Regeringens beslut ur ett regionalt rättviseperspektiv
Interpellation 2019/20:418 av Hans Wallmark (M)
Interpellationen är inlämnad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-06-04
- Överlämnad
- 2020-06-08
- Anmäld
- 2020-06-09
- Sista svarsdatum
- 2020-06-22
- Svarsdatum
- 2020-09-10
- Besvarad
- 2020-09-10
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsminister Stefan Löfven (S)
Med Danmarks besked om att gränserna in till landet ska öppnas för trafik kom också beslutet att detta inte gäller Sverige. I vart fall inte inledningsvis. Arbetspendling är fortsatt möjlig, och transitregler till Kastrup eller genom landet har även mildrats. Samtidigt finns en stor och växande frustration i Sydsverige att det Själland som kan nås på en till två timmars bilresa är stängt för besök. Det uppfattas också som konstigt att danskar som inte vill ha svenskar eller skåningar in i sitt land samtidigt nyttjar möjligheten av en öppen svensk gräns för ett växande antal besök i Sydsverige. Diskussioner förs om någon form av regional lösning på gränshinderfrågan men en allmän känsla är att intresse och engagemang saknats i Stockholm.
I maj rasade en stor debatt i Öresundsregionen om möjligt utsläpp av 290 000 kubikmeter avfallsvatten i Öresund. Ett tilltag som skulle ske utan att föregående kontakter tagits från dansk sida. Det danska tv-programmet Lorry har sedan kommit med nyheter om omfattande utsläpp av orenat vatten under 2014–2018. För människor boende i Skåne uppfattas denna nedskitning av gemensamt vatten som provocerande med tanke på de regelverk som finns i Sverige. Dessutom ses det som märkligt att inga kontakter funnits på myndighetsnivå. Reaktionerna från skånskt håll – och delvis även danskt – har varit tydliga, och besked har nu kommit att 290 000 kubikmeter inte kommer att släppas ut och smutsa ned Öresund, detta som ett resultat av protesterna i regionen på båda sidor av Sundet. Under hela processen har draghjälp från regering, departement och myndigheter varit svag, vilket gör att det finns en allmän känsla av att intresse och engagemang saknats i Stockholm.
Pandemin har resulterat i kraftiga nedgångar när det gäller resandet. Inte minst på flygsidan. Regeringen såg till att via trafikplikt försäkra sig om flyg till ett antal destinationer från Stockholm till Visby samt i norra Sverige från Sundsvall till Kiruna. Några skattemedel har inte använts för att på liknande sätt säkra flygtrafik i Sydsverige. En del regionala flygplatser kämpar också för överlevnad där särskilt den i Ängelholm varit utsatt och riskerats att läggas ned. På återkommande frågor har regeringsföreträdare varit avvisande på någon form av riktat stöd eller annan hjälp till utsatta flygplatser. Det gör att det finns en allmän känsla av att intresse och engagemang saknats i Stockholm
År 2019 påpekade många företag i Sydsverige att det fanns en kapacitetsbrist i fråga om elförsörjningen. Det hotade investeringar, och i vissa fall sas att viktiga beslut som skulle kunna leda till nya arbetstillfällen sköts på framtiden. Vd från bland annat Pågens och Lindab deltog aktivt och tydligt i den allmänna debatten. Genomgående bortförklarades detta från regeringshåll, och många inom sydsvenskt näringsliv ansåg att deras oro inte togs på allvar eller att deras argument inte tillmättes någon betydelse. Det skapade en allmän känsla av att intresse och engagemang saknats i Stockholm.
På hösten 2015 kom den stora migrationsvågen. Den nådde först Skåne och Sydsverige med ett väldigt tryck från dansk sida. Totalt räknas med att Sverige bara under detta år tog emot över 160 000 asylsökande och dessutom merparten under årets sista månader. I efterhand har det visat sig att svenska myndigheter haft stora problem att hantera detta tryck. Kommuner i Sydsverige hade uppfattningen att de inledningsvis fick axla ett stort ansvar utan riktigt adekvat stöd. Som en följd av detta infördes också restriktioner med passkontroll som abrupt försvårade pendlingsmöjligheterna i Öresundsregionen. Efter en utdragen process har vissa lättnader gjorts även om den betydelsefulla tågtrafiken över Öresundsbron mellan Skåne och Själland fortfarande stoppas i Hyllie med viktig tidsförlust som följd. Sveriges svårigheter att hantera våldet och kriminaliteten har också inneburit att Danmark före pandemins utbrott införde styckvisa passkontroller för trafik från skånsk sida just med hänvisning till detta. Hela hanteringen av flyktingvågen och de passkontroller som införts i Öresundsregionen har skapat en allmän känsla av att intresse och engagemang saknats i Stockholm.
Med anledning av detta vill jag fråga statsminister Stefan Löfven:
Avser statsministern att inom ramen för Statsrådsberedningens arbete ta fram någon form av regional matris för att samlat bedöma de ärenden regeringen fattar beslut om, eller agera så att berörda statsråd tar initiativ, så att ingen del av Sverige uppfattar sig missgynnat eller åsidosatt?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:418
Webb-tv: Regeringens beslut ur ett regionalt rättviseperspektiv
Dokument från debatten
- Torsdag den 10 september 2020Kammarens föredragningslistor 2020/21:5
Protokoll från debatten
Anf. 160 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman! Hans Wallmark har frågat statsminister Stefan Löfven om han inom ramen för Statsrådsberedningens arbete avser att ta fram någon form av regional matris för att samlat bedöma de ärenden regeringen fattar beslut om eller agera så att berörda statsråd tar initiativ, så att ingen del av Sverige känner sig missgynnad eller åsidosatt. Frågan har överlämnats till mig.
Regeringen anser att det ska vara möjligt att leva, bo och verka i alla delar av landet. Det är viktigt med goda och attraktiva livsmiljöer där kvinnor och män vill leva och utvecklas på lika villkor oavsett var man bor. Regeringen har därför en löpande dialog med kommuner, regioner, statliga myndigheter och aktörer inom näringslivet om utvecklingsfrågor, regionala behov, utmaningar, och vi följer utvecklingen i hela landet. Till detta har länsstyrelserna i uppgift att följa tillståndet i länen och underrätta regeringen om det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om. På senare tid har mycket av dialogen och regeringens insatser fokuserat på konsekvenserna av den pågående pandemin.
Regeringen har vidtagit en rad åtgärder som syftar till att mildra konsekvenserna av pandemin för bland annat jobb och företagande i hela landet. Arbetet med att hjälpa företag och offentliga aktörer genom krisen pågår kontinuerligt.
Det har fattats beslut om bland annat ett system för korttidspermittering, omställningsstöd, breda satsningar på fler utbildningsplatser, statliga stöd för företagens sjuklönekostnader, minskade arbetsgivaravgifter och hyresrabatter för att minska företagens kostnader, för att undvika varsel och överbrygga den akuta krisen. Regeringen har dessutom skjutit till 3 miljarder kronor till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna.
Regeringen har hittills lämnat utökade generella statsbidrag till kommuner och regioner på totalt 26 miljarder kronor under 2020, varav 12,5 miljarder kronor är permanenta tillskott. Stödet har fördelats utifrån befolkningsmängd och har gjorts för att stärka förmågan att upprätthålla samhällsviktiga funktioner som vård, skola och omsorg. Utöver det har riksdagen via utskottsinitiativ skjutit till ytterligare 2,5 miljarder kronor 2020. Dessutom förändrades kostnadsutjämningen från och med 2020, vilket gynnar kommuner och regioner i mer befolkningsglesa delar.
Regeringen och samarbetspartierna har även aviserat att det i budgetpropositionen för 2021 föreslås ett tillskott till regioner och kommuner på ytterligare 10 nya miljarder kronor för 2021 och att även 5 miljarder kronor beräknas för 2022 i generella statsbidrag.
Generella statsbidrag till sektorn innebär att det är upp till varje enskild kommun och region att besluta vilka ändamål som medlen ska gå till. Kommunerna kan bland annat använda dessa medel till sina flygplatser. Enligt förordningen (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur kan även länsplanerna omfatta bidrag för icke statliga flygplatser som bedöms vara strategiskt viktiga. Det är berörda aktörer i respektive län som gör en sådan bedömning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är fortsatt viktigt med en kontinuerlig dialog och samverkan för att gemensamt möta pandemins följder för hela landets företagare och deras anställda. Regeringen har därför tillsatt en samordnare vars roll är att förstärka och stötta informationsinhämtning, samordning och kommunikation i regeringens arbete med att hantera konsekvenser av pandemins effekter för näringslivet och arbetsmarknadens parter i hela landet.
Regeringen och några statliga myndigheter samarbetar även och för dialog med våra nordiska grannländer om gränsfrågor. Samarbetet och dialogen handlar om att hitta lösningar som möjliggör fortsatt arbetspendling, varutransporter, gränshandel och besöksnäring samt ansvarsfullt resande till och från Sverige.
Jag vill avsluta med att poängtera att regioner, kommuner och andra aktörer gör ett fantastiskt arbete för att möta utmaningar och bidra till att skapa en långsiktigt hållbar utveckling i Sverige. Regeringen bedriver samtidigt ett aktivt och långsiktigt arbete för att skapa förutsättningar för hela landet att ta till vara möjligheter och hantera de utmaningar som uppstår.
Anf. 161 Hans Wallmark (M)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Nu börjar det, med kammarens mått mätt, bli den sena timmen. Vi är inne på den elfte, avslutande och sista interpellationen i dag, och vi har haft en frågestund, så i någon mening kan man säga att alltihop bara har varit förberedelser inför detta crescendo, detta fyrverkeri som nu avslutar alltihop.
Fru talman! Jag ställde ju interpellationen till statsministern, för jag tycker att detta är en övergripande regeringsfråga, och han är ju den främste företrädaren för regeringen. Nu har han valt att avstå från att besvara den och statsrådet Jennie Nilsson får axla denna mantel att försvara regeringens politik på det här området.
Fru talman! Jag utvecklade i min interpellation ett antal frågeställningar som tog sin utgångspunkt i Sydsverige, den del av landet som jag representerar i Sveriges riksdag utöver att jag representerar Moderata samlingspartiet. Det är notabelt att statsrådet Jennie Nilsson i sitt svar inte över huvud taget har någon sydsvensk dimension. Låt mig då bara påminna lite grann om vad jag framhävde i min interpellation.
Nu under pandemin har vi i Sydsverige mötts av stängda gränser. Vi hade också reserestriktioner och rekommendationen att inte åka till Danmark. Det uppfattas nog som ganska tondövt i Sydsverige hur man hanterat detta från Stockholms sida. Jag tror att det finns en allmän känsla av att intresse och engagemang saknas i Stockholm.
Vi hade för några månader sedan, under tidig vår, en diskussion om att man från dansk sida var på väg att pumpa ut 290 000 kubikmeter avfallsvatten i Öresund, och man hade inga kontakter mellan de danska och de svenska myndigheterna. Det tog en bra stund innan någon vaknade till liv i Stockholm. Det fanns en känsla av att intresse och engagemang saknades i Stockholm.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Efter pandemins utbrott har vi haft detta med flyget. Man försökte då ganska fort från regeringens sida hitta några lösningar. Man upphandlade ett stödsystem som gjorde att det fanns flyg till och från Stockholm till Visby, Kiruna och Sundsvall - men inget söderut. Jag tror att det fanns en känsla av att intresse och engagemang saknades i Stockholm.
Det har varit klagomål från näringslivet, inte minst i Skåne, över att viktiga investeringar har förhindrats för att det finns en osäkerhet om el-leveranser. Verkställande direktörer för kända företag som Pågens och Lindab har offentligt varit ute i denna diskussion, men detta har avfärdats av regeringens företrädare. Det finns en bestämd känsla, fru talman, av att intresse och engagemang saknas i Stockholm.
Migrationsvågen under de tre sista månaderna 2015 gjorde att framför allt Skåne och Sydsverige fick ta emot den första smällen, som sedan resulterade i att vi införde olika former av passregleringar så att Öresundstågen, pendeltågen mellan Skåne och Själland, kom att få gränskontroller ombord. Det fanns en bestämd känsla av att intresset och engagemanget för vad som hände i Skåne saknades.
Allt detta framhäver jag i min interpellation, som sedan landar i frågan om det när man fattar beslut och tar sig an olika saker från olika landsändar finns något intresse för att sätta sig in i dessa människors villkor.
Fru talman! I statsrådet Jennie Nilssons svar är det på ett abstrakt plan miljarder hit och strukturer dit. Men det finns absolut inget som säger att vi har fel i Sydsverige som uppfattar att engagemanget och intresset saknas i Stockholm.
Anf. 162 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman! Jag tackar Hans Wallmark för frågan.
Det har varit tydligt i dag när man har följt debatten på tv att det finns ett uppdämt behov av att få lov att debattera i kammaren igen, så det har varit många debatter och en lång dag för många. Jag har noterat att Hans Wallmark har varit flitig i talarstolen under dagen. Det är bra, och jag uppskattar riksdagsledamöter som vill debattera, lyfter upp frågor och är engagerade.
Vad gäller Hans Wallmarks specifika frågeställningar utifrån Skånes och Sydsveriges perspektiv började han med att säga att han är en representant för Skåne likaväl som han är en representant för Moderaterna - detta med utgångspunkt i att det är där han bor och där han har sin valkrets.
Jag är en representant för Halland, som är ett angränsande län till Skåne, så även jag känner väl till hur det är att bo i en annan del av Sverige och att veckopendla till Stockholm. Jag känner också delvis igen den debatt som finns om landet kontra Stockholm.
Jag har fått ansvaret att svara på denna interpellation som innehåller en rad olika frågeställningar, lite för många egentligen för en interpellation. Eftersom frågan riktar in sig på vilket ansvar vi har och tar när det gäller regional utveckling och på vilket sätt vi ser på det ligger det på mig som ansvarigt statsråd att besvara.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag delar dock inte många av Hans Wallmarks slutsatser om regeringens ointresse i en rad frågor. Vad gäller avfallsvattnet tog ansvarig minister Isabella Lövin kontakt så fort vi fick kännedom om detta, vilket vi som alla andra fick via medierna eftersom danska myndigheter underlåtit att informera på det sätt de borde ha gjort. Hon tog direkt kontakt och fick stopp på situationen, både där och då och i ett mer långsiktigt perspektiv.
Jag delar inte heller bilden av att det finns ett ointresse när det gäller elkapacitetsfrågan. Jag vet att det förs många konstruktiva diskussioner om hur man hanterar den kapacitetsbrist som kan uppstå i vissa delar av landet vid vissa tillfällen, trots att vi faktiskt har ett överskott på el på totalen. Det handlar om att göra massiva investeringar i överföringskapacitet, bygga bort flaskhalsar, nyinvestera i förnybart och så vidare. Denna diskussion pågår med bland annat Skåne.
Jag delar dock den oro som Hans Wallmark ger uttryck för när det gäller det läge vi befinner oss i just nu. Pandemin har visat en tydlig sak som tas upp i interpellationen och som bekymrar mig mycket och, tror jag, även Hans Wallmark: Det nordiska samarbetet har inte hållit för trycket på det sätt som vi hade trott och förväntat oss.
Jag har stor respekt för att länder väljer att hantera situationen olika utifrån sina strategier och läget i respektive land. Men vårt land delar ju gräns med flera nordiska länder: I Skåne är det Danmark, i Värmland är det Norge och i Haparanda är det Finland. De åtgärder som vidtagits har tagit väldigt lite hänsyn till att människor faktiskt lever, verkar och arbetar över gränserna även i denna situation.
Regeringen har här lagt ned ett enormt arbete. Flera olika ministrar har haft både indirekta och direkta kontakter, och jag tror att vi har haft ungefär tjugo nordiska ministerrådsmöten för att försöka hitta konstruktiva lösningar. Detta arbete behöver fortsätta, men vi behöver framför allt lära oss av detta för att kunna hantera det framgent.
Anf. 163 Hans Wallmark (M)
Fru talman! Jennie Nilsson har helt rätt i att jag har upplyst om den nordiska dimensionen i pandemins spår. I förra veckan hade jag en interpellationsdebatt med statsrådets kollega Anna Hallberg som är nordisk samarbetsminister, och tidigare i dag hade jag en interpellationsdebatt med utrikesminister Ann Linde om dessa frågor.
Jag tror att den skada som har tillförts den nordiska känslan inte ska underskattas. Det går nog att reparera, men man måste verkligen bry sig om och måna om det. Här skulle jag önska mer av regeringen. Den nordiska dimensionen kan och ska man absolut inte bortse från.
Fru talman! När jag såg att statsministern inte behagade bevärdiga ledamoten Wallmark med att besvara denna fråga blev jag på ett sätt ändå glad över att det var Jennie Nilsson från Hylte, Halland som fick uppdraget, just för att hon representerar Sydsverige och Socialdemokraterna - framför allt är det första det bästa. Jag tänkte att då kommer ett svar som är inkännande. En del av de saker som jag lyfter upp framför nämligen också mina halländska kollegor, och jag träffar även medborgare från Halland. Men svaret var kliniskt fritt från den sydsvenska dimensionen.
Jag hade för övrigt en debattartikel i den sydsvenska tabloidtidningen Kvällsposten i dag, och Anders Davidsson från Ängelholm kontaktade mig och påminde mig om att utöver de exempel jag räknat upp om flyget, flyktingströmmarna och elen har vi olika elprisområden. I Sydsverige betalar vi mycket mer för vår el än någon annan gör.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag delar inte Jennie Nilssons syn på att det pågår en dialog. När det gäller elförsörjningen är näringslivet uppriktigt upprört. I Sydsverige försvåras och i vissa fall förhindras rena investeringar eftersom det inte går att försäkra sig om en tillräcklig elförsörjning. Det är gott och väl att man funderar på att bygga ut, men detta är här och nu.
För en tid sedan påpekade någon också stängningen av Barsebäck, som den socialdemokratiska regeringen var ansvarig för.
Allt detta hänger delvis ihop.
Isabella Lövin reagerade efter ett tag när det gällde vattnet, vackert så. Men när man lägger det ena efter det andra på varandra framträder en bild av regeringen. Min fråga till landsbygdsministern, som är en del av regeringskollektivet, blir: När ni sitter där och lägger olika förslag på varandra, funderar ni någonsin igenom hur det kan uppfattas i olika delar av landet?
Jag måste ändå säga, även om jag inte kommer från Halland utan Skåne, att det efter ett antal år nog finns en ganska utbredd känsla av att den insikten saknas och en känsla av att intresset och engagemanget för Sydsverige saknas i Stockholm.
Anf. 164 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman! Tack så mycket, Hans Wallmark! Jag tror att jag behöver göra Hans Wallmark lite besviken, för jag börjar med att besvara frågan som kom på slutet.
Jag har samma bild som Hans Wallmark ger uttryck för, att det finns en känsla i Skåne, Halland och många delar av Sverige att det är vi mot dem, resten av landet mot Stockholm. Det är dock ingen ny känsla som infann sig förra året eller ens de senaste åren, utan det är en känsla som var påtagligt stark under exempelvis den tid då vi hade åtta år med en alliansregering.
Jag har varit politiskt aktiv länge, och det har Hans Wallmark också. Om vi båda två ska vara ärliga i detta sammanhang så är det en känsla som har funnits väldigt länge. Min största utmaning och ambition är att överbrygga denna känsla, och jag tror att det är jätteviktigt att vi jobbar med skarpa strukturer för att ha en dialog och lyssna och känna in. Detta gör vi exempelvis med politikerforum och tjänstemannaforum, och vi har länsstyrelser och landshövdingar och så vidare.
Vi behöver också ändra på vissa grundläggande strukturer när det gäller hur vi ser på politik. Vi har länge, inte minst under alliansregeringens tid vid makten, haft inställningen att alla beslut ska vara likadana och utformas utifrån något som jag ibland kallar inte en Stockholmsnorm men kanske i alla fall en stadsnorm. Man tar väldigt lite hänsyn till att vi har ett avlångt land med olika förutsättningar. Denna känsla och insikt blir ännu större om man går till de små kommunerna i Skåne - de som är lite mer perifera.
Jag tror att detta kräver en gemensam bild. Denna typ av förändringar behöver göras brett, för det behöver vara långsiktigt och hållbart. Det behövs en förstärkning av resurser när det gäller välfärden, en förändring av strukturer som innebär att man mer flexibelt kan använda de pengar som finns och en utveckling av det regionala och kommunala inflytandet och påverkansmöjligheterna när det gäller det som är nära. Jag tror att detta är viktigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror också att vi ofta tror att vi redan gör det här i de beslut som vi fattar, för det finns ingen illvilja i detta. Men när man tittar på det faktiska utfallet av exempelvis riktade statsbidrag och på skolans område ser man att det blir tydligt att det finns en god tanke med att man tydligt vill peka ut vilken typ av åtgärd, problem eller utmaning man vill lösa med en speciell påse pengar. Problemet med det är många gånger för en del kommuner att de kanske inte har medfinansiering. Om det är en liten perifer kommun har de inte tjänstemän som klarar av att hitta alla de statsbidrag som kanske kan sökas, vilket i sig skapar en känsla av att man inte förstår deras situation.
Den typen av frågor behöver vi ta ett rejält omtag om och hitta bättre lösningar på där vi klarar av att ta någon form av politiskt ansvar, till exempel att vi vill satsa på skolan. Men vi kanske inte ska göra det genom jättemånga olika, väldigt smalt och spetsigt riktade statsbidrag, utan vi behöver kanske hitta andra sätt som innebär att regional och kommunal hänsyn kan tas på ett bättre sätt. Jag tror att detta är viktigt.
Hans Wallmark lyfte upp en fråga kopplat till exempelvis gränskontrollerna mot Danmark, vilket förvånar mig lite grann. Här skulle jag vilja ställa en fråga tillbaka. Ska jag tolka det som Hans Wallmark sa kopplat till att han är upprörd över att gränskontrollerna finns och att man är arg över Stockholm som att det är Moderaternas mening att gränskontrollerna ska tas bort? Det är i så fall en stor nyhet.
Anf. 165 Hans Wallmark (M)
Fru talman! Det är precis som statsrådet Jennie Nilsson konstaterar att det har förekommit debatter tidigare, även under alliansåren, om en regional snedfördelning. Jag har själv deltagit i dem. Vid den tidpunkten, under alliansåren, var jag ganska självkritisk mot regeringen, som mitt parti var en del av. Därför är jag lite förundrad över att man som socialdemokrat inte har den minsta lilla självkritik.
Jag skulle som företrädare för Sydsverige dessutom vilja säga att jag tycker att det har blivit värre. Jag tycker inte att det var bra tidigare, men jag tycker att det har blivit värre. I min interpellation räknade jag upp en hel rad, och jag tycker att det är ett tecken på att det har blivit mer, värre och tyngre.
När det gäller gränskontrollerna är svaret mycket enkelt: Jag har alltid varit för att vi borde ha en yttre gränskontroll, en nordisk sådan, vid gränsen mellan Tyskland och Danmark. Jag tycker att det är olämpligt med gränskontroller i en arbetsmarknadsregion. Lika lite som man ska behöva titta på ett pass mellan Uppsala och Stockholm ska man i grunden behöva titta på ett pass mellan Malmö och Köpenhamn.
Sedan tycker jag fortfarande att snedbalansen inte ges något riktigt rimligt svar. Jag vill understryka, fru talman, att när jag säger Stockholm menar jag inte stockholmarna som sådana, de en och en halv miljon människor som bor här. De lider nog också tillräckligt av att ha en socialdemokratisk regering. Jag menar Stockholm i bemärkelsen att det är järntrianglarna mellan departementen, myndigheterna och regeringen. Där tycker jag att man kan se ett ointresse.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag ska ta en fråga som statsrådet själv har med i sitt skriftliga svar, och det är flygplatserna, där man har generella bidrag. Samtidigt som man har generella bidrag upphandlade man ett antal flyglinjer. Alla gick norrut, utom Visby. Man har också bestämt sig för att ge stöd till ett antal flygplatser, 22 närmare bestämt, av landets 32. Jag kommer från en ort, Ängelholm, som får 0 kronor av regeringen.
Anf. 166 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman! Ängelholm fick 0 kronor från er regering också, om man ska vara helt konkret. Jag kommer från Halmstad, och vi får inte heller några pengar i den potten utifrån att det görs andra överväganden i detta. Men det är kanske en interpellation för en annan minister än mig.
Jag tror dock att det är viktigt att konstatera att det därför inte var hugget i sten. Man måste vara beredd att hela tiden titta över vilka kriterier som används som underlag för detta och vad som är relevant och säkerställa att det är ändamålsenligt och får den effekt man vill. I detta läge var det de flygplatserna som man valde att upphandla.
Jag måste också konstatera att det som jag frågade Hans Wallmark inte var vad han tycker om gränskontrollerna utan vad Moderaterna tycker om gränskontrollerna. Jag tolkar det som att man inte har åsikten att de ska rivas upp utan att detta är en Skåneåsikt. Jag tror att både socialdemokrater och moderater i Skåne och den regionen och också många i Halland delar den. Syftet är dock att man ska ha ordning och reda i migrationspolitiken. På totalen har man varit överens om att det är den ordningen som ska gälla.
Jag vill också konstatera att Hans Wallmark avfärdade mitt svar som att ministern räknade upp abstrakta miljarder. Det är klart att man alltid kan säga det, men det är till syvende och sist så att miljarder är pengar som skapar förutsättningar för att trygga välfärd, skapa tillväxt och utveckling och kunna investera i infrastruktur, äldreomsorg, sjukvård och så vidare. Jag skulle nog vilja påstå att de abstrakta miljarderna är det som är absolut viktigast för alla regioner, också för Stockholm, förlåt, Skåne. Det där kan man säga var freudianskt - Stockholm i stället för Skåne. Det gäller också Halland och Norrland.
Här kan jag konstatera att jag är glad att jag tillhör en regering som vill investera sig ur tuffa tider, hellre än en regering som normalt prioriterar skattesänkningar och jobbskatteavdrag som lösning på alla problem.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.