är drabbade att stå och skylla på varandra.
Fru talman! Vår skyldighet i det här läget är att fråga oss: Vad kan vi göra åt detta här och nu på kort sikt men också på lite längre sikt? Jag ska vara otroligt tydlig med vad som kan göras och behöver göras för att människors ekonomiska trygghet ska återupprättas och speciellt för den grupp som har drabbats av restriktivare lagstiftning och restriktivare tillämpning av rätten till aktivitetsersättning.
Lagen behöver ändras. Det sitter just nu en utredare. Det är inte en utredning som ska ta två år till, utan inom några månader har vi ett förslag. Det förslaget kommer att handla om hur aktivitetsersättningen ska förstärkas och hur den ekonomiska tryggheten för den grupp som Lars Beckman med rätta har ett mycket starkt engagemang för ska förstärkas.
Låt oss lägga undan all prestige och alla ideologiska låsningar. Alla vet att Lars Beckman och jag står långt ifrån varandra i många frågor. Men i den här frågan borde vi kunna samarbeta. Det vore fantastiskt om svensk höger och vänster säger: Nu lägger vi undan de ideologiska konflikterna och löser frågan om aktivitetsersättningen.
Jag tror att det är exakt det som behövs om det här ska lösas. Annars kommer vi att stå här om ett år, om två år, och så har ingenting lösts. Vi måste ändra regelverket. Det vet alla som har följt den här debatten om sjuk- och aktivitetsersättning. Sedan ändringen 2008 har lagstiftningen i grunden varit restriktiv, och så har tillämpningen också under de senaste åren kommit att bli mer restriktiv. Det får de effekter som Lars Beckman har beskrivit.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vad kan vi då göra här och nu i väntan på utredningen? Där har vi med anledning av ISF:s senaste granskning, som är väldigt allvarlig och som visar att det finns allvarliga utredningsbrister i Försäkringskassans utredningar, haft en direkt dialog med styrelsen under den här veckan. Vi avser att fortsätta att ha en väldigt nära dialog med Försäkringskassan.
Försäkringskassan har fått ett uppdrag att jobba med utredningar i det uppdrag som gäller sjukförsäkringen. Men vi avser att ha en intensiv dialog. Jag vet att Försäkringskassan har satt igång en egen process som handlar om handläggningen av den här typen av ärenden. I väntan på att vi får lagförslaget på vårt bord gör vi vad vi kan i dialogen och i myndighetsstyrningen.
Anf. 60 Lars Beckman (M)
Fru talman! Statsrådet verkar vara bekymrad för Moderaterna. Låt mig bara konstatera att den statsrådet ska gå och tala med är naturligtvis finansministern. Finansministern var väldigt tydlig i en intervju den 22 oktober 2016.
Då sa finansministern i SVT: Assistansersättning är ett område där det blir aktuellt att spara pengar för att klara ökade kostnader för flyktingmottagandet. Det var ett uttalande som närmast orsakade ett raseri i funktionshindersrörelsen.
Men det var inte bara assistansersättningen som finansministern tog upp. Hon sa: Det handlar också om att dämpa kostnadsutvecklingen på andra områden, det vill säga att kostnaderna ökar, till exempel sjukskrivningar och assistansersättningar. Där finns det åtgärder i budgeten som verkligen behöver gå igenom i riksdagen nu.
Det är alltså partivännen till statsrådet som säger detta. Jag tror inte att statsrådet behöver bekymra sig över Moderaterna. Vi införde LSS. Ni röstade emot det i kammaren när det skedde. Ni tryckte på nej-knappen. Ni ville inte ha personlig assistans. Varför vet vi inte.
Det här uttalandet från finansministern 2016 gjorde att Ifas ordförande sa: Man ställer hjälpen till landets svårast funktionshindrade mot flyktingar. Det är en cynism som bara kommer att gå hem därför att vi inte syns på gatorna. Jag vädjar till regeringen att inte betala tragedier med tragedier. Det sa Ifas ordförande.
Susanne Berg, chef för Stils politiska avdelning sa: Att ställa grupper som behöver stöd från samhället mot varandra är att gå mörka krafters ärenden. RBU:s ordförande Maria Persdotter sa: Att på detta sätt ställa grupper mot varandra gagnar ingen. Tvärtom är det en direkt farlig utveckling. Det är inte den väg som Sverige behöver gå. Detta var uttalanden som sas 2016.
Fru talman! Problemet är inte att finansministern sa detta, utan problemet är verkligheten. Det är precis som RBU visar på sin hemsida rbu.se. Gå gärna in och titta på det. Jag tycker att statsrådet också ska gå in och läsa om han inte har gjort det. Det är 16 kraftiga nedskärningar på område efter område som är riktade direkt mot Sveriges funktionsnedsatta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den här interpellationsdebatten handlar om samhällets svagaste. Jag tror att väldigt få tror att någon med Downs syndrom, Linnea i Gävle, kommer att kunna ta ett lönesubventionerat jobb. Det är därför vi betalar skatt, fru talman. Det är därför som vi har bestämt i sann demokratisk anda att denna grupp personer verkligen behöver samhällets stöd.
För mig är det obegripligt hur man kan subventionera elcyklar för 1,6 miljarder. Hur kan man ens diskutera att vilja införa en familjevecka till en kostnad av 30 000 miljoner, 30 miljarder, samtidigt som man får rapport efter rapport om att den grupp som behöver samhällets stöd mest får indragen aktivitetsersättning och att den gruppen har ökat med 40 procent?
De vore mer rimligt att statsrådet lade sin tid och energi på att försöka åtgärda de stora bristerna, de 16 punkter som RBU flaggar för, än att ens överväga att införa familjevecka. Man vill ge extra lediga dagar till familjer med friska barn när det finns de som verkligen behöver samhällets hjälp.
Anf. 61 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Fru talman! Jag betvivlar inte Lars Beckmans engagemang för de människor som ska få sin ekonomiska trygghet säkrad genom aktivitetsersättningen.
Men jag måste ändå uppmana Lars Beckman att visa en större grad av självkritik, för regeringen tar vårt ansvar på stort allvar. Vi ser nu efter ISF:s granskning att styrningen av Försäkringskassan måste förändras, och det arbetet har vi satt igång. Men också de partier som var med och stiftade den lag som har inneburit en skärpning i mycket restriktiv riktning måste klara av att kritiskt granska sina egna ställningstaganden.
Om det hade varit så att det inte fanns en process för lagändring hade man kunnat säga att det återstår att se och allt det där som man brukar få höra i politiska debatter om att noga överväga möjligheten och så vidare. Men Lars Beckman behöver inte göra det så svårt. Utredningen pågår för närvarande, och den är i slutfasen med att lägga fram ett förslag som innebär att exakt de prövningar som Lars Beckman har synpunkter på ska regleras på ett annat sätt för att öka tryggheten för de här grupperna.
Jag har här deklarerat väldigt tydligt att vi är på bollen när det gäller styrning av Försäkringskassan. Jag uppmanar ödmjukast Lars Beckman att göra det han kan för att påverka förutsättningarna för att den här kammaren ska fatta de nödvändiga besluten så att också lagen ändras.
Vi måste gentemot våra medborgare visa förmågan att granska politik självkritiskt. Regeringens arbete med att förändra styrningen av Försäkringskassan måste kombineras med regeländringar där vi har alltför restriktiva regelverk. Det räcker inte med tomma ord, med den här debatten eller med Lars Beckmans ställningstaganden i den här kammaren. Det hjälper inte dem som drabbas av dessa missförhållanden, som vi är överens om, om vi inte också ser till att följa upp debatten och de muntliga ställningstagandena med att trycka rätt när frågan om lagändring ska hanteras i den här riksdagen.
Jag uppmanar Lars Beckman att också ta med den här debatten in i det parti som han företräder så att vi får förutsättningar att ändra lagstiftningen, för det är uppenbart att den situation som vi har vad gäller sjuk- och aktivitetsersättningen inte kan accepteras. Det är så uppenbart det kan bli att kombinationen av det restriktiva regelverket och den restriktiva tillämpningen av detta regelverk har fått hemska konsekvenser för våra försäkrade, och det gäller tyvärr också sjukersättningen. Det får också långtgående konsekvenser för andra grupper.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är sällan man kan vara så här tydlig, men nu kan vi vara det i den här frågan. Frågan går att lösa tämligen snart; det är det som är så bra! Politiken är det som formas av oss i regering och riksdag. Om regeringen nu har tagit detta initiativ och tillsatt en utredning som ska lägga fram ett konkret lagförslag som löser exakt den problematik som Lars Beckman lyfter i den här debatten borde vägen vara ganska enkel till att åtgärda detta.
Jag tolkar välvilligt och ödmjukast Lars Beckmans engagemang som ett bevis på att förändringen är möjlig.
Anf. 62 Lars Beckman (M)
Fru talman! Det låter som att statsrådet inte är statsråd. Det låter som att statsrådet inte har något som helst ansvar för den politik som den här regeringen har fört sedan 2014.
Det är en politik som har fått förödande konsekvenser för Sveriges funktionsnedsatta och som har lett till att hela funktionshinderrörelsen har kämpat emot den här regeringen. Jag tror att det är precis som finansminister Magdalena Andersson sa 2016. Med kirurgisk precision har man riktat in sin kraft på att försämra levnadsvillkoren för dem som behöver samhällets stöd mest. De 16 punkter som RBU har listat är på riktigt. Det är den här regeringen som för den politiken.
Jag har fått ett desperat mejl, för jag har engagerat mig i rullstolsgarage. Jag förstår att statsrådet inte är så engagerad i detta, men man har alltså tagit bort möjligheten för Sveriges funktionsnedsatta att få rullstolsgarage. Det innebär att om man bor i lägenhet får man inte det. Interpellationsdebatten om detta har spritts i sociala medier, och jag får förtvivlade mejl varje vecka. Jag fick ett mejl från Göteborg alldeles före den här debatten.
Samhällets svagaste, som behöver samhällets stöd mest, har ni med kirurgisk precision riktat in er på, helt i enlighet med vad Magdalena Andersson sa 2016. Det är er politik. Det är statsrådets regeringsunderlag. Det är den överenskommelse som ni har gjort tillsammans med tre andra partier i januariöverenskommelsen. Jag kan beklaga det, och jag tycker att det är djupt olyckligt.
Jag hoppas att statsrådet drar tillbaka förslaget om familjevecka till en kostnad av 30 miljarder. Jag hoppas att statsrådet drar tillbaka förslaget om friår, som kostar 17 miljarder, för att i stället använda dessa pengar för att se till att de som verkligen behöver samhällets stöd kommer att få det mest av alla.
Anf. 63 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Fru talman och Lars Beckman! Jag tolkar ändå inlägget som att det finns någon typ av stöd för nödvändiga lagändringar, även om Lars Beckman verkar ha svårigheter att medge detta.
Men vi måste alla vara optimister, så jag väljer att tolka Lars Beckmans inlägg optimistiskt och utgå ifrån att det finns en vilja också på den högra sidan av blocklinjen att göra någonting åt det restriktiva regelverk som vi har.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Processen framåt är ganska tydlig. Vi kommer inom några månader att få ett förslag på vårt bord. Förslaget kommer med stor sannolikhet att handla om ändringar av regelverket för sjuk- och aktivitetsersättningen i syfte att öka tryggheten.
Jag kan försäkra Lars Beckman att regeringens ambition är att göra det som krävs för att den ekonomiska tryggheten för personer med sjukdom och funktionsnedsättning ska öka. Jag kan försäkra Lars Beckman att i väntan på lagändringen gör regeringen vad vi kan i dialogen med myndigheten i fråga för att utredningarna ska hålla högre kvalitet och för att vi ska få en tillämpning som stämmer överens med de krav som vi bör ha på handläggning av ärenden i svensk förvaltning.
Men återigen: Vi kommer inte ifrån att lagändring behövs. Jag hoppas verkligen att de intentioner som uttrycks i denna debatt också följs av praktisk handling den dag den typen av förslag landar på riksdagens bord.
Jag vill avslutningsvis instämma i Lars Beckmans önskan att Brynäs IF blir kvar i högsta ligan.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.