Småföretagen och tillgången på lämplig arbetskraft
Interpellation 2009/10:112 av Astudillo, Luciano (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-11-12
- Anmäld
- 2009-11-13
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2009-11-26
- Sista svarsdatum
- 2009-11-27
- Besvarad
- 2010-01-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
Interpellation
2009/10:112 Småföretagen och tillgången på lämplig arbetskraft
av Luciano Astudillo (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Företagarnas småföretagsbarometer är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden.
I Småföretagsbarometern för hösten 2009, som nyligen presenterades, fastslås att det viktigaste hindret för ökad expansion är den svaga efterfrågan. Lågkonjunkturen är en rimlig förklaring. Det näst största tillväxthindret för småföretagen, uppger de själva, är bristen på lämplig arbetskraft. Det är anmärkningsvärt med tanke på den svaga konjunkturen och den höga arbetslösheten.
Mina frågor till näringsministern är därför:
Vilka initiativ avser näringsministern och regeringen att ta för att stimulera efterfrågan i de små företagen?
Vilka initiativ avser näringsministern och regeringen att ta för att råda bot på den brist på lämplig arbetskraft som de små företagen upplever?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2009/10:112
Webb-tv: Småföretagen och tillgången på lämplig arbetskraft
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2009/10:61 Fredagen den 22 januariProtokoll 2009/10:61 3 § Svar på interpellation 2009/10:112 om småföretagen och tillgången på lämplig arbetskraft
Protokoll från debatten
Anf. 1 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Luciano Astudillo har frågat mig vilka initiativ jag och regeringen avser att ta för att stimulera efterfrågan i de små företagen samt för att råda bot på den arbetskraftsbrist som de små företagen upplever enligt en nyligen genomförd undersökning.
Regeringen har genomfört en rad insatser som bidrar till att öka efterfrågan på företags varor och tjänster. Det handlar dels om köpkrafts- och investeringsstimulerande åtgärder såsom införandet av jobbskatteavdraget och avskaffandet av förmögenhetsskatten, dels om skattereduktion för hushållsnära tjänster och införandet av ROT-avdraget.
Regeringen har agerat kraftfullt för att möta den ekonomiska krisen. Totalt har 83 miljarder kronor gått till olika åtgärder. Ungefär hundra olika insatser för fler jobb samt fler och växande företag har initierats. För att möta krisens effekter lokalt och regionalt har regeringen utsett regionala samordnare. Sammantaget har detta inneburit att Sverige landat på fötterna efter finanskrisen. Men för att vi ska kunna stå stabilt behöver vi fortsätta med den inriktning vi hittills haft.
Regeringen arbetar aktivt både för att öka arbetsutbudet och för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden, men även för att sänka företagens tröskel att anställa. Det har blivit enklare och billigare att anställa genom bland annat sänkta socialavgifter och införandet av nystarts-, nyfrisk- och instegsjobb. Att anställa unga personer innebär ytterligare lägre socialavgifter. Dessutom har allmän visstidsanställning i upp till 24 månader införts och möjligheten till säsongsanställning återinförts.
Utbildning och aktiva arbetsmarknadsåtgärder är viktiga delar i arbetet med att både minska arbetslösheten och på sikt öka arbetsutbudet. I december 2008 presenterades ett omfattande arbetsmarknadspolitiskt stimulanspaket för att underlätta omställningen för alla som är eller riskerar att bli arbetslösa. Senare har satsningen förstärkts genom bland annat ökat stöd till långtidsarbetslösa, fler praktikplatser, ökat inslag av praktisk kompetensutveckling och förstärkt matchningsverksamhet med personliga coacher för arbetslösa.
Det är regeringens ambition att utbildningssystemet bättre ska svara mot behoven på arbetsmarknaden. Just nu pågår ett omfattande reformarbete som berör alla delar av det offentliga utbildningssystemet. Arbetet omfattar en rad viktiga åtgärder för att förbättra kvaliteten i utbildningsväsendet, bland annat en reformerad gymnasieskola till 2011. För att möta behoven på arbetsmarknaden genomförs även satsningar på lärlings- och yrkesutbildningar. Regeringen har även presenterat en strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet.
Utbudet av arbetskraft och problemet med arbetskraftsbrist varierar regionalt. För att på bästa sätt kunna möta denna utmaning har regeringen uppdragit åt Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser att utreda det framtida arbetskrafts- och kompetensbehovet.
Mitt svar till Luciano Astudillo är alltså att regeringen redan arbetar aktivt såväl med att stärka efterfrågan för de små företagen som med att motverka arbetskraftsbrist genom ökat arbetsutbud och stärkt kompetensmatchning.
Anf. 2 Luciano Astudillo (S)
Herr talman! Jag tackar näringsministern för svaret. Lite elakt skulle man kunna sammanfatta det med: många ord men få svar.
Utgångspunkten för interpellationen är att småföretagen inte känner igen sig i den bild som Maud Olofsson försöker måla upp med sitt svar och alla ord.
Jag tror tvärtom att flera företagare fortfarande minns Centerpartiets och Maud Olofssons stora svek i början av mandatperioden med de höjda skatterna för de små företagen.
När man frågar småföretagen - det gjorde den rikstäckande organisationen Företagarna i höstas - kan man konstatera att de två viktigaste skälen till hinder för expansion under hösten var den svaga efterfrågan och bristen på arbetskraft.
Låt oss börja med det första: svag efterfrågan. Man kan konstatera att det är en direkt följd av finanskrisen och lågkonjunkturen, och det är inte mycket man kan göra åt det. Man kan göra en del, men konjunkturen är avgörande och efterfrågan kan komma i gång när konjunkturen vänder.
Ett något annorlunda konstaterande är att de stora skattesänkningarna som gynnat dem som har det bäst i vårt samhälle skulle vara det som skapat en bättre efterfrågan. Maud Olofsson och jag vet att så mycket som 60 procent av skattesänkningen har gått till oss som tjänar absolut mest.
Det andra är brist på arbetskraft. I höstas var brist på arbetskraft det näst viktigaste skälet till att småföretagen inte känner att de kan växa, Maud Olofsson.
I början av 2008 redovisade Svenskt näringsliv en rapport som konstaterade att det hösten 2007 var så mycket som 90 000 arbetstillfällen - rekryteringsförsök - som inte blev av på grund av att arbetsgivare inte hade hittat rätt kompetens, det vill säga en rätt utbildad arbetare. Man fick alltså avbryta 90 000 rekryteringsförsök.
Nu är läget lite annorlunda. Vi har massarbetslöshet. Vi har inte färre arbetslösa. Ändå är brist på arbetskraft det näst viktigaste skälet till att våra små företag inte ser någon möjlighet att växa.
I kompetensförsörjningsfrågan har ni sjabblat, Maud Olofsson.
När det nu vänder måste vi stå färdiga att möta med rejäla investeringar i omställningsutbildningar och arbetsmarknadsutbildningar som ger jobb. Ett nära samarbete med de små företagen i kompetensförsörjningsfrågan är oerhört väsentligt.
I det svar som jag har fått finns bara en utredning. Är det inte dags att lägga om politiken?
Anf. 3 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Luciano Astudillo tycker inte att han får något svar. Jag tror att han ogillar svaren. Det är inte socialdemokratisk politik som regeringen genomför, tack och lov.
Vi kan börja med efterfrågan. Det är ju så simpelt att om människor har mer pengar kvar i plånboken ökar efterfrågan på produkter i de små företagen. Om en sjuksköterska har 1 500 kronor mer i plånboken och om en familj har 3 000 kronor mer i månaden ökar det naturligtvis efterfrågan. Det är några fler som kan bygga om badrummet. Det är några fler som kan byta bil. Det är några fler familjer som kan köpa kläder till sina barn. Det är ju så det fungerar.
De största skattesänkningarna har gått till dem som har de låga inkomsterna. Glöm inte, Luciano Astudillo, att ni hade en skattepolitik som straffbeskattade de människor som hade låga inkomster. Vi hade världens högsta skatter för dem med låga inkomster.
Nu ändrar vi på det och låter folk behålla mer av sina egna pengar. Det ökar efterfrågan.
På samma sätt har vi stimulerat efterfrågan på ROT-tjänster. Många av de små företagen säger att det är tack vare det som byggsektorn har kunnat klara sig den här svåra tiden. Det ökar efterfrågan på badrumsinredningar, virke, målarfärg och annat, men det ökar också efterfrågan på företagstjänster.
Det är samma sak när det gäller hushållsnära tjänster. Det är klart att alla de familjer som har beställt dessa hushållsnära tjänster ser till att vi ökar efterfrågan och ökar tillskottet av arbeten. Ni är emot detta. Ni är emot skattesänkningar. Ni tycker att vi sprätter ut skattebetalarnas pengar när vi i själva verket låter människor behålla mer av sina egna pengar. Ni är emot detta. Framför allt är ni emot att det är människor med låga inkomster, många gånger kvinnor, som äntligen kan leva på sin egen lön. Det är ni emot.
Vad lovar ni? Ni lovar en skattechock för landets företagare och människor. Det är det ni lovar. Ni har lovat att höja skatterna med mellan 17 och 55 miljarder, beroende på om det är Vänsterpartiet eller några andra som styr mest. Men ni kommer garanterat - det vet alla - att höja skatterna.
Tror Luciano Astudillo att det kommer att leda till ökad efterfrågan av produkter och tjänster om man har mindre pengar kvar i plånboken? Hur ska det gå till? Vem är det som ska efterfråga? Vem är det som ska köpa om man inte har pengarna?
När det gäller kompetensförsörjningen vet vi att företagen har efterfrågat personal. Vad är det som de har efterfrågat? Framför allt har de efterfrågat yrkesutbildning och lärlingsutbildning. I ert skolsystem som vi fick ta över hade ni tagit bort det. Nu återinför vi lärlingsutbildning och yrkesutbildning som framför allt de små företagen efterfrågar. Vi tillför resurser till yrkesvux och till komvux för att kunna haka på utbildningen. Men det är klart att utbildning tar tid. Det är därför som det har varit viktigt för oss att tidigt sätta in dessa insatser.
Vi tillför också resurser till högskoleutbildning. Om man ska se något positivt i denna finanskris är det att fler unga nu kommer att gå en utbildning, och det tycker vi är bra. Därför ökar vi också antalet utbildningsplatser.
Det som är viktigt att säga är att vi på ett tydligare sätt måste koppla ihop vår utbildning med företagens behov. Då måste företagen också bli duktigare på att definiera vilka behov som de har. Där finns det en hel del att göra, därav denna utredning. Men utbildningsplatserna finns redan, och utbildningen är i gång. Det är redan klart.
Det är en justering av en misslyckad sosseutbildningspolitik som vi nu gör. Jag tycker att det är bra om Socialdemokraterna äntligen har ändrat sig när det gäller lärlings- och yrkesutbildning eftersom det är positivt för arbetsmarknaden att också människor med yrkeskunskap kan bli tillgängliga för de små företagen.
Anf. 4 Luciano Astudillo (S)
Herr talman! Det verkar som om Maud Olofsson vill fortsätta den partiledardebatt som vi hade i onsdags. Hon skjuter brett här. Mina frågor handlar specifikt om de små företagens villkor.
Men jag ska beröra skatterna. Maud Olofsson vet att vi har sagt nej till att öka klyftorna. Vi har sagt nej till att den stora delen av skattesänkningarna har gått till dem som tjänar mest. 60 procent av era skattesänkningar har gått till dem med de högsta inkomsterna. Så är det. Vi har i och för sig sagt att vi inte kommer att höja skatterna avsevärt för låg- och medelinkomsttagare. Vi kommer att stanna där de är.
Detsamma gäller ROT-avdraget, som hon påstår att vi skulle vara emot. Nej, Maud Olofsson, när det gäller ROT-avdraget har vi lagt fram mer offensiva förslag så att det inte bara ska omfatta villor och bostadsrätter utan också hyresrätter.
Det är bättre att Maud Olofsson ägnar sig åt att försöka beskriva sin egen politik och hur hon ser på frågan om att klara kapitalförsörjningen för de små företagen framåt i tiden. Vi vet att bankerna efter finanskrisen kommer att hålla i sina pengar ännu mer. De kommer att vara mindre benägna att ta risker. Då kommer de små företag som klarar sig i denna kris och som har möjlighet till expansion att ha ännu svårare att få riskkapital. Frågor om långsiktig kapitalförsörjning är värda att diskutera i stället för den politiska pajkastning som Maud Olofsson ägnar sig åt.
Beträffande kompetensförsörjningsfrågan lägger ni förvisso om hela utbildningssystemet. Det finns delar av det som jag backar upp. Det finns andra delar som jag är mer tveksam till. Men det ger inte svar i detta läge. Under hösten under brinnande lågkonjunktur, om man så att säga vänder på orden, när vi hade en massarbetslöshetssituation var det näst största problemet för våra små företag som ville växa att de inte kunde hitta kompetent arbetskraft. Det var alltså under en massarbetslöshetssituation när det finns fler arbetslösa.
Då säger Maud Olofsson: Vi lägger om hela utbildningssystemet. Men Maud Olofsson vet, precis som hon säger, att det tar tid. Varför lägger man inte om arbetsmarknadspolitiken rejält som ni sjabblat så mycket med? Se till att vi har kortare arbetsmarknadsutbildningar i stället för dessa coachsystem som ni nu inför. Där lyfter man faktiskt inte kompetensnivån för dem som coachas ut. Dessa system har dessutom skapat en del problem. Detta storskaliga experiment har lett till att vi har mindre nogräknade coacher som har utnyttjat arbetslösa. Varför börjar man inte investera i unga människor som saknar rätt utbildning men också i dem som behöver ställas om?
Arbetsmarknadsutbildning är inte farlig, Maud Olofsson. Det är som om ni inte vågar investera i sådan, trots att landets småföretagare säger att de behöver hjälp med denna fråga.
Nu har det snart gått en hel mandatperiod, och jag tror att allt fler småföretag börjar se en annan bild växa fram och har sett den under lång tid. En liten entreprenör och småföretagare har väldigt lite att tjäna på att rösta på en borgerlig regering. De borgerliga partierna lovade mycket före valet men håller tunt när de väl sitter och regerar. Det är ett bokslut, Maud Olofsson, när det gäller kapitalförsörjning men inte minst när det gäller kompetensförsörjning. Se till att det finns bra och utbildad arbetskraft!
Anf. 5 Maud Olofsson (C)
Herr talman! De undersökningar som är gjorda visar att problemen med svag efterfrågan som expansionshinder har minskat sedan våren 2009. Men i en brinnande lågkonjunktur, som Luciano Astudillo uttryckte det, och i en global finanskris är det klart att det uppstår problem på vår arbetsmarknad.
Men i detta läge säger Luciano Astudillo att man ska höja skatterna. Det bästa sättet för att öka efterfrågan i de små företagen och få fart på ekonomin är att straffbeskatta företag och individer.
Hör inte Luciano Astudillo hur galet detta låter? Nu ska vi ta bort de skattesänkningar som vi har gett till sjuksköterskor, till poliser, till lärare och till andra vanliga inkomsttagare. De ska få höjd skatt om det blir en vänsterregering. Det ska de veta. Ni säger samma sak till företagen. Ni säger till ungdomar som nu är anställda att ni kommer att höja skatten för att anställa unga under 26 år.
Vilken signal ger det till landets småföretagare?
Luciano Astudillo har anklagat mig för både det ena och det andra under dessa tre år. Men det ska bli mig ett sant nöje att ta denna debatt inför valet 2010 därför att ni kommer att genomföra en skattechock både för enskilda och för företag om ni får chans att regera landet.
När det gäller kompetensförsörjning är det precis som jag har sagt. Det var ert utbildningssystem som gjorde att vi inte hade yrkesutbildad arbetskraft - det som småföretagen efterfrågar. Det är klart att det tar tid innan man får ett nytt utbildningssystem på plats och innan man får dessa utbildade ungdomar. Det är därför som vi har tillfört resurser både till yrkesvux och till komvux. Vi har också tillfört resurser till arbetsmarknadsåtgärder. Men vi vet också, Luciano Astudillo, att den kvalitet som fanns på arbetsmarknadsutbildningarna tidigare inte var av högsta klass. Det är inte bara jag som säger det, utan det är våra egna utredningsorgan som säger detta. Då måste en regering dra några konsekvenser av detta och försöka höja kvaliteten. Vi vet nämligen att många företag som har fått människor från arbetsmarknadsutbildning säger att dessa människor inte duger. De har inte tillräcklig kompetens. Företagen kan inte anställa dem.
Vi som politiker måste lyssna på vad företagen säger. Det är därför som yrkesvux, komvux och ordinarie utbildningsvägar är så viktiga.
Lärlingsutbildning vill jag slå ett särskilt slag för. Kravet på lärlingsutbildning är ett gammalt centerkrav. Jag tycker att det är förfärande att vi har måst vänta tills nu innan vi har kunnat få en riktig lärlingsutbildning. Men denna reform visar också att det finns en stark efterfrågan, och många företag tycker att detta är bra.
I grunden måste vi ha en gymnasieskola som stimulerar både den teoretiska utbildningen och den praktiska utbildningen. Här har vi en annan konfliktfråga eftersom ni tycker att de som får högskoleförberedande utbildning är mycket finare än de som är yrkeskunniga. Det har ni tyckt länge.
Vi säger: Värdera dem som går den teoretiska utbildningen och går vidare till högskolan, för de kommer att vara av avgörande vikt för Sverige, men värdera också de ungdomar som är duktiga på det praktiska! Vi måste i vårt samhälle kunna ha ett utbildningssystem som gynnar både och. Vi behöver både och.
Den sista delen tror jag i grunden rör synen på om människor ska kunna få behålla sina egna pengar, och därmed öka efterfrågan, och om företagen ska kunna få vara lönsamma eller inte. Jag tycker att det är bra om folk får behålla mer av sina egna pengar. Jag tycker att det är bra om en småföretagare kan få tjäna pengar och till och med bli rik på sitt företagande. Det är därför alla åtgärder vi vidtar för att stärka företagsklimatet är så viktiga. Jag känner mig väldigt trygg med det som regeringen har gjort under alla dessa år för att åstadkomma det.
Anf. 6 Luciano Astudillo (S)
Herr talman! Jag tycker också att det är bra att man får behålla mycket av sina pengar. Jag tycker också att det är fantastiskt bra att man kan bli rik på sitt företagande. Det finns ingen motsättning där. Den lilla entreprenören har dock inte mycket att hämta hos Maud Olofsson och den här regeringen, och det vet hon. I samarbetet inom högeralliansen har hon inte kunnat genomföra sin politik, eller väldigt lite av den.
Vi kommer att höja skatten för oss som tjänar mest; så är det. Det gör vi för att klara att finansiera den gemensamma välfärden. Men när det gäller ungdomar kommer vi att rikta skattesänkningar mot de ungdomar som är arbetslösa, inte brett sänka skatten för de arbetsgivare som har många ungdomar anställda. Det ger inte fler jobb, men vår politik ger fler jobb. Det är en prioriteringsfråga. Hade vi suttit vid makten hade vi också sett till att alla ensamföretagare som anställer en till skulle få en skattereduktion på upp till 15 procent.
Detta om skatterna. Vi fick väldigt få svar om den långsiktiga kapitalförsörjningen. Jag hade hoppats att vi kunde resonera kring den. Vad finns det för nya tankar och idéer för att klara kapitalförsörjningen för de små företagen nu när det förhoppningsvis vänder? Vi vet att finanskriser och dåliga krediter inom bankväsendet gör att de små företagen fortfarande kommer att ha svårt att kunna växa och få fram pengar.
Min andra fråga om kompetensförsörjningen blev till en allmänpolitisk debatt om utbildningssystemet. Som sagt: Det finns delar i det ni genomfört i utbildningssystemet som är bra och andra delar som är mindre bra. Jag tycker inte att det är bra att ni bygger in återvändsgränder för dem som skaffar en yrkesutbildning. Det är bra att ha en gedigen yrkesutbildning, men det är också bra att kunna gå vidare. Där har ni stängt dörr efter dörr för dessa människor. Ni har ökat klyftorna och gjort det svårare för de unga som har sämre förutsättningar.
Anf. 7 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Under våra tre och ett halvt år i regeringsställning har vi sänkt skatten för företagen med närmare 50 miljarder kronor. Luciano Astudillos parti och dess samarbetspartier kommer att höja skatten med någonstans mellan 17 och 55 miljarder. Vem tror att ökade skatter och ökad belastning på företagen kommer att förbättra deras möjligheter att växa, tjäna pengar och klara kapitalförsörjningen? Det är omöjligt! Det är lägre skatter, både för enskilda och för företag, som kommer att förbättra lönsamheten. Det är därför fortsatta skattesänkningar, sänkta arbetsgivaravgifter, sänkta egenavgifter, jobbskatteavdrag och annat är viktigt: Det ökar antalet jobb, och det ökar efterfrågan.
Ni inför en skattechock på unga. Tror ni att det ökar möjligheten att anställa unga? Först ska ni ta bort dem genom att öka kostnaden för de företag som anställt unga under 26 år. Sedan ska ni komma tillbaka och säga: Om ni anställer dem igen får ni en skattereduktion, oklart hur mycket och oklart för hur många. Varför då? Det är väl bäst att hålla fast vid de skattesänkningar som redan är genomförda, som stimulerar företagen och som gör att företagen vet vilka regler som gäller.
Nej, skattechock på ungdomar är verkligen inte rätt medicin i en situation där vi har en så hög ungdomsarbetslöshet.
Sedan är det klart att man måste diskutera utbildningssystem om man ska prata kompetensförsörjning. Vad ska vi annars diskutera? Det är ju hela detta utbildningssystem som måste rustas för att passa företagen. Då rabblar Socialdemokraterna arbetsmarknadsutbildning. Det är det enda svar ni ger till företagen. Vi måste ha ett utbildningssystem som gynnar både små och stora företag och ger både teoretisk och praktisk utbildning, och vi måste anpassa det till den efterfrågan som kommer framöver.
Jag ser fram emot en valrörelse där vi kan presentera de olika alternativen för småföretagen framöver.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.