Statistik över hushållens tillgångar och skulder
Interpellation 2022/23:104 av Ingela Nylund Watz (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-12-06
- Överlämnad
- 2022-12-07
- Anmäld
- 2022-12-08
- Svarsdatum
- 2023-01-20
- Besvarad
- 2023-01-20
- Sista svarsdatum
- 2023-01-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Niklas Wykman (M)
I oktober 2019 beslutade en bred majoritet i finansutskottet att begära av regeringen att den skulle tillsätta en utredning om en ny statistik över hushållens tillgångar och skulder. Bakgrunden till beslutet var en framställan till utskottet från Riksbanken med ett önskemål om en sådan utredning. I utskottsbehandlingen valde Sverigedemokraterna att gå emot majoriteten och reserverade sig mot beslutet.
Fram till 2007 fanns en detaljerad och individbaserad statistik över hushållens tillgångar och skulder. Uppgifterna samlades in av SCB och baserades till en del på förmögenhetsuppgifterna i självdeklarationen. När förmögenhetsskatten avskaffades upphörde också uppgifterna att samlas in.
De svenska hushållens skuldsättning har ökat avsevärt sedan början av 2010-talet, och frågan om hushållens tillgångar har därmed åter aktualiserats. Såväl Riksbanken som Finansinspektionen har under flera år efterlyst mer detaljerade uppgifter kring hushållens ekonomiska ställning för att de bättre ska kunna analysera utvecklingen och därmed bli mer träffsäkra med åtgärder inom penningpolitiken och den finansiella stabiliteten. Internationella valutafonden (IMF) har rekommenderat Sverige att bygga upp detaljerad statistik över hushållens ekonomiska ställning, och den Europeiska systemrisknämnden (ESRB) har uppmanat EU:s medlemsländer att ta fram detaljerad statistik över fastighetssektorn, vilket inkluderar uppgifter om hushållens tillgångar och skulder. SCB har sökt alternativa sätt att samla in den statistik som efterfrågas men har inte de lagliga möjligheterna att samla in individbaserad statistik från finansiella institut.
Regeringen gav i januari 2021 en särskild utredare, Per Håkansson, i uppdrag att belysa och analysera hur individbaserad statistik över hushållens tillgångar och skulder kan tas fram och användas för att skapa en bild av hushållens finansiella ställning utan att åsidosätta personlig integritet och skyddet för personuppgifter. Utredaren överlämnade i oktober i år sina förslag till regeringen. Sammanfattningsvis föreslår utredaren att ett nytt statistikområde införs och att SCB ska bli ansvarig myndighet. Utredaren ger också förslag på hur sekretessfrågorna ska hanteras med avseende på forskares och myndigheters möjlighet att ta del av indata.
Oron i omvärlden, inflationen, den vikande konjunkturen och hushållens höga skuldsättning utgör sammantaget starka skäl för att snarast få ny lagstiftning på plats. Det finns ett färdigt förslag med sikte på ikraftträdande den 1 januari 2024.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Niklas Wykman:
När avser statsrådet och regeringen att återkomma till riksdagen med förslag för att möjliggöra insamling av uppgifter om hushållens tillgångar?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:104
Webb-tv: Statistik över hushållens tillgångar och skulder
Dokument från debatten
- Fredag den 20 januari 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:49
- Protokoll 2022/23:49 Fredagen den 20 januariProtokoll 2022/23:49 Svar på interpellation 2022/23:104 om statistik över hushållens tillgångar och skulder
Protokoll från debatten
Anf. 8 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Fru talman! Ingela Nylund Watz har frågat mig när jag och regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag för att möjliggöra insamling av uppgifter om hushållens tillgångar.
Utredningen om statistik över hushållens tillgångar och skulder, som har sin grund i ett tillkännagivande från riksdagen, överlämnade i november 2022 betänkandet En ny statistik över hushållens tillgångar och skulder (SOU 2022:51) till regeringen. Utredningen föreslår att statistik över hushållens tillgångar och skulder ska tas fram på grundval av uppgifter från bland annat olika slag av finansiella företag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Finansdepartementet remitterade den 21 december 2022 utredningens betänkande till myndigheter, kommuner och andra sammanslutningar och remisstiden löper ut den 21 april 2023. Remissförfarandet syftar bland annat till att ta reda på vad de som berörs av förslaget tycker om det och vilket stöd som förslaget har. Det innebär sammanfattningsvis att regeringen ännu inte har tagit ställning till om den aktuella insamlingen av uppgifter över hushållens tillgångar och skulder ska möjliggöras.
Anf. 9 Ingela Nylund Watz (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet Wykman för svaret, även om det var väldigt kortfattat.
I Sverige har vi, som statsrådet är väl medveten om, under många år fattat beslut om åtgärder för att stärka den finansiella stabiliteten i vårt land efter 90-talets kriser, inte minst finanskrisen. Vi ser också att ytterligare åtgärder kommer att behövas åren framöver.
Den här interpellationen handlar om ett specifikt område där vi behöver veta mer. Vi har god kännedom om hushållens skuldsättning. Det är bra. Men vi vet alldeles för lite om hushållens tillgångar. Det är mindre bra. Det innebär nämligen att vi i politiken och de myndigheter som är ansvariga för att värna den finansiella stabiliteten i Sverige inte har en heltäckande bild av läget.
Det finns förvisso många tyckare på området. Men det finns inte längre några säkra data eftersom uppgifterna försvann från självdeklarationen 2007, när förmögenhetsskatten avskaffades. Till detta kan också läggas att bristen på den typen av data försvårar för forskningen på området. Det är olyckligt.
Hushållens höga skuldsättning har under flera år varit ett rejält orosmoln. När räntorna stiger och inflationen är hög krymper hushållens marginaler rejält. Det är ett obehagligt faktum. Mot den bakgrunden är Riksbankens önskemål från våren 2019 om att utreda möjligheterna att samla in statistik också över hushållens tillgångar begripligt. Hade man kunnat göra det hade det redan varit gjort. Men det visade sig att Riksbanken gjorde den korrekta bedömningen att det inte fanns stöd i lagstiftningen för det. Därför vände man sig till finansutskottet och begärde att få en utredning på området.
År 2019 fattade finansutskottet beslut om tillkännagivandet som statsrådet nämner. Jag ska, för att visa hur bred enigheten var, citera vad som faktiskt stod i betänkandet. "Det behövs en ny detaljerad statistik över hushållens tillgångar och skulder för att Riksbanken och Finansinspektionen och eventuellt andra berörda svenska myndigheter ska kunna göra djupgående analyser av skuldutvecklingen, bedriva ett krisförebyggande arbete och motverka finansiell instabilitet i det svenska samhället." Noterbart är att också Internationella valutafonden sedan flera år tillbaka har uppmanat Sverige att samla in och bygga upp detaljerad statistik på området.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I utredningen som Finansdepartementet har skickat ut på remiss finns det konkreta förslag. I betänkandet föreslår man ett ikraftträdande den 1 januari 2024. Det är bråttom. Vi lever i en orolig omvärld.
Jag har respekt för att statsrådet vill invänta remissvaren. Men jag tycker inte att det är för mycket begärt att här i dag, när vi ändå diskuterar frågan, få veta ifall statsrådet gör samma bedömning som Riksbanken, Finansinspektionen, Internationella valutafonden och flera andra om att den typen av statistik behövs för att vi på ett bättre sätt ska kunna värna den finansiella stabiliteten i Sverige.
Anf. 10 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Fru talman! Sverige befinner sig i ett mycket stressat läge. Mycket av det beror givetvis på den oroliga omvärldssituationen med Rysslands krig i Ukraina. Det beror inte heller lite på den energipolitik och förändring som har varit när det gäller den svenska energiproduktionen på senare år. Vi har till exempel inte längre sex kärnkraftsreaktorer. Vi har också, precis som interpellanten påpekar, problem med hushålls och företags skuldsättning.
Som myndigheterna beskriver är det något stressat, oklart eller prövande när det gäller hur hushåll och företag står emot i en miljö med högre räntor och hög inflation. Det är bra att också Socialdemokraterna, via Ingela Nylund Watz, har insikt om vilka problem Sverige har och att vi behöver möta dem tillsammans.
Frågan om statistiken och statistikinsamlingen och hur den processen ser ut har jag redogjort för i mitt svar. Det fanns ett uppdrag från riksdagen. Regeringen hanterade det genom att tillsätta utredningen. Utredningen har kommit med sitt förslag. Förslaget är nu utskickat på remiss. Därefter tar givetvis sedvanlig beredning av svaren vid. Jag tror att också Ingela Nylund Watz har respekt för den processen, att hon tycker att det är bra och tjänar Sverige väl att vi har den typen av ordning och reda och inte har statsråd som föregår processen. Jag tror att jag och ledamoten i grunden är överens om att det är en god ordning.
Det finns en elefant i rummet här. Om man vill ha den typen av statistik är det Socialdemokraterna och Ingela Nylund Watz som, kanske tvärtemot vad hon själv vill göra gällande, är en betydande del av oron och problemet. Socialdemokraterna har nämligen talat om att införa nya typer av förmögenhetsskatter. De har hetat lite olika saker: miljonärsskatt eller beredskapsskatt. Det var tydligt att de skulle inrikta sig på människors egendomar på något sätt, eftersom det signalerades tydligt att fastigheter var en egendom som skulle undantas. Då får man anta att det var egendomsbeskattning.
Ingela Nylund Watz får rätta mig om jag har fel. Men det fanns väl en diskussion på Socialdemokraternas partikongress om att man kanske inte ville gå ut med att man skulle ha en förmögenhetsskatt men i alla fall kunde lova ett sådant här register som ett potentiellt första steg? Jag tror att Socialdemokraterna och Ingela Nylund Watz skulle göra statistikfrågan en tjänst genom att klargöra sina riktiga motiv bakom att man vill ha detta, om det finns en koppling till förmögenhetsskatt, hur diskussionen på partikongressen såg ut och om det här var en del av diskussionen eller inte.
Om många har känslan att det här egentligen är ett intresse hos Socialdemokraterna som ett första steg mot att införa förmögenhetsskatt är det klart att många blir oroliga. Det väcker ett visst motstånd. Förmögenhetsskatten bidrog till att Sverige fick allvarliga problem med företagsklimatet, jobbskapandet, tillväxten och i förlängningen välfärden och dess finansiering.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror att den som kan bidra mest till att föra diskussionen och processen framåt är Ingela Nylund Watz. Om man kan försäkra och lova att detta inte har någonting med förmögenhetsskatt att göra och att Socialdemokraterna absolut aldrig kommer att införa en sådan tror jag att det skulle bli lättare för många att ta sig an diskussionen.
Anf. 11 Ingela Nylund Watz (S)
Fru talman! Jag beklagar att statsrådet i stället för att fördjupa diskussionen om det behov som Riksbanken och Finansinspektionen ser, det vill säga att Sverige ska få ökade kunskaper om hushållens hela situation, grälsjukt börjar diskutera Socialdemokraternas partikongresser eller huruvida Socialdemokraterna vill införa förmögenhetsskatt eller inte. Vi gav tydliga besked om det före valet. Det vet statsrådet Wykman. Men statsrådet Wykman använder nu anfall som bästa försvar i frågan.
Det är tråkigt att vi inte kan föra en lugn och saklig diskussion om att våra två tunga myndigheter i Sverige tillsammans med IMF önskar få verktyget att se hur också tillgångssidan ser ut för de svenska hushållen. Jag tror att det vore bra om vi kunde föra en sådan lugn och sansad diskussion.
Som jag sa i mitt första inlägg har jag stor respekt för att beredningsprocessen i Regeringskansliet ska ha sin gång. Men jag tycker att det är lite begärt att klämma statsrådet Wykman på Moderaternas, eftersom statsrådet företräder Moderaterna, ståndpunkt i frågan. Moderaterna i finansutskottet var, enligt det citat jag tidigare läste upp, eniga. Det vore befriande ifall vi kunde få en hint om statsrådets färdriktning i frågan.
Kan det vara på det sättet att statsrådet känner en viss osäkerhet när det gäller om det största partiet i regeringsunderlaget, Sverigedemokraterna, skulle släppa fram en proposition på området eller säga stopp? Sverigedemokraterna var det enda partiet i finansutskottet som motsatte sig att gå fram med tillkännagivandet som sedan blev riksdagens beslut. I Tidöavtalet regleras det tydligt att varje proposition, varje regleringsbrev och i stort sett varje mått och steg regeringen tar ska förankras hos samtliga samarbetspartier i regeringsunderlaget.
Som en parentes i sammanhanget kan vi också konstatera att statsrådets brist på klara svar i frågan om möjligt blir än mer bekymmersamt i ljuset av att regeringen nu, trots massiv kritik från Lagrådet, i 20 års tid vill sekretessbelägga information om hur elstödet faller ut. Det är ett ställningstagande som skulle ligga väl i linje med dem som inte anser att det är nödvändigt att veta hur hushållens tillgångar ser ut, fru talman.
Men oavsett vilka de egentliga skälen är till att statsrådet i dag inte kan lämna besked om det kommer någon proposition från regeringen i linje med utredningens förslag eller Riksbankens, Finansinspektionens och riksdagens önskemål tycker jag att det är angeläget nu på grund av inflationen, räntorna, kriget i Ukraina och lågkonjunkturen som vi är på väg in i. Vi frestas på, både samhälleligt och individuellt. Det är angeläget att få någon typ av besked från statsrådet eftersom vi lever i en väldigt osäker tid, precis som statsrådet också sa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om statsrådet inte tycker att den här vägen är lämplig - har statsrådet då någon annan idé om på vilket sätt man skulle kunna tillmötesgå Riksbankens, Finansinspektionens, IMF:s och flera andra aktörers önskan om att skapa en helhetsbild av hushållens tillgångar och skulder i Sverige för att bättre värna den finansiella stabiliteten?
Anf. 12 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Fru talman! Först och främst tycker jag att Ingela Nylund Watz entusiasm är bra. Det är bra att diskutera den här typen av frågor.
Möjligen kan man säga att entusiasmen har fått Ingela Nylund Watz att väcka den här frågan lite väl tidigt. Jag företräder ju regeringen, och som Ingela Nylund Watz vet har regeringen gjort precis det man kan förvänta sig här. Det kom ett uppdrag från riksdagen som ledde till en utredning vars förslag har skickats på remiss, och nu inväntar vi synpunkter som sedan får analyseras i den goda, sansade, demokratiska anda som vi har i Sverige. När remissvaren kommit in och analysen är klar finns det givetvis skäl att diskutera vad som står i dem.
Det som för många väcker ett antal frågor är vad Socialdemokraternas motiv är till att så gärna vilja ha den här statistiken. Ingela Nylund Watz varken bekräftade eller dementerade att förmögenhetsskatt eller register över förmögenheter var en central fråga på er partistämma. Var det en kompromiss eller inte att man i stället vill ha den här statistiken? Betraktar Ingela Nylund Watz detta som ett första steg mot att införa en förmögenhetsskatt?
Ingela Nylund Watz bedömning är korrekt. Socialdemokraterna var tydliga i valrörelsen när det gällde om någon form av förmögenhetsskatt skulle införas eller inte. Den hette lite olika saker, till exempel beredskapsskatt och miljonärsskatt. Den hade lite olika namn, men alla syftade till att beskatta förmögenheter. Det är klart att om man vill införa förmögenhetsskatter behöver man den här typen av tillgångsregister på ett eller annat sätt.
Ingela Nylund Watz kan antingen bekräfta att Socialdemokraterna absolut inte avser att införa en förmögenhetsskatt, eller vara ärlig, öppen och transparent mot dem som lyssnar på den här debatten och säga att det är ett motiv till att man vill ha den här statistiken. Det kan vara antingen eller.
I grunden är det givetvis så att människor är väldigt trötta på det som Ingela Nylund Watz nyss gjorde. Hon förde en diskussion om Sverigedemokraterna, en diskussion som egentligen handlar om någonting annat även om man inte säger det, och gjorde allting till något slags politiskt spel eller gegga.
Myndigheternas anspråk på statistik är naturligtvis helt legitimt. Precis som också antyds kan en sådan statistik säkert se ut på olika sätt. Jag tycker att det är legitimt att myndigheter efterfrågar så god statistik som möjligt. Frågan är dock varför Ingela Nylund Watz och Socialdemokraterna efterfrågar den här statistiken. Jag tror att öppenhet, ärlighet och transparens från Ingela Nylund Watz och Socialdemokraternas sida skulle underlätta en konstruktiv diskussion om hur man går framåt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Låt mig vara väldigt tydlig med att regeringen inte har några planer på att införa en förmögenhetsskatt. Vi har sett vad en sådan skatt gjorde med Sverige. Den gjorde det väldigt svårt med generationsskiften i företag. Den gjorde att vi fick ett dåligt entreprenörskapsklimat. Den gjorde att investerare tittade mot andra länder. Den gjorde att vi fick en utflytt av kapital från landet. Allt detta bidrog till de stora makroekonomiska problem som Sverige en gång i tiden hade med bristande sysselsättning, entreprenörskap och innovations- och omställningsförmåga i den svenska ekonomin. Det är inte en väg som den här regeringen avser att gå.
Ingela Nylund Watz har alla möjligheter att återkomma och vara tydlig kring huruvida den här statistiken ska användas för att beskatta förmögenheter eller om hon för Socialdemokraternas räkning kan lova att det absolut inte ska införas en förmögenhetsskatt baserad på den typ av tillgångsslag som hon vill kartlägga hos hushållen.
Anf. 13 Ingela Nylund Watz (S)
Fru talman! Jag noterar att statsrådet Wykman fortsätter att vara grälsjuk kring förmögenhetsskatten. Jag deklarerade tydligt i mitt förra inlägg att Socialdemokraterna inte har något förslag om att införa förmögenhetsskatt i Sverige, och det vet statsrådet Wykman.
Det är också intressant i det här sammanhanget att statsrådet framhåller behovet av öppenhet och transparens. Det kanske är lite jobbigt för en företrädare för en regering som i 20 år vill sekretessbelägga uppgifterna om vilket elstöd hushållen i Sverige får. Det är ett förfarande som är helt apart när det handlar om den svenska offentlighetsprincipen. Jag tycker att det var lite magstarkt.
Min poäng med att väcka den här frågan i dag är att vi är på väg in i en situation i den svenska och europeiska ekonomin, och i omvärldsekonomin, som är väldigt skakig. Vi har ett bekymmer med hushållens höga skuldsättning i Sverige - det är statsrådet och jag överens om.
Om statsrådet tycker att det är obehagligt att Socialdemokraterna tycker att det är rimligt att införa en möjlighet för myndigheter med ansvar för att värna den finansiella stabiliteten att också få data på hushållens tillgångar kan han väl bortse från det. Det är ju ändå så att kravet kommer från just de myndigheter som har det ansvaret.
Jag känner att vi som lagstiftare har ett ansvar att, om det är möjligt, tillgodose önskemålen från myndigheterna - i det här fallet framför allt Riksbanken och Finansinspektionen. Jag beklagar om det är så att statsrådet Wykman - som för övrigt också egentligen vill avskaffa amorteringskravet och öka på den finansiella instabiliteten - inte är beredd att lämna tydligare besked i den här frågan nu, för krisen står för dörren.
Anf. 14 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Fru talman! Den här regeringen kommer alltid att värna den finansiella stabiliteten. Den här regeringen kommer alltid att vara på hushållens sida och se till att vi har ett tryggt och pålitligt finansiellt system.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ingela Nylund Watz ägnar sig åt ordlekar. Att Socialdemokraterna inte har något förslag betyder ju inte att Socialdemokraterna inte kommer att ha ett förslag om förmögenhetsskatt den dag de har tillgång till information om hushållens ekonomi på detaljnivå och kan beskatta den på det sättet. Det är den frågan som ställs, och det är den frågan Ingela Nylund Watz inte ger något svar på.
Socialdemokraterna har dessutom förslag på olika typer av förmögenhetsskatter, även om de kallas beredskapsskatt, miljonärsskatt och så vidare. Man måste alltså tro att Ingela Nylund Watz vill ha tillgång till den här statistiken för att kunna gå vidare med utformningen av de förslagen. Att man inte har betyder inte att man inte kommer att ha; det förstår folk som lyssnar på detta.
Elstödet ligger utanför den här debatten. Spontant kan jag notera ett antal argument som kan göra en tveksam till att man ska kunna begära ut sin grannes elräkning. Jag undrar också vart man vänder sig för att begära ut detaljinformation om hushållens elräkningar i de fall tidigare elstöd har betalats ut. Man kan fundera på hur klokt det är att internationella konkurrenter till stora svenska bolag ska kunna begära ut detaljerad information om deras elanvändning. Jag tänker också på om man som kvinna har misshandlats av sin man - ska den mannen då kunna ta reda på om man bor kvar i villan genom att begära ut elkonsumtionen?
Ingela Nylund Watz tycker uppenbarligen sådana här saker. Personligen tycker jag att det finns rätt många svåra frågor att besvara innan man tycker att det är en självklart god idé att ge varandra detaljerad information om varandras liv på det sättet. För Ingela Nylund Watz verkar det dock inte finnas någon gräns för hur mycket information man ska samla in om varandra, oavsett om det gäller ens tillgångar eller andra saker i ens privatliv. Låt mig säga att regeringen har en lite mer pragmatisk och verklighetstillvänd syn på denna fråga.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.