Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Nya Ostkustbanan

Interpellation 2017/18:276 av Lars Beckman (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-12-08
Överlämnad
2017-12-12
Anmäld
2017-12-13
Sista svarsdatum
2018-01-16
Svarsdatum
2018-02-02
Besvarad
2018-02-02

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Nya Ostkustbanan(pdf, 103 KB)

Interpellationen

till Statsrådet Tomas Eneroth (S)

 

Utbyggnaden av Nya Ostkustbanan måste påskyndas för hela Sveriges skull! Det är en av Sveriges längsta flaskhalsar med enkelspår – 27 mil mellan Gävle och Härnösand – och det hämmar utvecklingen i hela Norrland. Ett dubbelspår skulle kunna fyrdubbla godstransporterna och halvera restiderna, och det skulle även möjliggöra för 63 000 bostäder längs med södra Norrlandskusten. Detta visar beräkningar som gjorts av kommunerna utmed Ostkustbanan.

Nya Ostkustbanan är den naturliga länken mellan järnvägen i norra och södra Sverige, och systemperspektivet måste få genomslag på hela sträckan Stockholm–Riksgränsen. Det innebär att investeringar i fyrspåret mellan Stockholm och Uppsala samt Norrbottniabanan, som finns med i planförslaget men sent i perioden, bör gå hand i hand med investeringar i Nya Ostkustbanan.

Det 27 mil långa enkelspåret måste byggas ut till dubbelspår för att kunna möta nutidens och framtidens behov och krav på snabba, pålitliga och miljövänliga transporter. I den takt som nu föreslås kommer Nya Ostkustbanan att vara byggd år 2100. Det är inte rimligt att det ska ta ca 80 år innan det är dubbelspår mellan Gävle och Härnösand.

Det finns många starka skäl för en utbyggnad av Nya Ostkustbanan. En satsning på dubbelspår mellan Gävle och Härnösand skulle innebära att en helt ny stambana etableras. De föreslagna investeringarna runt Sundsvall spelar stor roll för både nationell och regional utveckling. Det är positivt med de medel som är avsatta för kringlan runt Gävle, men de ligger sent i plan, vilket ställer till med stor oro för genomförandet.

Nya Ostkustbanan är en viktig del i det europeiska stomnätet. I en helt ny granskningsrapport från Riksrevisionen, Väg- och järnvägsinvesteringar i Sverige, görs bedömningen att ett EU-perspektiv helt saknas samt att såväl regeringen som Trafikverket har varit passiva vad gäller att beakta EU-målen i planering av transportinfrastruktur fram till år 2017.

När det gäller järnvägar finns det enligt rapporten två EU-mål som ännu inte är uppfyllda: att kunna köra godståg med minst 740 meters längd på hela stomnätet och att den så kallade linjehastigheten för godståg ska vara minst 100 kilometer i timmen på stomnätet.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth följande:

 

1. Bedömer statsrådet att Nya Ostkustbanan är en viktig del av infrastrukturen i Sverige?

2. Om statsrådet delar bedömningen, vilka åtgärder vidtar statsrådet för att möjliggöra utbyggnaden till dubbelspår på sträckan Gävle–Härnösand?

3. Avser statsrådet att verka för en snabbare tidsplanering än Trafikverkets planerade utbyggnadstakt på 80 år?

4. Hur avser statsrådet och regeringen att ta till sig Riksrevisionens rekommendationer?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2017/18:276, Nya Ostkustbanan

Interpellationsdebatt 2017/18:276

Webb-tv: Nya Ostkustbanan

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Tomas Eneroth (S)
Anf. 24 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Herr talman! Lars Beckman har frågat mig om jag bedömer att Nya Ostkustbanan är en viktig del av infrastrukturen i Sverige och, om jag delar bedömningen, vilka åtgärder jag vidtar för att möjliggöra utbyggnaden till dubbelspår på sträckan Gävle-Härnösand.

Lars Beckman har även frågat mig om jag avser att verka för en snabbare tidsplanering än Trafikverkets planerade utbyggnadstakt på 80 år och hur jag och regeringen avser att ta till oss Riksrevisionens rekommendationer i rapporten Väg- och järnvägsinvesteringar i Sverige.

Ostkustbanan är en viktig del av infrastrukturen i Sverige och i det europeiska järnvägsnätet. På Ostkustbanan är flera nya mötesstationer byggda och tagna i bruk det senaste året. Sedan 2017 har Ostkustbanan dubbelspår hela vägen mellan Stockholm och Gävle, och i den gällande nationella planen ingår åtgärder för att öka kapaciteten mellan Gävle och Sundsvall.

Trafikverket gör nu flera spårbyten och förbättring av bärigheten för att öka kapaciteten och robustheten på sträckan Gävle-Sundsvall. Dessutom pågår åtgärder för att öka största tillåtna axellast till 25 ton mellan Hudiksvall och Sundsvall.

Den 31 augusti 2017 överlämnade Trafikverket sitt förslag till ny nationell trafikslagsövergripande plan för perioden 2018-2029 till regeringen. Där föreslår Trafikverket nytt dubbelspår på sträckan Gävle-Kringlan och sträckan Sundsvall-Dingersjö.

Trafikverkets förslag till nationell plan har nu remitterats brett och bereds på sedvanligt sätt inom Regeringskansliet. Hur den slutliga planen kommer att se ut tar regeringen beslut om under våren 2018, och jag kan därför i dag inte uttala mig om enskilda objekt.

För att möjliggöra effektiva och högkvalitativa transporter inom EU:s medlemsländer är det viktigt att regeringen och Trafikverket arbetar mot målen i TEN-T-förordningen. Regeringen välkomnar därför Riksrevisionens rapport Väg- och järnvägsinvestering i Sverige - saknas ett EU-perspektiv?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Enligt riksdagsordningen ska regeringen inom fyra månader efter att den erhållit en granskningsrapport som tagits fram av Riksrevisionen återkomma till riksdagen med en skrivelse. Regeringen kommer i denna skrivelse att redogöra för sina bedömningar av Riksrevisionens granskning.

Lars Beckman (M)
Anf. 25 Lars Beckman (M)

Herr talman! År 2100 är ett fantastiskt årtal. Om Ostkustbanan byggs ut i nuvarande takt betyder det att vi skulle ha Nya Ostkustbanan klar år 2100. Detta är naturligtvis inte tillfredsställande, och det är därför det finns en bred politisk enighet mellan alla partier och kommuner, såväl Region Gävleborg som Västernorrland, om att arbetet med Nya Ostkustbanan måste påskyndas.

Nya Ostkustbanan är porten till och från Norrland. Detta är inte, som man kan tänka, en Gävleborgsfråga. Det är klart att den är oerhört viktig för Gävleborg och Västernorrland, men när man tittar på järnväg måste man se på systemperspektivet.

Man har en hyfsad järnväg i norra Sverige, även om den naturligtvis kan bli bättre, men det blir en enorm flaskhals mellan Gävle och Härnösand. Faktum är att det är Sveriges längsta - tror jag - och mest belastade enkelspår: 27 mil. Detta innebär att enkelspåret måste byggas ut till dubbelspår.

Jag noterar att Socialdemokraterna har haft sina nomineringsprocesser och att Västernorrland med stor sannolikhet kommer att få en ny riksdagsledamot: Stefan Löfven. Jag hoppas att Stefan Löfven redan nu i sitt arbete och sin politiska gärning börjar tänka på Västernorrlands behov.

Om Stefan Löfven tänker på Västernorrlands behov måste han och regeringen korrigera Trafikverkets förslag, där nödvändiga utbyggnader av Ostkustbanan har lagts väldigt sent i planperioden. Det är därför jag har ställt denna interpellation. Man har dessutom inte finansierat dem tillräckligt.

Ett dubbelspår skulle kunna fyrdubbla godstransporterna och halvera restiden. Om man halverar restiden blir arbetsmarknadsregionen väsentligt större för den som bor norr om Dalälven. Jag noterar att regeringen nästan verkar ha glömt bort Sverige norr om Dalälven.

Jag förstår att det är roligt att prata höghastighetståg i södra Sverige och att det känns spännande att ha ett fantasiprojekt, men man måste få befintlig infrastruktur att fungera. Det är inte rimligt att det i dag tar längre tid att pendla mellan Sundsvall och Gävle än vad det gjorde för tio femton år sedan. Det blir nästan längre avstånd varje gång det kommer en ny tidtabell.

Sveriges längsta flaskhals måste byggas bort. Det är inte rimligt med 27 mil enkelspår på en så lång sträcka. Detta är viktigt för persontransporterna, men det är minst lika viktigt för godstransporterna. Vi kan se i dag hur bristen på järnvägskapacitet hämmar investeringar längs Norrlandskusten.

Jag hoppas verkligen att ministern, regeringen och den kommande riksdagsledamoten Stefan Löfven inser värdet av en utbyggnad av Nya Ostkustbanan och korrigerar Trafikverkets förslag.

Tomas Eneroth (S)
Anf. 26 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tycker att det är viktigt att retorik, politik och praktisk handling följs åt. Jag noterar att så inte riktigt är fallet när det gäller Lars Beckman.

När Lars Beckman satt i riksdagen under den förra mandatperioden och vi hade en borgerlig regering, som inte styrdes av en Stefan Löfven från Västernorrland utan av en Fredrik Reinfeldt från Täby, koncentrerades infrastrukturinvesteringarna till storstadsområdena. Då ökade urbaniseringen kraftigt, då centrerades statlig verksamhet till Stockholm, då fick man inte ett nytt statligt verk i Gävle, vilket vi nu har sett till, och man fick inte nya statliga myndigheter i övriga landet. Man hade över huvud taget inte en regering som brydde sig om - hur löd uttrycket? - stora delar av landet.

Min bestämda uppfattning är att man under den perioden centraliserade och urbaniserade väldigt mycket av Sverige. Detta märktes inte minst i trafikpolitiken. På den tiden röstade Lars Beckman igenom en budget som gav 100 miljarder mindre än den nuvarande nationella ramen för infrastrukturinvesteringar. På den tiden fanns det en finansminister som hette Anders Borg och som tyckte att det satsades för mycket på järnväg och att investeringar i den var olönsamma. Flera moderata ledamöter, inte minst från regionen, uttryckte som nationella företrädare sin stora tveksamhet till satsningar på järnvägsstrukturen, till exempel Norrbotniabanan.

Jag tillhör dem som tycker att vi ska bygga ihop detta land och att ökade regionala klyftor är ett bekymmer. Det är därför vi i regeringen agerar på ett helt annat sätt än man gjorde tidigare. När det gäller infrastrukturområdet är detta uppenbart. Nu knyter vi ihop landet och har en ökad ambitionsnivå för både järnvägsunderhållssidan och, inte minst, infrastrukturinvesteringar.

Fördelningen i den nationella plan som Trafikverket har tagit fram är 75-25 när det gäller järnvägssatsningar och vägsatsningar. Där har Moderaterna ännu inte gett besked, mer än att de tycker att det är för mycket satsningar på järnväg. Då vill jag fråga Lars Beckman om han tycker att man ska minska satsningarna på järnväg i den kommande planen. På samma sätt vill jag fråga Lars Beckman om han tycker att det är bra om förslaget om Norrbotniabanan ända upp till Skellefteå finns med i den nationella planen eller om Moderaterna kommer att fortsätta att äventyra sådana investeringar om de skulle råka vinna valet 2018.

Jag känner mig trygg i att vi kan lägga 100 miljarder mer, men jag vidhåller den roll jag har i detta fall, nämligen att jag inte kommer att uttala mig om enskilda objekt förrän vi är klara med hanteringen och presenterar den nya nationella planen. Till skillnad från den moderata infrastrukturministern under den förra mandatperioden har jag i varje fall 100 miljarder mer att lägga på nationella investeringar. Det är lite styvt 700 miljarder totalt som vi nu har möjlighet att lägga på att stärka infrastrukturen. Detta är nödvändigt efter år av underinvesteringar.

Mellan åren 2006 och 2014 lade man stor kraft på att sänka skatterna och minska investeringarna, oavsett om vi talar om bostadsbyggande eller infrastruktur. Detta märks för alla som åker tåg, där det är signal- och växelfel, och för alla som kör på vägar, som har sämre bärighet. Den underhållsskuld vi har är gigantisk. Nu får vi börja lappa och laga de hål som skapades av alliansregeringen, som prioriterade skattesänkningar före investeringar i sådant som bygger landet stort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är nöjd med att vi ska kunna göra viktiga investeringar, inte minst för näringslivet, för att förbättra godskapaciteten men också arbetsmarknadsförsörjningen regionalt. Detta är därför prioriteringar när vi nu väljer vilka objekt det ska satsas på och i vilken ordning vi ska göra dessa investeringar.

Lars Beckman (M)
Anf. 27 Lars Beckman (M)

Herr talman! Internet blev ingen fluga, som en av Tomas Eneroths föregångare sa.

Om man har Google och tillgång till internet tycker jag att man ska googla fram Ekots lördagsintervju med Lena Baastad. Statsrådet har uppenbarligen inte lyssnat på denna intervju, men gör gärna det! Där framgår pedagogiskt hur programledaren i Sveriges Radio förklarar för Lena Baastad hur skatteintäkterna ökade under den förra mandatperioden. Bland annat ökade vi satsningen på järnvägsunderhållet med 40 procent jämfört med den föregående socialdemokratiska regeringen.

Det blir lite otur när ministern slänger sig med retorik och inte kan de lokala förhållandena, men statsrådet kan inte vara omedveten om att Migrationsverket har lagt ett omfattande varsel på Gävleborg. Där har 140 medarbetare varslats om uppsägning, trots att Gävleborg kanske är det län som har tagit emot flest utrikesfödda. De 14 anställda, eller vad det var, som kommer att finnas på myndigheten i Gävleborg kan naturligtvis inte kompensera för de 140 som blir uppsagda. Det blir lite slängigt i retoriken.

Interpellationen handlar om Ostkustbanan. Denna interpellationsdebatt handlar om vikten av en utbyggnad av infrastrukturen i Gävleborg. Det är porten till och från Norrland. Jag förstår inte riktigt statsrådets retorik. Men det var kanske bara något som han slängde ur sig.

Man kan alltså bygga 14 rälsar bredvid varandra i Norrbotten och Västerbotten om man vill, om det sedan blir enkelspår från Härnösand. Det blir alltså en gigantisk flaskhals, herr talman, som innebär att det blir begränsningar för hela näringslivet i hela Sverige.

Nya Ostkustbanan skulle minska fossilberoendet. Vi skulle kunna bygga minst 63 000 nya bostäder. Vi skulle förbättra förutsättningarna för näringslivet i hela landet. Vi skulle förstärka sysselsättningen i hela landet när arbetsmarknadsregionen blir större och när näringslivet kan investera, om det finns en god infrastruktur.

Vi talar väldigt mycket om persontransporter. I morse när jag skulle ta mig hit tittade jag som tur var i tidtabellen och såg att mitt tåg kl. 7 var inställt. Vi som pendlar till och från Gävle är vana vid återkommande tågförseningar. I dag var det naturligtvis en extrem situation med snö. Jag fick därför åka kl. 6.14.

När arbetsmarknadsregionerna blir större kommer det naturligtvis att gynna utvecklingen. Det är inte rimligt att restiden mellan Sundsvall och Stockholm i dag är ungefär 25 minuter längre än vad den var för ungefär tio år sedan. Resandet mellan Gävle och Sundsvall har ökat med 80 procent sedan år 2000, vilket är fantastiskt bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi moderater värnar, till skillnad från denna regering, om alla trafikslag. Alla trafikslag behövs. Dessa trafikslag behövs i samverkan med varandra.

Låt mig vara tydlig, och jag önskar att regeringen lyssnar nu. Det är bättre att satsa på befintlig järnväg än att skapa ett fantasiprojekt i södra Sverige med höghastighetståg. Vill man se hela Sverige, vill man ha ett rikt näringsliv i hela Sverige och vill man göra det möjligt för oss som bor norr om Dalälven, då är det viktigt att vi också kan åka tåg och att vi också kan åka på vägarna. Det är viktigt att våra hamnar, och inte minst flyget, fungerar. Jag som är född och uppvuxen i Norrbotten har till och med haft årskort på SAS och suttit med de 100 pendlare som dagligen faktiskt pendlar mellan Luleå och Stockholm. Då är det viktigt med alla trafikslag.

Jag hoppas verkligen att regeringen och Stefan Löfven korrigerar Trafikverkets förslag när man nu ska komma med sitt beslut inom kort.

Tomas Eneroth (S)
Anf. 28 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Herr talman! Jag noterade att det blir lite svårt för Lars Beckman att argumentera för stora järnvägssatsningar när alliansregeringen valde att lägga 100 miljarder mindre än vi nu gör på detta och ifrågasätta fördelningen 75-25.

Nya stambanor för höghastighetståg kan man, om man vill göra som Lars Beckman, kalla fantasiprojekt. Jag tror inte att alla de moderata politiker runt om i landet som är djupt engagerade i detta tycker att det är fantasiprojekt. I stora delar av världen och Europa har man höghastighetstågsprojekt.

Det som är viktigt, oavsett om vi talar om höghastighetståg eller inte, är att vi ger ett utrymme för nyinvesteringar i nya stambanor. Det som har hänt är att vi under 10-15 års tid har haft en kraftig ökning av tågtrafiken för att fler vill åka tåg. Fler privatpersoner vill åka tåg, men fler företag vill också skicka gods på tåg av klimatskäl och av andra skäl. Men när detta skedde skedde inte motsvarande investeringar, vare sig i järnvägsunderhåll eller i nyinvesteringar, eftersom alliansregeringen tyckte att det var viktigare att sänka skatter. Därför är det trångt på spåren, och därför får vi de flaskhalsar som Lars Beckman nu talar om.

Det är klart att det kommer att ta tid att åtgärda de underinvesteringar som har varit. Men det kommer inte att räcka att stärka det befintliga järnvägssystemet. Om vi ska kunna avlasta det måste vi också ha nya stambanor för att kunna se till att det finns utrymme för utökad kapacitet för persontrafik och för godstrafik.

Jag tillhör dem som tror att det är bra att man kan göra gemensamma breda överenskommelser när det gäller stora strategiska frågor för Sverige. När det gäller frågan om höghastighetståg skulle jag önska att det fanns en bred uppslutning, eftersom det kommer att vara ett stort industriellt projekt som kommer att spänna över flera mandatperioder. Det är ett av skälen till att jag också vill ha en dialog med allianspartierna. När ett sådant projekt väl påbörjas kan det nämligen inte bara avbrytas mitt i. Stora industriella projekt och systemprojekt är någonting som vi generellt är bra på i Sverige. Vi är duktiga på att hitta och modernisera med ny teknik och hitta effektiva transportlösningar. Men vi måste också ta ansvar för finansieringen. Det är ett av skälen till att jag gärna vill ha en bred överenskommelse där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Återigen: Jag kan inte kommentera enskilda objekt, men jag delar Lars Beckmans uppfattning att det är viktigt att förstärka järnvägen. Jag delar också uppfattningen att vi måste hitta mer kapacitet som gör att hela stråken kan utnyttjas. Det spelar ingen roll om man gör investeringar i BK4 för 74-tonslastbilar, i vissa järnvägssträckor eller i vissa vägsträckor om man inte kan utnyttja hela systemkapaciteten. Det är för övrigt ett av skälen till att jag i detta arbete med en trafikslagsövergripande plan lyfter in sjöfarten och hamnarna.

Hamnarna har varit försummade under lång tid i fråga om planeringen. Från Sveriges hamnar blev man därför mycket glad när jag som första statsråd någonsin, vad jag vet, bjöd in hamnarna till ett möte - jag tror att bland andra Gävle hamn var med - för att diskutera hamnarnas betydelse för att mer gods ska kunna flyttas över till sjöfart. Detta är underutnyttjad resurs. I detta läge när vi, till skillnad från föregående regering, har genomdrivit en förändring när det gäller tonnageskatten, som gör att vi ökar inflaggningen i den svenska sjöfarten, innebär det faktiskt att vi ger kapacitet för att man ska kunna lägga över mer gods på tåg och sedan över till sjöfarten. Det tror jag att inte minst många i Gävleregionen kan uppskatta.

I den nationella planen kommer vi att ge besked om hur vi ser på Ostkustbanan, eller för den delen Norrbotniabanan. Jag är också glad över att vi har 100 miljarder mer. Det kommer inte att räcka för alla de önskemål som finns, eftersom vi fortfarande under lång tid kommer att få lida av underinvesteringarna under den period då man prioriterade skattesänkningar framför sådant som bygger landet starkt.

Lars Beckman (M)
Anf. 29 Lars Beckman (M)

Herr talman! Internet var alltså ingen fluga, som din företrädare trodde att det skulle bli.

Var och en kan gå in och lyssna på Ekots lördagsintervju med Socialdemokraternas partisekreterare, där programledaren mycket pedagogiskt förklarar för Socialdemokraterna att skatteintäkterna ökade under den förra mandatperioden. Den oneliner ni kör börjar bli ganska tröttsam. Men det är kanske någon SSU:are som tror på detta - vad vet jag.

Det är jag som har väckt den interpellation som vi debatterar i dag, och det är riktigt att jag är moderat. Jag är stolt över det, och nöjd.

Däremot är det så att arbetet med Nya Ostkustbanan har en bred politisk förankring. Alla partier ställer sig bakom det. Alla kommuner arbetar tillsammans för det, och alla regioner och landsting arbetar tillsammans för det.

Jag noterar att man nästan ser hur det lyser i ögonen på statsrådet när han får tala om höghastighetståg. Det förstår jag. Det är ett jättespännande och bra projekt. Men för den som bor i Hofors eller i Söderhamn, för den som drabbas av ständiga tågförseningar mellan Gävle och Uppsala eller mellan Hudiksvall och Gävle, hjälper det inte att ni bygger en höghastighetsbana i södra Sverige. Jag har respekt för mina moderata kollegor som naturligtvis ser ett värde i en sådan. Men jag tror också att många förstår att man måste värna om det som man har. Man måste värna om den befintliga infrastrukturen. Och man måste även norr om Dalälven kunna få se infrastruktursatsningar som fungerar.

Jag är helt säker på att statsrådet är väl bekant med hur viktig skogsindustrin är i Sverige, hur viktig basindustrin är i Sverige och hur viktigt det är för de 14 000 arbetslösa i Gävleborg att vi får en bättre fungerande infrastruktur som gör att man kan pendla ännu bättre till Sundsvall och Härnösand eller till Mälardalen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som sagt var finns det en bred politisk enighet mellan alla partier norr om Dalälven om att regeringen måste korrigera Trafikverkets förslag till plan.

Tomas Eneroth (S)
Anf. 30 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Herr talman! Den breda enigheten känner jag väl till. Inte minst Elvy Söderström och många andra regionala företrädare har lett arbetet. Jag blev djupt imponerad när man i remissomgången med länsplaneupprättarna hade en stark uppställning från hela norra Sverige kring två projekt - Ostkustbanan och Norrbotniabanan. Det var den prioritering som man samfällt över partigränserna ställde sig bakom. Det är någonting som naturligtvis gör ett djupt intryck inför det arbete som jag nu har att prioritera rätt insatser i den nationella planen. Det är viktigt inte minst för industrin. Jag har själv min bakgrund i industrin och känner väl till skogsindustrin som den kronobergare och smålänning som jag är. Därför vet jag att både 74-tonslastbilar och BK4, men också fungerande järnvägstransporter och en aktiv industripolitik, är helt avgörande. Fredrik Reinfeldt sa i Davos: We used to have people in the industry, but they are basically gone. Men det är inte som Fredrik Reinfeldt hävdade, att svensk industri är nästan borta.

Tvärtom är vi ett exportberoende industriland som nu nyinvesterar. Vi satsar starkt på industrin i Sverige, och det går bra för den - för att den har en regering som gynnar dess tillväxt. Vi gör nämligen infrastrukturinvesteringar som ger industrin möjlighet att utveckla nya, klimatsmarta produkter. Inte minst i Sandviken har vi ett projekt med elvägar, där man med Ernsts Express Scanialastbilar kan köra fossilfria tunga transporter.

Detta är början till att bli världens första fossilfria välfärdsland och se till att vi skapar den permanenta världsutställning som gör att Sverige - med tuffa klimat, bra handslag med industrin och bra forskning - kan vara världsledande och öppna nya marknader för svensk fordonsindustri, som jag själv ursprungligen kommer ifrån. Det känns bra att leva i ett land där vi gör stora satsningar på industrin. Naturligtvis måste infrastrukturinvesteringar följa många av de prioriteringarna. Med 100 miljarder mer kan vi göra väsentligt mycket mer än tidigare, och det gläds jag åt.

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.