Olympiska spel i Sverige (Interpellation 2005/06:19 av Larsson, Håkan (c))

Anf. 1 Håkan Larsson (C)

Fru talman! Håkan Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit för att en ansökan om att få arrangera vinter-OS 2014 skulle ha beretts tidigare inom Regeringskansliet, om jag avser att verka för att Sverige ska ansöka om att få arrangera olympiska spel i framtiden och vilka slutsatser jag dragit av det "avbrutna arbetet" med en ansökan inför vinter-OS 2014. Slutligen har Håkan Larsson frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att Sverige i framtiden ska kunna stå som värd för olympiska spel och andra stora internationella arrangemang. Enligt Internationella Olympiska Kommitténs regler är det en nations olympiska kommitté tillsammans med en stad eller en kommun som äger rätten att ansöka om att få arrangera ett olympiskt spel. Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) har tillsammans med representanter för Riksidrottsförbundet och i samarbete med Åre och Östersunds kommuner under 2004 gjort en förstudie av en eventuell svensk ansökan om vinter-OS 2014. I studien redovisas en bedömning av kostnaderna för att bygga de anläggningar och den kompletterande infrastruktur som krävs för att genomföra ett vinter-OS. I december 2004 beslutade SOK att gå vidare med arbetet för att få arrangera vinter-OS 2014. I januari 2005 ställde sig Östersunds kommun bakom SOK:s beslut att inleda arbetet med att utforma en ansökan om att få arrangera vinter-OS 2014, och i februari i år ställde sig även Åre kommun bakom SOK:s beslut. Regeringskansliet var hela tiden informerat om denna process. Ett olympiskt vinterspel och Paralympics innebär ett betydande statligt åtagande. Statliga garantier för att genomföra stora arrangemang som olympiska spel kräver ett omfattande underlag som regeringen måste analysera och inhämta myndigheters och organisationers synpunkter på. Först därefter kan regeringen gå till riksdagen för att inhämta dess godkännande. Tiden för detta var mycket kort. Regeringen beslutade dock i början av mars 2005 att ge Statskontoret i uppdrag att genomföra en samhällsekonomisk analys av de effekter som uppstår om Sverige tilldelas olympiska vinterspel och Paralympics i Östersund och Åre 2014. I analysen skulle bland annat ingå att bedöma effekter av den ökade turismen till Sverige, effekter på sysselsättning samt övriga effekter på statsbudgeten. Statskontoret redovisade sin analys i juni 2005. Statskontorets bedömning var att ett vinter-OS i Åre och Östersund 2014 i huvudsak skulle vara av positivt värde för medborgarna. Ett väl genomfört vinter-OS skulle också enligt Statskontorets bedömning kunna bidra till ökad nationell prestige och stolthet över att vara svensk medborgare. Statskontoret bedömde dock att de statliga kostnaderna för ett vinter-OS 2014 skulle väsentligt komma att överstiga de statliga intäkterna. Det statsfinansiella underskottet av vinter-OS 2014 beräknades ligga i intervallet 3,5-8,4 miljarder kronor. Regeringen, Riksidrottsförbundet och Sveriges Olympiska Kommitté gjorde därefter en gemensam bedömning att det inte fanns förutsättningar för Sverige att gå vidare med en ansökan. Bedömningen var att de samhällsekonomiska förutsättningarna för att genomföra vinter-OS 2014 var alltför osäkra. Det är enligt min mening angeläget att Sverige kan stå som värd för stora internationella idrottsevenemang. En viktig uppgift för regeringen är att visa sitt förtroende för och stötta de idrottsorganisationer som ansöker om att få arrangera internationella evenemang. Jag vill gärna understryka att Åre och Östersund är mycket väl lämpade för att arrangera stora internationella idrottstävlingar.

Håkan Larsson (C)

Anf. 1 Håkan Larsson (C)

Fru talman! Håkan Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit för att en ansökan om att få arrangera vinter-OS 2014 skulle ha beretts tidigare inom Regeringskansliet, om jag avser att verka för att Sverige ska ansöka om att få arrangera olympiska spel i framtiden och vilka slutsatser jag dragit av det "avbrutna arbetet" med en ansökan inför vinter-OS 2014. Slutligen har Håkan Larsson frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att Sverige i framtiden ska kunna stå som värd för olympiska spel och andra stora internationella arrangemang. Enligt Internationella Olympiska Kommitténs regler är det en nations olympiska kommitté tillsammans med en stad eller en kommun som äger rätten att ansöka om att få arrangera ett olympiskt spel. Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) har tillsammans med representanter för Riksidrottsförbundet och i samarbete med Åre och Östersunds kommuner under 2004 gjort en förstudie av en eventuell svensk ansökan om vinter-OS 2014. I studien redovisas en bedömning av kostnaderna för att bygga de anläggningar och den kompletterande infrastruktur som krävs för att genomföra ett vinter-OS. I december 2004 beslutade SOK att gå vidare med arbetet för att få arrangera vinter-OS 2014. I januari 2005 ställde sig Östersunds kommun bakom SOK:s beslut att inleda arbetet med att utforma en ansökan om att få arrangera vinter-OS 2014, och i februari i år ställde sig även Åre kommun bakom SOK:s beslut. Regeringskansliet var hela tiden informerat om denna process. Ett olympiskt vinterspel och Paralympics innebär ett betydande statligt åtagande. Statliga garantier för att genomföra stora arrangemang som olympiska spel kräver ett omfattande underlag som regeringen måste analysera och inhämta myndigheters och organisationers synpunkter på. Först därefter kan regeringen gå till riksdagen för att inhämta dess godkännande. Tiden för detta var mycket kort. Regeringen beslutade dock i början av mars 2005 att ge Statskontoret i uppdrag att genomföra en samhällsekonomisk analys av de effekter som uppstår om Sverige tilldelas olympiska vinterspel och Paralympics i Östersund och Åre 2014. I analysen skulle bland annat ingå att bedöma effekter av den ökade turismen till Sverige, effekter på sysselsättning samt övriga effekter på statsbudgeten. Statskontoret redovisade sin analys i juni 2005. Statskontorets bedömning var att ett vinter-OS i Åre och Östersund 2014 i huvudsak skulle vara av positivt värde för medborgarna. Ett väl genomfört vinter-OS skulle också enligt Statskontorets bedömning kunna bidra till ökad nationell prestige och stolthet över att vara svensk medborgare. Statskontoret bedömde dock att de statliga kostnaderna för ett vinter-OS 2014 skulle väsentligt komma att överstiga de statliga intäkterna. Det statsfinansiella underskottet av vinter-OS 2014 beräknades ligga i intervallet 3,5-8,4 miljarder kronor. Regeringen, Riksidrottsförbundet och Sveriges Olympiska Kommitté gjorde därefter en gemensam bedömning att det inte fanns förutsättningar för Sverige att gå vidare med en ansökan. Bedömningen var att de samhällsekonomiska förutsättningarna för att genomföra vinter-OS 2014 var alltför osäkra. Det är enligt min mening angeläget att Sverige kan stå som värd för stora internationella idrottsevenemang. En viktig uppgift för regeringen är att visa sitt förtroende för och stötta de idrottsorganisationer som ansöker om att få arrangera internationella evenemang. Jag vill gärna understryka att Åre och Östersund är mycket väl lämpade för att arrangera stora internationella idrottstävlingar.

Håkan Larsson (C)

Anf. 1 Håkan Larsson (C)

Fru talman! Håkan Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit för att en ansökan om att få arrangera vinter-OS 2014 skulle ha beretts tidigare inom Regeringskansliet, om jag avser att verka för att Sverige ska ansöka om att få arrangera olympiska spel i framtiden och vilka slutsatser jag dragit av det "avbrutna arbetet" med en ansökan inför vinter-OS 2014. Slutligen har Håkan Larsson frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att Sverige i framtiden ska kunna stå som värd för olympiska spel och andra stora internationella arrangemang. Enligt Internationella Olympiska Kommitténs regler är det en nations olympiska kommitté tillsammans med en stad eller en kommun som äger rätten att ansöka om att få arrangera ett olympiskt spel. Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) har tillsammans med representanter för Riksidrottsförbundet och i samarbete med Åre och Östersunds kommuner under 2004 gjort en förstudie av en eventuell svensk ansökan om vinter-OS 2014. I studien redovisas en bedömning av kostnaderna för att bygga de anläggningar och den kompletterande infrastruktur som krävs för att genomföra ett vinter-OS. I december 2004 beslutade SOK att gå vidare med arbetet för att få arrangera vinter-OS 2014. I januari 2005 ställde sig Östersunds kommun bakom SOK:s beslut att inleda arbetet med att utforma en ansökan om att få arrangera vinter-OS 2014, och i februari i år ställde sig även Åre kommun bakom SOK:s beslut. Regeringskansliet var hela tiden informerat om denna process. Ett olympiskt vinterspel och Paralympics innebär ett betydande statligt åtagande. Statliga garantier för att genomföra stora arrangemang som olympiska spel kräver ett omfattande underlag som regeringen måste analysera och inhämta myndigheters och organisationers synpunkter på. Först därefter kan regeringen gå till riksdagen för att inhämta dess godkännande. Tiden för detta var mycket kort. Regeringen beslutade dock i början av mars 2005 att ge Statskontoret i uppdrag att genomföra en samhällsekonomisk analys av de effekter som uppstår om Sverige tilldelas olympiska vinterspel och Paralympics i Östersund och Åre 2014. I analysen skulle bland annat ingå att bedöma effekter av den ökade turismen till Sverige, effekter på sysselsättning samt övriga effekter på statsbudgeten. Statskontoret redovisade sin analys i juni 2005. Statskontorets bedömning var att ett vinter-OS i Åre och Östersund 2014 i huvudsak skulle vara av positivt värde för medborgarna. Ett väl genomfört vinter-OS skulle också enligt Statskontorets bedömning kunna bidra till ökad nationell prestige och stolthet över att vara svensk medborgare. Statskontoret bedömde dock att de statliga kostnaderna för ett vinter-OS 2014 skulle väsentligt komma att överstiga de statliga intäkterna. Det statsfinansiella underskottet av vinter-OS 2014 beräknades ligga i intervallet 3,5-8,4 miljarder kronor. Regeringen, Riksidrottsförbundet och Sveriges Olympiska Kommitté gjorde därefter en gemensam bedömning att det inte fanns förutsättningar för Sverige att gå vidare med en ansökan. Bedömningen var att de samhällsekonomiska förutsättningarna för att genomföra vinter-OS 2014 var alltför osäkra. Det är enligt min mening angeläget att Sverige kan stå som värd för stora internationella idrottsevenemang. En viktig uppgift för regeringen är att visa sitt förtroende för och stötta de idrottsorganisationer som ansöker om att få arrangera internationella evenemang. Jag vill gärna understryka att Åre och Östersund är mycket väl lämpade för att arrangera stora internationella idrottstävlingar.

Bosse Ringholm (S)

Anf. 3 Bosse Ringholm (S)

Fru talman! På en punkt vill jag korrigera Håkan Larsson. När han säger att regeringen i sin helhet inte har diskuterat OS-ansökan är det fel. Vi har vid minst två tillfällen diskuterat OS-ansökan i hela regeringen, både före och efter den förstudie som gjordes av Statskontoret. Vi har naturligtvis mycket noga analyserat och diskuterat resultaten i Statskontorets studie. Skälet till att vi först i mars 2005 utsåg Statskontoret som utredare och analytiker av förstudien var att vi inväntade dels SOK:s förslag och förstudie, som kom i slutet av hösten 2004, dels Åre och Östersunds kommuners beslut som kom i januari respektive februari, som framgår av mitt interpellationssvar. Så länge vi inte visste om de båda kommunerna och SOK stod bakom det här hade vi inte heller skäl att göra förstudien. Vi kunde inte heller göra förstudien på hösten, eftersom vi då inte hade ett underlag i form av ekonomisk statistik, investeringskostnader och andra prognoser som gjordes. Jag vill hävda att den period som i och för sig var kort, från mars fram till sommaren, då man gjorde en studie av förstudien och Statskontoret kom fram till sin analys, var tillräcklig för att kunna ge vissa resultat för vår fortsatta diskussion. Jag vill gärna säga till Håkan Larsson och alla i Jämtland att vi är helt övertygade om att både Östersund och Åre är kapabla att rymma olympiska spel. Där har vi inte någon som helst tvekan. Både Östersund och Åre har härbärgerat stora internationella vintertävlingar av olika slag, och vi är utomordentligt övertygade om att de kommer att göra det igen. De har utomordentligt goda arrangörsmässiga förutsättningar för det. Vår diskussion handlar i stället om de samhällsekonomiska möjligheterna. Det fanns, som studien visar, en stor samhällsekonomisk pluspost för Jämtland framför allt. Den var inte lika tydlig för Sverige som helhet. Det fanns framför allt en stor ekonomisk risk i storleksordningen från 3-4 upp till 7-8 miljarder kronor. Det kanske inte på något vis var förvånande. Vi har sett att det vinter-OS som ska hållas i Turin i början av nästa år har fördubblat sina kostnader på kort tid. Därför var nog ändå den kalkyl som gjordes av Statskontoret och i förstudien relativt låg och begränsad. Det kanske fanns ännu större risker. Vi utgick ändå från det material som Statskontoret hade. Ändå bedömde de det som att riskfaktorn var ganska hög. Det kan diskuteras om det ska vara 2018 eller något annat år. Det beror lite grann på vem som får spelen 2014, som Håkan Larsson sade. Det är klart att om det inte är ett europeiskt land som får det 2014 så är förutsättningarna större att Europa kan få det 2018. Det ökar naturligtvis möjligheterna för Åre och Östersund framöver. Men vi är ganska övertygade om att man också måste lägga in ett större näringspolitiskt perspektiv, inte bara ett idrottsperspektiv, på en OS-ansökan och få det nationella näringslivet att på ett väldigt tydligt sätt engagera sig för en sådan här stor vintertävling om det ska bli aktuellt med kommande ansökningar om vinter-OS för Sveriges del.

Håkan Larsson (C)

Anf. 4 Håkan Larsson (C)

Fru talman! Det är positivt att det finns en liten öppning för framtiden. Ett näringspolitiskt perspektiv borde vi ha haft redan den här gången från regeringens sida. Det är ju verkligen en näringspolitisk satsning. Det är inte en strikt idrottssatsning att arrangera ett vinter-OS. Bosse Ringholm säger att kostnaden i Turin har ökat, och det är möjligt. Men om man granskar olympiska spel under senare år så har de varit samhällsekonomiskt positiva arrangemang. Till och med själva spelen har gått med plus på de flesta håll sedan 1976 i Montreal, där det var en stor förlust. Varför skulle då Sverige vara så dåligt på att arrangera ett sådant här arrangemang ekonomiskt? Jag tror att det är precis tvärtom. Vi hade klarat det på ett alldeles utmärkt sätt. Besvikelsen är stor, när man hade lagt ned så mycket jobb och förberett sig så väl, över att detta avbröts i sista minuten innan man skulle lämna in en ansökan. Det har kommit signaler från runtom i världen om att man är väldigt förvånad över att Sverige inte söker OS. Man upplever att Sverige hade den starkaste kandidaturen på förhand. Själv har jag haft en hel del kontakter med grannarna i Norge, i Tröndelag. Där agerade man aktivt för att hindra att Tromsö sökte OS 2014 med motiveringen att det nu var dags för Sverige och Östersund och Åre att få arrangera ett vinter-OS. När de hör att Sverige drog sig ur skakar de bara på huvudet och undrar vad svenskarna håller på med. Det är lite grann det vi undrar i Jämtland också. Om vi ska söka ett vinter-OS 2018 måste vi få ett klart besked mycket tidigare från statsmakternas sida om att det är ett positivt projekt, att man kommer att stötta det och att Sverige ska bjuda igen världens idrottsungdom och inte bara åka på andra länders arrangemang när det är olympiska spel.

Bosse Ringholm (S)

Anf. 5 Bosse Ringholm (S)

Fru talman! Statskontorets studie visar att risken för kostnader var betydande och framför allt att förlustrisken skulle vara i storleksordningen 3-8 miljarder kronor. Håkan Larsson är den förste som säger att det inte stämmer och att man till och med skulle ha kunnat göra en vinst. Jag är naturligtvis oerhört intresserad av om Håkan Larsson kan visa mig det underlag som säger vilken vinst man skulle kunna ha fått på ett OS 2014 i Sverige. Det är i varje fall inte något underlag som jag har sett tidigare. Så jag är oerhört spänd på om Håkan Larsson kan redovisa det underlaget.

Håkan Larsson (C)

Anf. 6 Håkan Larsson (C)

Fru talman! Det togs fram ett underlag några dagar innan en ansökan skulle lämnas in. Bosse Ringholm vet också att det finns väldigt mycket beräkningar om vad man kan dra in och inte. Vi borde ha haft underlaget på ett väldigt tidigt stadium och haft olika organisationer och experter som hade räknat på vad det kan innebära. Om man ska arrangera ett olympiskt spel över huvud taget är det naturligtvis ett risktagande. Ingen skulle över huvud taget ta på sig ansvaret att kandidera om man räknar upp alla risker. Det är ju möjligheterna att både ekonomiskt och idrottsmässigt göra ett stort arrangemang som gör att det är så många länder som konkurrerar om att få arrangera. Det är inte för att göra förluster. Varför ställer andra länders regeringar upp som garanter för sina orter som ansöker? Det är länder som har oerhört mycket sämre ekonomiska utgångspunkter än Sverige. Det är naturligtvis för att man tror och är övertygad om att det är positivt för landet och utvecklingen. Dessutom tror man att det kan gå ekonomiskt ihop. Det har det gjort under senare tiders OS-arrangemang. Det finns avskräckande exempel tidigare i historien, men med de förutsättningar som finns i dag och om man är duktig arrangör går det att på ett tidigt stadium planera det på ett mycket gott sätt.

Bosse Ringholm (S)

Anf. 7 Bosse Ringholm (S)

Fru talman! Ett OS till Sverige, antingen det är ett vinter- eller sommar-OS, är naturligtvis oerhört positivt. Jag som idrottsminister och idrottsvän skulle mer än någon annan önska just ett OS till Sverige. Jag vet att inte bara Jämtland utan hela Sverige skulle välkomna ett sådant OS. Men man kan inte bortse från att det också kostar någonting. Den studie som Statskontoret gjorde som talar om kostnader i storleksordningen 3-8 miljarder kronor har såvitt jag vet inte ifrågasatts vare sig av SOK, Riksidrottsförbundet eller de berörda kommunerna. Jag frågar än en gång Håkan Larsson om han har en annan kalkyl som kan visa att det här går med vinst. Det hade varit oerhört intressant om den kalkylen hade visats upp före regeringens beslut i somras. Jag har fått informationer om att det är en väldigt kraftig kostnadsökning inför vinter-OS i Turin nästa år. Det har till och med talats om upp till en fördubbling. Det visar naturligtvis de risker som finns. Håkan Larsson kan ha rätt i att det alltid finns risker, men de måste vägas mot vad man tror är möjligt att arrangera. Jag tror att det skulle vara väldigt bra för framtiden och våra möjligheter att söka OS i framtiden - jag hoppas att de möjligheterna finns - om vi kunde se det inte bara ur ett idrottsperspektiv utan ur ett bredare näringspolitiskt perspektiv. Då talar jag om hela det nationella näringslivet, inte bara näringslivet i Jämtland. Det handlar om hela det svenska näringslivets horisont och att man ska se det som en väldig tillgång. Man kanske också från den internationella olympiska kommittén kan bidra till att hålla nere en del av kostnaderna som man får för mer tillfälliga typer av anläggningar och som vore bra att undvika. Man kunde breda ut arrangemanget på ett sådant sätt att man minimerar kostnaderna. Då kanske det både kan gå ihop och ge positiva ekonomiska resultat.

Olympiska spel i Sverige

Interpellationen är besvarad

Händelser

Interpellationer

Interpellationen

Debatt

Webb-tv: Olympiska spel i Sverige

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Håkan Larsson (C)

Anf. 1 Håkan Larsson (C)

Anf. 1 Håkan Larsson (C)

Anf. 3 Bosse Ringholm (S)

Anf. 4 Håkan Larsson (C)

Anf. 5 Bosse Ringholm (S)

Anf. 6 Håkan Larsson (C)

Anf. 7 Bosse Ringholm (S)

Intressenter

Frågeställare

Besvarad av

Interpellationer