samhällsnyttiga organisationer

Interpellation 2003/04:278 av Linna, Elina (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2004-02-04
Anmäld: 2004-02-04
Fördröjd: Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält: 2004-02-10
Sista svarsdatum: 2004-02-18
Besvarad: 2004-02-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 4 februari
Interpellation 2003/04:278
av Elina Linna (v) till statsrådet Morgan Johansson om samhällsnyttiga organisationer

Samhället utgör och ska utgöra det yttersta skyddsnätet för människor som på olika sätt har behov av hjälp och stöd. Samtidigt är det viktigt att ha en öppenhet för människors drivkraft att tillsammans med andra engagera sig för olika frågor och därmed öka människors inflytande. Det är bra komplement till samhällets insatser. Det stora flertalet organisationer och föreningar drivs med stöd av samhället genom bidrag och lokalstöd. Men ett antal samhällsnyttiga organisationer faller mellan stolarna när det gäller föreningsbidrag och tvingas, trots erkänt betydelsefulla insatser, till osäkerhet och kortsiktig planering.

De samhällsnyttiga organisationer som drabbats av detta är till exempel SPES @ förening för anhöriga till personer vilket suiciderat, föreningen för föräldrar vars barn dött på grund av hastig spädbarnsdöd och Amningshjälpen. Vissa av dessa organisationer fyller funktioner som samhället inte åtar sig eller anser bäst uppfylls genom frivilligorganisationer. Trots det saknas regelverk som ger möjlighet för dessa organisationer att långsiktigt garantera verksamheten. Många föreningar lever därför i dag "ur hand i mun" och där anställda finns saknas trygga arbetsförhållanden.

Ett konkret exempel på hur detta ter sig i verkligheten är Amningshjälpen. Amningshjälpen startade år 1973 som en ideell organisation med uppgift att ge stöd till ammande mammor och sprida kunskap om amning. I dag sköts arbetet genom två halvtidstjänster och resten genom oavlönat arbete. Organisationsstödet har successivt minskat från 150 000 kr per år till 70 000 kr per år. Amningshjälpen har av Socialdepartementet uppmanats att söka bidrag från Statens folkhälsoinstitut, Socialstyrelsen, Livsmedelsverket och Konsumentverket. Detta trots att Livsmedelsverket och Konsumentverket aldrig givit denna organisation bidrag tidigare och Folkhälsoinstitutet har tidigare gett besked om att bidrag inte kan sökas ifrån dem.

Vi kan konstatera, vilket Vänsterpartiet upprepat vid flera tillfällen, att det i dag finns en brist i regelverket för organisationsstöd till samhällsnyttiga organisationer som till exempel har ett nationellt uppdrag, saknar "brukare" i mening funktionshindrade eller motsvarande eftersom anhöriga inte räknas. Risken finns i dag att vi kan förlora viktiga insatser och kunskaper på grund av att flera organisationer tvingas säga upp personal och lägga ned verksamhet. Det finns även risk för att organisationer tvingas in i ett beroendeförhållande till privata aktörer som på ett olyckligt sätt skulle komma att styra verksamheterna och minska legitimiteten av oberoende hos allmänheten.

Mina frågor till statsrådet Morgan Johansson är därför:

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att förbättra organisationsstödet för samhällsnyttiga organisationer?

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att säkra Amningshjälpens fortsatta arbete?

Debatt

(6 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2003/04:278

Webb-tv: samhällsnyttiga organisationer

Dokument från debatten

Riksdagens protokoll 2003/04:72 Torsdagen den 19 februariProtokoll 2003/04:72 7 § Svar på interpellation 2003/04:278 om samhällsnyttiga organisationer

Protokoll från debatten

Morgan Johansson (S)

Anf. 22 Morgan Johansson (S)

Fru talman! Elina Linna har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att förbättra organisationsstödet för samhällsnyttiga organisationer och om jag avser att vidta några åtgärder för att säkra Amningshjälpens fortsatta arbete. Samhällsnyttiga frivilligorganisationer utför omfattande insatser av betydande värde för samhället. Staten stöder därför sådana ideella organisationer med olika typer av bidrag. Det nuvarande statsbidraget för frivilliga organisationer på det sociala området regleras i förordningen (1998:1814) om statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området och har tillämpats sedan 1999. Socialstyrelsen har nyligen utvärderat tillämpningen av förordningen och bland annat föreslagit att regeringen överväger möjligheterna att förändra regelsystemet så att fler organisationer blir berättigade att söka medel från detta anslag. Samtidigt säger Socialstyrelsen också att utan avsevärt större anslagsram medför en "öppning" av systemet att ett flertal av de organisationer som nu får bidrag i enlighet med förordningen skulle komma att vidkännas betydande neddragningar. Detta är enligt Socialstyrelsen inte acceptabelt då dessa föreningars verksamhet i sådana fall skulle komma att äventyras. Statskontoret har dessutom fått regeringens uppdrag att göra en översyn av bidragsgivningen till ideella föreningar. I uppdraget ingår att göra en kartläggning av den statliga och kommunala bidragsgivningen till ideella föreningar. I kartläggningen ingår att även undersöka förekomsten av gemensamma principer och administrativa riktlinjer för den statliga bidragsgivningen till ideella föreningar. Med denna undersökning som utgångspunkt ska Statskontoret överväga och vid behov lämna förslag till gemensamma principer och administrativa riktlinjer för den statliga bidragsgivningen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 30 april 2004. Socialstyrelsens utvärdering av tillämpningen av nuvarande regelsystem och förslag till förändringar när det gäller förordningen (1998:1814) om statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Statskontorets uppdrag ska inom kort redovisas till Regeringskansliet. Innan Statskontorets uppdrag har redovisats och pågående beredning inom Regeringskansliet är färdig är jag inte beredd att redovisa vilka åtgärder jag ämnar vidta för att förbättra organisationsstödet för samhällsnyttiga organisationer. När det gäller Amningshjälpen vill jag gärna framhålla att det är en förening som ger ett viktigt och uppskattat stöd till ammande kvinnor och att det är en viktig aktör när det gäller att sprida information om amning. Fram till 2002 fick Amningshjälpen bidrag från Statens folkhälsoinstitut. Därefter har dock institutet inte mottagit någon ansökan av föreningen, vilket kan förklara att några bidrag inte heller har beviljats. Under 2002 och 2003 har Amningshjälpen emellertid fått tillfälliga bidrag från regeringen. För 2001 och 2002 har Amningshjälpen dessutom fått stöd från Allmänna arvsfonden för att driva ett tvåårigt projekt för utökad amningsinformation till invandrarkvinnor och unga mammor. Vad gäller frågan om att säkra Amningshjälpens fortsatta arbete kan föreningen som en första åtgärd lämna in en ansökan om statligt stöd till Statens folkhälsoinstitut för 2004. Denna får sedan behandlas i vederbörlig ordning av myndigheten.

Elina Linna (V)

Anf. 23 Elina Linna (V)

Fru talman! Först vill jag tacka folkhälso- och socialtjänstministern för de svar jag har fått på frågor som jag har ställt. Jag kan också konstatera att det verkar som att vi är helt överens om att de samhällsnyttiga organisationerna är ett bra komplement till samhällets insatser. Dessvärre har stödet för ett antal organisationer minskat under årens lopp, och ett antal samhällsnyttiga organisationer faller mellan stolarna när det gäller föreningsbidrag och tvingas trots erkänt betydelsefulla insatser till osäkerhet och kortsiktig planering för sin verksamhet. Statsrådet redovisar i sitt svar mycket som pågår inom området och hänvisar bland annat till uppdraget som Statskontoret fått. Det är ett uppdrag som handlar om att överväga och vid behov lämna förslag till gemensamma principer och administrativa riktlinjer för den statliga bidragsgivningen. Jag vill passa på att fråga statsrådet om statsrådet kan avslöja något om vad som döljer sig bakom begreppen "gemensamma principer" och "administrativa riktlinjer". Minimeras risken att organisationerna faller mellan stolarna, eller riskerar de att få fortsätta att leva med osäkra villkor och kortsiktig planering? Statsrådet tar också upp utvärderingen av tillämpningen av förordningen, 1998:1814, i sitt svar. Som jag förstår det kan det kanske bli svårt att få svar på den här frågan, men skam den som ger sig: Blir det mera pengar till samhällsnyttiga organisationer?

Morgan Johansson (S)

Anf. 24 Morgan Johansson (S)

Fru talman! Det är alldeles riktigt som Elina Linna säger. De organisationer som det är fråga om gör väldigt viktiga insatser som komplement till välfärdsstatens övriga insatser. Inte minst Amningshjälpen har haft en väldigt god verksamhet och har därför också fått stöd på olika sätt från myndigheter, direkt från regeringen och från Allmänna arvsfonden. Den svåra frågan här, och den som Elina Linna egentligen sätter fingret på, är att organisationsvärlden hela tiden förändras. Det tillkommer nya organisationer och nya initiativ, därför att vi har en väldigt stark föreningsverksamhet i Sverige som är levande. Andra organisationer kanske med tiden trappar av eller blir liggande på sparlåga i en del avseenden. Då måste också statens förhållningssätt moderniseras och förändras. Det är därför som vi har gett de olika uppdragen, dels till Socialstyrelsen, dels till Statskontoret, för att man ska se över hela bidragssystemet och se om det är modernt. Men hur man än vänder sig i den fråga som Elina Linna tar upp, om organisationer som hamnar mellan stolarna, så hamnar vi alltid i den här situationen: Om vi ska bredda bidragsgivningen, det vill säga ge fler organisationer tillgång till de här bidragen, innebär det, om kakan inte samtidigt växer, att vi måste dra ned på de övriga organisationerna, vilket Socialstyrelsen påpekar. Därför är ekvationen inte alldeles lätt att lösa, i vart fall inte om man inte har mer pengar att redovisa. Elina Linna frågar mig slutligen: Blir det då mer pengar till ideella organisationer? Det kan jag inte lova ut. Jag vill först se vad Statskontoret säger i sin utvärdering. Nuförtiden har Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ett gemensamt ansvar för budgeten, också under de kommande åren, hoppas jag. Då antar jag att det här också kommer att vara en fråga som vi kommer att diskutera vidare i de förhandlingar som sedan kommer att starta. Jag är i alla fall övertygad om att organisationsstödet, stödet till frivilliga och ideella organisationer, måste moderniseras och förnyas för att stämma med det som i dag är verkligheten, men det finns väldigt många svåra frågor som man i så fall måste knäcka.

Elina Linna (V)

Anf. 25 Elina Linna (V)

Fru talman! Jag delar Morgan Johanssons uppfattning att den här ekvationen inte är lätt. Det kommer flera nya organisationer som också behöver stöd, men för varje organisation är det väldigt viktigt att kunna planera sin verksamhet långsiktigt. Jag vill ta upp en aspekt i den här frågan. Om man engagerar sig i en samhällsnyttig organisation har det effekter både för den enskilda personen och naturligtvis för de personer som man genom information eller annat arbete vänder sig till. Man kan alltså säga att det här arbetet också innebär goda effekter när det gäller folkhälsan. Jag vet att statsrådet träffar representanter för Kommunförbundet och Landstingsförbundet i olika sammanhang och diskuterar arbetet med folkhälsomålen och folkhälsofrågorna över huvud taget. Jag kan tänka mig att den här frågan skulle kunna tas upp också i de diskussionerna. Kommunerna och landstingen, mest kommunerna, ger ju också stöd till samhällsnyttiga organisationer. De skulle kanske kunna ge ett bidrag i de här svåra diskussionerna när det gäller att få den här ekvationen att gå ihop.

Morgan Johansson (S)

Anf. 26 Morgan Johansson (S)

Fru talman! Många av de här organisationerna har ju stöd både från kommuner och landsting. Samtidigt tycker jag att man ska skilja på våra roller. Det jag talar om är statens bidragsgivning och våra myndigheters anslag. Jag vill inte skriva kommuner och landsting alltför mycket på näsan när det gäller vilka bidrag som de ska ge. Vi styr var och en över våra kassor. Om man ska bredda bidragsgivningen och samtidigt inte dra ned på bidrag till någon handlar det syvende och sist om att man måste vara beredd att avsätta ökade resurser. Det utesluter inte att vi, de partier som samarbetar i budgetfrågor, kan komma att göra en gemensam insats. Dit är det ändå en bit kvar. Jag träffar inte bara Kommun- och Landstingsförbunden utan också många av de organisationer som, precis som Elina Linna säger, tycker att de har fallit mellan stolarna. I går uppvaktades jag till exempel av SPEC, den organisation som hjälper anhöriga till personer som har tagit livet av sig. De gör ett väldigt viktigt arbete. De finns inte med än som föremål för statliga bidrag på det sättet. Det finns en lång rad organisationer som har väldigt goda argument för att de utöver ett ökat projektstöd även bör få långsiktiga möjligheter att planera sin verksamhet. Det förstår jag mycket väl, men till slut handlar det om huruvida vi kommer att klara att öka budgetramen. Där kan jag inte springa händelserna i förväg. Det får i så fall tas med i de sedvanliga budgetförhandlingar som vi har. Statskontorets utredning finns också, som landar i april och som vi har att utgå ifrån.

Elina Linna (V)

Anf. 27 Elina Linna (V)

Fru talman! Jag tackar Morgan Johansson för svaren som jag har fått och ser fram emot redovisningar av utredningar som kommer. Jag lovar att följa frågan. Vänsterpartiet kommer att lyfta upp frågan också vid kommande budgetförhandlingar.

Intressenter

Frågeställare

Elina LinnaVänsterpartiet

Besvarad av

Morgan JohanssonSocialdemokraterna