Rymdstrategi

Anf. 1 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Svar på interpellationer

Herr talman! Fredrik Christensson har frågat mig när jag och regeringen kommer att presentera en svensk rymdstrategi och vad min och regeringens syn är på den europeiska rymdstrategin. Mathias Sundin har frågat mig om jag kommer att verka för att regeringen tar fram en ny rymdstrategi. Mathias Sundin har också frågat mig om jag tänker redovisa vad regeringen driver för frågor inom den europeiska rymdorganisationen Esa. Eftersom det finns tydliga beröringspunkter mellan frågorna besvarar jag dem här i ett sammanhang.

När det gäller en svensk rymdstrategi har vi, som Fredrik Christensson och Mathias Sundin mycket riktigt skriver, ett utredningsförslag sedan förra året och även remissvaren på det. Utredningens förslag bereds nu vidare inom Regeringskansliet.

Utbildningsdepartementet har därefter genomfört en kunskapsinhämtning om marknadsbehovet av att kunna skicka upp små satelliter från Esrange.

När det gäller den europeiska rymdstrategin som kommissionen presenterat är min och regeringens bedömning att den utgör ett bra och balanserat strategiskt dokument som konkretiserar och prioriterar strategiska mål för EU:s rymdpolitik. Samtidigt beklagar vi att den inte motsvarar behovet av en för EU och Esa gemensam rymdstrategi för Europa, vilket har efterfrågats av medlemsländerna i både EU och Esa. Regeringen konstaterar också att meddelandet redogör för omfattande ambitioner. Regeringens övergripande mål är därför att budgetrestriktivitet och säkerställande av budgetkontroll ska eftersträvas och att prioriteringar bör göras successivt i samverkan mellan medlemsstaterna och kommissionen när de program och åtgärdspaket som strategin hänvisar till ska genomföras.

När det gäller vilka frågor regeringen driver inom Esa är det regeringens myndighet Rymdstyrelsen som har i uppdrag att företräda Sverige i Esa. Rymdverksamhet som bedrivs inom ramen för Esa är långsiktig, och ministerråd genomförs därför med tre till fyra års mellanrum för att fastställa den långsiktiga inriktningen av Esas rymdprogram. Tiden däremellan fattas besluten, ofta i tekniska och administrativa programrelaterade frågor, inom Esa för svensk del av Rymdstyrelsen.

Min statssekreterare har den 15 november övergripande informerat utbildningsutskottet om innehållet vid Esas ministerråd i december, baserat på det strategiska beslutsunderlag som Rymdstyrelsen har tagit fram. I korthet handlar det om att till Esa ange vilka prioriteringar Sverige gör mellan Esas olika frivilliga program och hur stort det svenska bidraget kommer att vara till respektive program. Förslag till prioriteringarna har tagits fram av Rymdstyrelsen efter konsultationer med den svenska rymdsektorn och synpunkter från industri, forskare och användare.

Anf. 2 Fredrik Christensson (C)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka ministern för svaret. Rymdfrågorna har blivit allt viktigare i våra liv med den tekniska utveckling som sker och de funktioner som vi kan använda tack vare verksamhet i rymden.

Sverige har under många decennier arbetat med rymdfrågor. Behovet av en nationell strategi för rymdfrågorna har ökat i takt med den tekniska utvecklingen. Det har blivit mer betydelsefullt för den internationella politiken men också för privatpersoner, samhällsfunktioner, den öppna marknaden och nya funktioner som tillkommer med den utveckling som sker i rymdsektorn.

I dag är det inte bara stat och politiker som sätter agendan för rymdfrågorna. Tittar man på USA och det arbete som sker där i framför allt vad man kallar New Space är det nya aktörer som tar fram ny teknik och gör nya genombrott. Det sker allt snabbare. Det ställer högre krav på oss som beslutsfattare att hänga med i de frågorna.

Den teknik och utveckling som kommer fram i rymdsektorn är ofta användbar på andra områden - miljön, klimatet, väderprognoser, infrastruktur och säkerhet. I dag är det ca 12 000 personer som arbetar inom rymdsektorn i Sverige, och av dem är 4 000 anställda i Västra Götaland. Rymden har inte bara betydelse för miljöarbete, teknikutveckling och spännande upptäckter. Det handlar om jobb i Sverige och i svensk industri.

Sverige har bedrivit rymdverksamhet i drygt 50 år. Anledningen till att Alliansen tillsatte en utredning om att ta fram en rymdstrategi var en riksrevisionsrapport som kom 2013 där man pekade ut att det skulle behövas en tydligare politisk styrning inom rymdverksamheten. Det blir därför lite anmärkningsvärt att regeringen inte ger några besked när en hel bransch efterfrågar besked om en nationell rymdstrategi. Branschen sysselsätter också många människor. Det är också många människor som påverkas av om regeringen mäktar med att få fram en rymdstrategi.

Min första följdfråga till ministern är: När kan vi förvänta oss att vi får en nationell rymdstrategi i Sverige? Vad kommer en sådan rymdstrategi i så fall att innehålla? Kommer den att följa det som är upplagt utifrån EU, som ministern i dag ska diskutera med EU-nämnden?

EU pekar ut fyra områden. Det handlar om att optimera samhällsnyttan med rymdverksamheter, att stärka den europeiska rymdindustrin, att stärka Europas autonomi i rymdverksamheter och också stärka Europas roll som global aktör. Det är en fråga som utskottet har diskuterat med ministern inför EU-nämndens sammanträde.

Ministern pekar i sitt svar på interpellationen ut att det är olyckligt att EU och Esa inte kan komma överens om en gemensam strategi. Jag skulle utifrån de diskussioner vi hade med statssekreteraren i utskottet vilja veta: Hur arbetar regeringen för att den strategi som ska läggas fast i Esa ska följa den kommande fastställda EU-strategin när det gäller rymdområdet?

Det gäller att de hänger ihop och följer samma koncept så att vi får en helhet på europeisk nivå. Det är viktigt att just EU och Esa jobbar gemensamt.

Anf. 3 Mathias Sundin (L)

Herr talman! Rymden är väldigt viktig för oss här på jorden. Vi är nog många som skulle ha kommit bort oss ett antal gånger om vi inte hade haft gps-navigering i våra bilar eller mobiltelefoner.

I bekämpningen av de bränder som nu härjar i Israel använder man satelliter för att se hur elden sprider sig. Vid jordbävningar i Italien och på andra ställen använder man satelliter. Där kan man se ned på centimeternivå hur marken flyttas. Man kan därmed bedöma skadorna väldigt snabbt. Det kan man oftast få koll på inom några minuter. Vi använder också satelliter till klimatövervakning för att se klimatutsläpp.

Det finns tusentals andra användningsområden bara för satelliter. Samtidigt ser vi att satelliterna blir mindre och billigare precis som på många andra teknikområden. Därför tycker vi från Liberalernas sida att de tankar som finns på en utbyggnad av Esrange för att kunna skjuta upp mindre satelliter därifrån ser väldigt intressanta ut. Tyvärr är själva utredningen än så länge hemlig, så vi kan inte ta ställning i detalj till detta. Ministern har nu chansen att här berätta lite mer om hur tankarna går, men det ser intressant ut.

Det handlar också om en rymdstrategi. Helt enkelt: Vad vill Sveriges regering med de pengar som vi lägger på rymdpolitik? Det mesta går till den europeiska rymdmyndigheten Esa, men vi spenderar även en del på hemmaplan och via EU.

Företagen här i Sverige skriker efter en rymdstrategi. De vill för det första veta om det kommer en rymdstrategi och för det andra, naturligtvis, vad den kommer att innehålla. Alliansen tillsatte en utredning som tog fram ett underlag för rymdstrategin. Utredningen kom för över ett år sedan, och den har sedan legat och kallnat i någon byrålåda på departementet.

Det sägs hela tiden att ärendet bereds. Vi förstår att det bereds, men ett besked om huruvida det kommer en rymdstrategi måste ministern kunna leverera nu. Det har gått ett år sedan utredningen kom, och vi måste kunna få ett besked om huruvida det kommer en strategi. Vi vill också gärna veta vad regeringen tänker sig, men om det kommer någonting är det minsta man kan begära att få veta. De företagare som jobbar inom området är beroende av en strategi och av att veta vilken riktning som ska gälla för att de ska kunna utveckla sina företag.

Ett område, förutom det där man bygger olika delar till satelliter och annat, är rymdturismen. De som verkar där är också mycket intresserade av att veta om detta kommer att finnas med i en framtida strategi. Kommer Sverige att jobba aktivt på området?

Man kanske kan tänka: Rymdstrategin blir bara ytterligare ett sådant där politikerdokument med fina ord. Det kan det bli. Men om man levererar handling till det kan det också bli väldigt bra. Den brittiska rymdstrategin, National Space Policy, har blivit just detta. Den är intressant till sitt innehåll, men man har också levererat handling. Vi ser en stark tillväxt på rymdområdet i Storbritannien. De är väldigt offensiva bland annat inom rymdturismområdet men även inom många andra områden. Det finns en stark koppling till forskning men också till jobb och tillväxt. Om vi inte ska bli omsprungna av Storbritannien och många andra behöver vi en rymdstrategi - snart.

Anf. 4 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Herr talman! Tack till både Fredrik Christensson och Mathias Sundin för initierade och kunniga inlägg och - det vill jag nog säga - befogade frågor om just hur Sverige ska göra sina vägval kring rymdsatsningar!

Ni har båda påpekat att det nu sker en stor förändring när det gäller rymden. Man har gått från att det på 60-talet handlade om att skjuta upp raketer och bemannade rymdfarkoster till månen till att man framför allt jobbar med samarbete om den internationella rymdstationen, där vi själva har haft en astronaut, Christer Fuglesang, uppe. Och nu handlar det om det man kallar för New Space där flera, också mindre, aktörer kommer in och vill bedriva både kommersiell verksamhet och annat. Vi ser också från samhällets sida att vi kan använda rymden för viktiga samhällsutmaningar. Just teknikutvecklingen och det faktum att det blir billigare att bygga till exempel små satelliter spelar in. Det kanske inte är fullt lika billigt att sedan skjuta upp satelliterna, men det gör ändå att det är möjligt för fler aktörer att komma in i rymden.

Man ska ändå, i och med det kunskapsunderlag som Jan Nygren har tagit fram och presenterat för mig och för det nationella innovationsrådet, säga att många av de nya aktörerna fortfarande inte är helt kommersiellt gångbara. Men vi kan se embryot till en marknad som håller på att växa fram. Den kommer att bidra till tjänsteutveckling, inte minst i spåren av digitaliseringen. Men som ni båda två har påpekat kommer det också att finnas många samhällsfunktioner som kan använda den information som vi kan plocka ned från rymden.

Det är också detta som är det stora skiftet. Från att det framför allt har handlat om att utforska och förstå rymden och dess förutsättningar har det gått till att nu handla om att förstå vår egen planet, Jorden. Det handlar både om att kunna se vad som händer i förändringar och om att kunna använda denna kunskap till att göra rätt vägval.

Jag vet att det är många som väntar på rymdstrategin. Jag har varit tydlig, inte minst i somras i samband med en debatt i Almedalen, med att vi behöver ytterligare några pusselbitar på plats innan vi kan anta en rymdstrategi för att den ska vara fullt relevant. En av dessa pusselbitar presenterar jag på måndag: forskningspropositionen. Det är viktigt att vi har en grund för vad vi vill framöver med forskningen, utbildningen och innovationen. Som ni säger är detta någonting som stimulerar alla dessa tre delar.

En annan pusselbit att invänta var Jan Nygrens kunskapsunderlag, som han nu som sagt har presenterat och som bereds inom Regeringskansliet. Det är tydligt att Jan Nygren tycker att det är en intressant utveckling för Sverige att göra det möjligt att på Esrange också kunna skjuta upp mindre satelliter. Sverige har ett bra läge inte bara geografiskt utan också i och med det faktum att Esrange redan finns. Det gör att det är ett mindre steg för oss än för andra europeiska länder som vill vara en del i detta. Nu behöver detta beredas vidare, för också det är en viktig pusselbit för en kommande eventuell rymdstrategi.

Det finns som sagt fler saker att kommentera, men jag vill understryka att det är självklart att vi tycker att EU:s strategi ska hänga ihop med Esas strategi.

Anf. 5 Fredrik Christensson (C)

Herr talman! Jag vill tacka ministern för svaret, även om det inte gör mig klokare och inte ger mig något tydligare besked. Frågan som både Mathias Sundin och jag ställde oss var om vi kan förvänta oss en rymdstrategi. Som jag uppfattar det - om jag läser in det positiva - kan vi göra det. Men frågan kvarstår: När kommer i så fall en sådan?

Som jag lyfte fram tidigare är det många människor som berörs av detta redan i dag inom svensk flyg- och rymdindustri. Där finns 12 000 anställda, och många människor inom industrin i Västra Götaland påverkas också av det här.

I en strategi är det viktigt att peka ut inriktningen. Jag blir lite fundersam när argumenten är att vi måste invänta forskningspropositionen innan vi kan ta fram en nationell rymdstrategi. Jag vill gärna att ministern utvecklar resonomenget om varför det inte är bättre att först lägga fast en strategi för vad vi vill och vart vi vill komma med rymdverksamheten, som har så stor påverkan på både företag och människor. Sedan kan man, utifrån en strategi, presentera hur man prioriterar i en forskningsproposition. För mig och i mitt tankesätt är det den självklara och naturliga gången. Ministern får gärna utveckla hur man tänker. Framför allt får hon gärna återkomma till frågan om när vi kan förvänta oss en rymdstrategi.

Det finns ytterligare en fråga som jag har mött när jag har talat med olika människor inom rymdsfären när det handlar om anslagen. En stor del av rymdpolitiken påverkas av EU och av Esas rymdpolitik. Då är man uppbunden av valutor, och vi talar om euro. Jag har fått uppfattningen att man genom ändrade valutakurser har fått högre kostnader i Sverige. Hur ser ministern på det, och hur tänker man arbeta för att möta det? Det drabbar ju framför allt svenska myndigheter och de svenska pengar vi satsar på rymden.

Det finns en fråga som blir allt viktigare med tanke på det säkerhetspolitiska läget just nu och med tanke på vad som händer i USA och i Ryssland. Det gäller frågan om oberoende och om Europas autonomi - att själv kunna ha tillgång och tillträde till rymden. Jag skulle gärna vilja höra ministern utveckla resonemanget kring det. Hur ser ministern på det här ur ett svenskt men också ur ett europeiskt perspektiv inför de kommande sammanträdena med både EU och Esa? Hur får man ett mer oberoende tillträde till rymden utifrån det säkerhetspolitiska läge och den situation vi ser i omvärlden just nu?

Anf. 6 Mathias Sundin (L)

Herr talman! Jag väljer att tolka ministerns svar positivt. En rymdstrategi närmar sig, dock inte i raketfart.

Låt oss då byta till andra raketer - inom Esa, European Space Agency. Den största delen av Sveriges rymdbudget går till Esa. Den största enskilda satsningen inom Esa är ett bärraketsprogram som heter Ariane. Detta har brottats med underskott under lång tid. Nu är Ariane 6 på gång och har börjat utvecklas. Utvecklingen sker med statliga medel. Problemet med detta är att Ariane 6 inte utvecklas med landningskapacitet och därmed inte kan återanvändas. Det är det stora skiftet som vi ser håller på att hända nu. Det finns två amerikanska företag som både har lyckats landa och skjuta upp raketer på nytt.

Det kommer naturligtvis att ta tid att få detta att fungera fullt ut, men Blue Origin har gjort det fem gånger nu, alltså landat och skjutit upp samma raket. Det här innebär naturligtvis på sikt att kostnaderna för att skjuta upp till exempel satelliter kommer att kunna sjunka dramatiskt. Det skulle vara väldigt dyrt att flyga om vi behövde bygga ett nytt flygplan för varje flygresa, för då skulle en biljett till London kosta 3-4 miljoner kronor medan man nu kan åka för några hundralappar. Raketbränslet är dyrt men utgör bara någon procent av kostnaden för ett uppskjut.

Det här är alltså en viktig utveckling som vi från Liberalerna tycker att Europa borde bidra till, och vi tycker att Sveriges regering på det kommande ministerrådet ska kräva av Esa att Ariane 6 utvecklas med landningskapacitet så att raketen kan börja återanvändas. Då bidrar vi till den här utvecklingen i rymden som vi nu ser. Det är viktigt i sig, vilket vi allihop har talat om här i debatten, för att det är viktiga funktioner via satelliter och annat, men det finns också en stor risk för att Ariane 6 blir mycket dyr. Den ska tas i full drift 2023 och flyga i minst tio år. Drar vi nu ut utvecklingen 14-15 år framåt och tittar på de här amerikanska företagen och andra som är på gång och redan har lyckats med detta kan vi fråga oss: Var kommer de inte att vara om 15 år? Det kan bli en mycket tuff konkurrens för Arianeraketen.

Vi ser också ett skifte, som sagt, där privata bolag nu gör en del saker som tidigare bara länder eller kanske bara supermakter klarade av. Då måste man också tänka om när det gäller statens roll i de här sammanhangen, tror jag. Staten kommer att ha en viktig roll under lång tid men kanske inte alltid på samma sätt.

Nasa har gjort något bra när de har börjat upphandla vissa tjänster av privata företag. De upphandlar då inte bara att företaget ska bygga en del av en raket, utan de upphandlar hela tjänsten att leverera varor och personer till den internationella rymdstationen, och så får företaget sköta allting där, precis som i vilken upphandling som helst som stat eller kommun gör fast med lite mer avancerade prylar.

Detta tror jag är ett viktigt skifte. Vi kanske inte kan göra det just med Arianeprojektet, men man kan inom Esa börja jobba på det här sättet vad gäller andra satelliter och annat, och vi kan börja tänka att man upphandlar på det här sättet för att i större utsträckning få privata företag att växa fram som inte är beroende av statlig utveckling men statlig finansiering.

Anf. 7 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Herr talman! Att vi kommer att återkoppla till riksdagen på ett eller annat sätt är givet. Men det är ganska avgörande med forskningspropositionen och även budgetpropositionen, för precis som ni sa själva vill vi inte att den här strategin bara ska vara ett politiskt papper utan att det också ska vara möjligheten och grunden för handling. Då är faktiskt finansieringen en viktig del av det här. Därför behöver det beredas. Det ska ställas mot många andra ambitioner som den här regeringen har.

För mig är det viktigt att Sverige gör ett kunskapsunderbyggt vägval. Ska vi vara med i den förändring som nu sker och på det sättet fortsätta att vara en aktiv rymdnation, eller ska vi fortsätta att vara på den nivå som vi är på i dag? Den är inte på något sätt dålig, men den innebär inte att vi blir en så aktiv del i den här förändringen som vi har diskuterat.

Jag vill säga att vartefter som rymden blir mer tillgänglig kommer det att utvecklas en marknad på området, och den kommer både att växa och mogna. Det är en spännande och intressant utveckling som jag gärna ser att Sverige är en del av, men än så länge är den inte riktigt framme, även om vi som sagt ser ett embryo till det.

När det gäller det samarbete vi har om tillverkningen och finansieringen av bärraketer inom det här stora Esaprogrammet ska man komma ihåg att även om det är mycket pengar för oss, för det är det, motsvarar det 1,86 procent av projektet. Frankrike finansierar själva 50 procent av projektet, och Italien, Tyskland och Frankrike står tillsammans för hela 90 procent av projektet.

Det innebär att det till stor del är deras teknikutveckling som avgör hur man kommer att bygga de här raketerna. Det här är ett viktigt samarbete för Sverige att vara med i, inte minst för svensk rymdindustri eller industri som är kopplad till den här teknikutvecklingen.

Självklart vill alla länder att man ska gå mot bättre återanvändbarhet och utveckling av raketer som kan återanvändas. Det kommer jag fortsätta att hävda. Men reellt inflytande i den här frågan kommer vi förmodligen inte att ha förrän vi kan föra fram det vid nästa Esaministermöte som hålls 2019.

Samtidigt vill jag understryka att det här är vad alla önskar, och det tycker jag också utgår från EU:s rymdstrategi att vi ska vara restriktiva med ekonomin och se till att det blir ekonomisk effektivitet i det vi gör. Det är därför det också är så viktigt att Esas strategi hänger ihop med EU:s strategi för det här. Det är också den ståndpunkt som vi kommer att hävda framöver.

Däremot vill jag inte att vi ska villkora Sveriges deltagande i de här programmen med ett sådant krav redan nu, för då skulle det få mycket stora implikationer för våra företag som nu är del i det här arbetet.

Men att långsiktigt kräva det är en åsikt som vi delar med många medlemsländer redan i dag.

Anf. 8 Fredrik Christensson (C)

Herr talman! Låt mig börja med att säga att jag delar regeringens uppfattning om att det är viktigt för Sverige att vara med i Esa och att bärraketerna är viktiga för svensk industri. Det är framför allt viktigt för många jobb i Västsverige som ligger mig nära.

Grunden till frågeställningen i interpellationen, som jag fortfarande inte har fått svar på, är när en rymdstrategi kommer. Jag vill ändå tolka det positivt och uppfattar det som att regeringen kommer att lägga fram en rymdstrategi, men frågan är som sagt när. Som ministern lyfter fram i sitt svar här är det när Jan Nygrens utredning har kommit, och det har den gjort. Det är också när budgeten för 2017 har kommit, och det har den gjort. Forskningspropositionen läggs fram på måndag. Då borde vi också kunna veta när vi kan förvänta oss en strategi.

Jag blev lite orolig när jag läste ett pressmeddelande från Regeringskansliet i onsdags angående Innovationsrådets möte. Där stod att det finns flera spännande och viktiga saker på gång inom rymdområdet både i Sverige och Europa, men en nationell rymdstrategi nämns inte någonstans.

Är det en fråga som regeringen är beredd att prioritera för att få till en rymdstrategi? Det vore oerhört viktigt för rymdföretagen, för människorna som arbetar i branschen och för att möta de stora och nya krav som ställs på svensk rymdverksamhet att en sådan kommer. Det är också viktigt utifrån det perspektiv ur vilket Alliansen faktiskt tillsatte utredningen från början, alltså att vi har behov av en ökad politisk styrning av rymdverksamheten för att den ska vara mer tillfredsställande.

Jag hoppas att ministern kan ge ett lite tydligare perspektiv på när vi kan förvänta oss att rymdstrategin presenteras.

Anf. 9 Mathias Sundin (L)

Herr talman! Det viktigaste skälet för att utveckla landningskapacitet, så att man kan återanvända Arianeraketerna, är just tillgången till rymden. Genom att få ned kostnaderna kan man öka tillgången till rymden. Det finns ett antal projekt runt om i världen - det kommer säkert att komma fler - med ett stort antal satelliter, tusentals satelliter, som ska upp för att täcka hela jorden med internet - det vore skönt, inte minst för oss som bor på vischan, att kunna koppla upp sig. Tillgången till rymden är alltså viktig. Och därför bör vi få ned kostnaderna.

Kostnadsbiten är en viktig faktor också vad gäller Ariane. Visst är vi en liten del av hela Arianeprojektet, men det är ändå ungefär 150 miljoner per år av skattepengarna som går dit. Man brottas med underskott. Vi fick skjuta till extra pengar för några år sedan. Om utvecklingen med sjunkande priser på andra raketer fortsätter kan det bli svårt att få kunder till Ariane om några år. Underskotten kan då bli betydligt större än i dag. Så det finns en oro för att det inte bara handlar om de här pengarna. Och pengar kommer då tyvärr att tas från annan rymdverksamhet, inom Esa, Sverige eller EU. Det är alltså viktigt att hålla koll på det.

Det är säkert många som önskar detta. Men det blir inte av om det inte görs nu. Om vi låter utvecklingen gå för långt kommer man 2019 att säga: "Nu har det gått för långt. Nu kan vi inte hålla på och ändra oss. Nu måste vi köra klart det här." Då sitter vi med raketen i 12-13 år till i alla fall.

Hela området är en stor möjlighet för Sverige. Vi har enorm erfarenhet. Som ministern lyfte fram har vi stora tillgångar, inte minst i Esrange men även på andra områden. Jag tror att vi behöver en tydlig politisk strategi framåt, för att verkligen ta del av den tillväxten.

Anf. 10 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Herr talman! Jag vill tacka Fredrik Christensson och Mathias Sundin för en viktig och inspirerande debatt. Jag blir alltid lika upprymd när jag får agera i min roll som rymdminister.

Vi håller på och bereder de här frågorna. Även om vi har fått kunskapsunderlaget från Jan Nygren är eventuell finansiering och vägval för Esranges eventuella utveckling inte klara ännu. Det arbetet pågår nu. För mig är det en viktig beståndsdel i en eventuell framtida rymdstrategi.

Om Sverige aktivt väljer att bli ett land där man kan skjuta upp mindre satelliter, om vi på det sättet tar plats och blir en rymdnation, skulle det kunna innebära att vi inte bara är ett land med en stolt historia. Vi blir också en aktiv rymdnation framöver.

En viktig del är också det säkerhetspolitiska läget, som har nämnts. Att stödja ett europeiskt oberoende tillträde till rymden känns oerhört viktigt just nu, inte minst mot bakgrund av det som händer. Sverige som ett neutralt och fredligt land, som till exempel sätter klimatutmaningen högt på agendan, kan då vara med och diskutera hur informationen från och tillgången till rymden ska användas.

Jag ser som sagt fram emot att fortsätta diskutera detta i riksdagen. Jag hoppas verkligen kunna återkomma med tydlig återkoppling till riksdagen om de vägval som regeringen väljer att göra. Min förhoppning är att Sverige ska vara en ledande rymdnation även i framtiden.

Överläggningen var härmed avslutad.