Minskad köttkonsumtion
Interpellation 2015/16:395 av Jens Holm (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-02-09
- Överlämnad
- 2016-02-10
- Anmäld
- 2016-02-11
- Svarsdatum
- 2016-02-23
- Besvarad
- 2016-02-23
- Sista svarsdatum
- 2016-03-02
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
I Sveriges Radios program Matens pris den 8 februari 2016 intervjuas landsbygdsminister Sven-Erik Bucht om den snabbt växande köttkonsumtionen i Sverige och dess miljökonsekvenser. Trots att mängder av svenska och internationella rapporter, inklusive från Buchts egen expertmyndighet Jordbruksverket, har pekat på de negativa effekterna på miljön och klimatet av köttkonsumtionen anser landsbygdsministern att den höga svenska köttkonsumtionen inte har någon negativ miljöpåverkan. I programmet vill inte ministern ens svara på huruvida köttkonsumtionen i Sverige har ökat eller minskat.
Jag föreslår att landsbygdsministern studerar följande rapporter. Enligt FAO-rapporten Livestock´s Long Shadow står den globala animalieindustrin för 18 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Naturvårdsverket pekar i rapporten Hållbara konsumtionsmönster (Rapport 6653, februari 2015) särskilt ut köttkonsumtionen och flygresandet som områden med kraftigt växande utsläpp och som i dag saknar styrmedel. Man konstaterar att kött- och mjölkkonsumtionen står för 75 procent av utsläppen från svenskarnas livsmedelskonsumtion trots att näringsintaget från animalierna är högst begränsat. I Jordbruksverkets rapport Hållbar köttkonsumtion. Vad är det? Hur når vi dit? (Jordbruksverket, rapport 2013:1) konstaterar man att köttkonsumtionen måste minska av klimatskäl samt att det med en minskad köttkonsumtion också följer bättre möjligheter att förse hela jordens befolkning med föda. Man ger också konkreta förslag på hur köttkonsumtionen kan minska. Enligt Trends in greenhouse gas emissions from consumption and production of animal food products (Cederberg, Hedenus, Wirsenius, Sonesson – Animal, July 2012) har utsläppen från den svenska konsumtionen av animalier ökat till 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter. 10 miljoner ton är nästan lika mycket som utsläppen från Sveriges 4,4 miljoner personbilar. I rapporten Samhällsfenomen och åtgärder mot övergödning av havsmiljön (2015) pekar Havsmiljöinstitutet vid Göteborgs universitet på hur vår ökande köttkonsumtion förvärrar övergödningen av Östersjön och att åtgärder för en minskning av konsumtionen är brådskande.
I Köttkonsumtionen i siffror från Jordbruksverket (rapport 2013:2) konstateras att vi svenskar äter mer kött än någonsin och att konsumtionen sedan 1990 har ökat med 40 procent, från 60 kilo per person och år till 85 kilo år 2012.
Det är rätt uppenbart att det finns mängder med underlag för ett statsråd att ta del av som alla pekar på en betydande miljö- och klimatpåverkan från den svenska köttkonsumtionen. Det har också presenterats gott om förslag på hur köttkonsumtionen ska kunna minska. Att den svenska köttkonsumtionen har ökat kraftigt är också oomtvistat.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
- Delar statsrådet bedömningen att köttkonsumtionen ökat i Sverige?
- Är det statsrådets bedömning att en ökad svensk köttkonsumtion är ett problem för miljön och klimatet?
- Vilka åtgärder avser i så fall statsrådet att vidta för att minska köttkonsumtionen?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:395
Webb-tv: Minskad köttkonsumtion
Dokument från debatten
- Tisdag den 23 februari 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:68
- Protokoll 2015/16:68 Tisdagen den 23 februariProtokoll 2015/16:68 Svar på interpellation 2015/16:395 om minskad köttkonsumtion
Protokoll från debatten
Anf. 91 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Fru talman! Jens Holm har frågat mig om jag delar bedömningen att köttkonsumtionen har ökat i Sverige, om det är min bedömning att en ökad svensk köttkonsumtion är ett problem för miljön och klimatet samt vilka åtgärder jag i så fall avser att vidta för att minska köttkonsumtionen.
Jag vill börja med att tacka Jens Holm för att han tar upp denna debatt och att jag därmed får möjlighet att förtydliga min syn i denna fråga.
All livsmedelsproduktion påverkar klimatet, men kött är ett av de livsmedel som har störst klimatpåverkan. På ett globalt plan står animalieproduktionen för nästan en femtedel av världens totala utsläpp av växthusgaser. Både i Sverige och i övriga världen har köttkonsumtionen ökat under en längre tid. En lägre köttkonsumtion i både Sverige och andra länder skulle vara bra för klimatet och i många fall även av hänsyn till andra miljöaspekter. Konsumentens val har därför betydelse.
Livsmedelsverket tillhandahåller information om hur man kan äta både hälsosamt och hållbart. Näringsmässigt är kött en viktig järnkälla och en bra källa till protein, men i dag äter många svenskar mer kött än vad Livsmedelsverket rekommenderar.
Jag anser inte att vi politiker ska bestämma vad människor ska äta utan i stället arbeta för att var och en ska kunna göra informerade egna val. Det är viktigt att konsumenter får bra information om hälsoeffekter och köttets miljöpåverkan.
Köttproduktionen behöver också bli mer miljöanpassad. Regeringen anser att en större andel av det kött som konsumeras i Sverige och världen bör vara producerat på samma resurseffektiva sätt som i Sverige. Svensk produktion står sig bra ur hållbarhetssynpunkt, och svensk produktion av kött och mjölk har ofta lägre utsläpp av växthusgaser än motsvarande produktion i omvärlden.
Vi har gott om mark, ett klimat som gynnar vallproduktion och gott om vatten. I stora delar av landet, där förutsättningarna för växtodling är sämre, bidrar en vallbaserad produktion till ett öppet och varierat landskap. Djur som betar på naturbetesmarker gör dessutom en viktig insats för att bevara den biologiska mångfalden i Sverige. Svensk produktion har också en fördel när det gäller högt djurskydd och låg antibiotikaanvändning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om en större andel av produktionen i världen såg ut som den i Sverige skulle klimat- och miljöpåverkan från djurhållningen vara betydligt lägre.
Även om vi har kommit långt i Sverige så behöver vi fortsätta att utveckla och förbättra produktionen. En central del är en förbättrad produktivitet och resurseffektivitet, vilket både näringen och myndigheterna arbetar med. Jag vill särskilt lyfta fram att regeringen har förstärkt metangasreduceringsstödet till jordbruket från och med i år. Det ger lägre utsläpp av metangas samtidigt som gasen nyttjas som biogas.
Den framtida livsmedelsförsörjningen och dess miljöpåverkan är globala utmaningar som är nödvändiga att arbeta med både inom EU och internationellt. Här spelar internationella avtal och samarbeten en viktig roll.
Genom Parisavtalet har vi tagit ett viktigt steg framåt mot att alla länder tar ett ökat ansvar för de utsläpp som den egna produktionen genererar. Samtidigt förstärker vi också stödet till länder med sämre förutsättningar.
Regeringen kommer att fortsätta att vara aktiv i klimatarbetet både internationellt och inom EU.
Jag vill avsluta med att säga att regeringen anser att vi bör utnyttja den potential som Sverige har för en hållbar livsmedelsproduktion. Regeringens mål med arbetet med en livsmedelsstrategi är att stärka konkurrenskraften och öka exporten, innovationskraften och lönsamheten i livsmedelskedjan samtidigt som de relevanta nationella miljömålen nås.
Anf. 92 Jens Holm (V)
Fru talman! Jag tackar landsbygdsminister Sven-Erik Bucht för svaret på min interpellation om minskad köttkonsumtion.
Det finns många goda skäl att verka för att vi ska äta mindre kött. Precis som Sven-Erik Bucht sa står animalieproduktionen för en stor del av världens utsläpp av växthusgaser, ungefär en femtedel av de totala utsläppen. I Sverige står animaliekonsumtionen också för stora utsläpp, totalt ungefär 10 miljoner ton varje år om vi räknar med även det importerade köttet.
10 miljoner ton utsläpp av växthusgaser motsvarar ungefär de samlade utsläppen av våra 4,4 miljoner personbilar. När det gäller bilarna är vi helt överens om att vi måste minska utsläppen och åka mer kollektivt och cykla mer. Men när det gäller det vi äter verkar ministern inte vilja ta några som helst politiska beslut.
Vi vet också att en stor köttproduktion förvärrar övergödningen av våra vattendrag och hav. Uppfödning av djur och produktion av foder till djur leder till utsläpp av kväve och fosfor som förvärrar övergödningen.
Det är också en solidaritetsfråga med världens folk i fattiga länder. Jag tycker inte att det är okej, Sven-Erik Bucht, att vi i Sverige importerar 200 000-300 000 ton sojabönor från Brasilien varje år - inte för att föda upp svenska vegetarianer utan för att föda upp grisar, kossor och kycklingar. Produktionen av dessa sojabönor leder dessutom till en förödelse av viktig naturmark i Sydamerika, till skövling av regnskog.
Det är också en folkhälsofråga. Livsmedelsverket rekommenderar en minskad köttkonsumtion, vilket ministern var inne på, och Världshälsoorganisationen, WHO, gick förra året ut med att vissa köttslag kan leda till cancer och förespråkar därför också en minskad köttkonsumtion.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Gott folk! Listan är lång på alla rapporter från våra myndigheter och mest välrenommerade lärosäten som säger att det inte är hållbart att konsumera så mycket kött som vi gör i Sverige och västvärlden i dag.
När landsbygdsministern frågades ut i Sveriges Radio för ungefär två veckor sedan om han ansåg att den höga köttkonsumtionen i Sverige var ett miljöproblem tyckte han inte det utan refererade i stället till att kött är gott. Ministern kunde inte ens svara på om köttkonsumtionen hade ökat i Sverige trots att det står i Jordbruksverkets och Naturvårdsverkets rapporter att konsumtionen har ökat med mer än 40 procent sedan 1990.
Nu får jag ett lite annorlunda svar, vilket jag tackar för. Det känns som att det finns en större insikt hos ministern om att en för hög köttkonsumtion är ett stort klimatproblem som också påverkar miljön negativt på andra sätt. Det är bra, Sven-Erik Bucht.
Men om det är ett sådant stort miljöproblem, borde vi då inte vidta åtgärder för att minska konsumtionen? Vi har ju styrmedel för att minska utsläppen från bilismen. Då vore det väl inte så konstigt att främja mer hållbar, vegetarisk mat och minskad köttkonsumtion. Är det så farligt, Sven-Erik Bucht, att vara med och fatta sådana beslut? Man skulle till exempel kunna ha med det inom ramen för den livsmedelsstrategi som du just nämnde.
Anf. 93 Lars Tysklind (L)
Fru talman! Jag tackar för både frågan och svaret från Jens Holm respektive landsbygdsministern.
I diskussionen kan jag konstatera att detta är en komplex fråga. Den tenderar att bli lite svart och vit, men egentligen har den en gråton. Det handlar både om konsumtion och om produktion, som redan har diskuterats här.
Denna helhet måste man kunna ta med, och det kräver att vi har en bredare diskussion där åtminstone de flesta faktorer finns med. Jag tror att det är svårt att få med alla faktorer som kan vara relevanta i sammanhanget.
Precis som landsbygdsministern sa i sitt svar har vi väl ändå utgångspunkten att kött i grunden är ett viktigt födoämne, en viktig protein- och järnkälla och så vidare.
Vi måste titta på köttproduktionen. Den är inte densamma på alla ställen i världen. Det finns många saker att förbättra, även om jag i grunden vet att vi måste minska köttkonsumtionen.
Det är viktigt att diskutera vilket slags kött vi pratar om. Det är olika klimatpåverkan från olika kött. Det handlar om förbättrad teknik i jordbruket, där man till exempel kan minska utsläppen från stallgödsel.
Det är också viktigt att diskutera miljönyttan av de betande djuren. Det har vi varit inne på när det gäller att skapa biologisk mångfald och det öppna landskap som vi alla vill ha.
I jordbruket får man över huvud taget diskutera brukningsmetoder, energianvändning och sådant. Men i potten ligger också att vi ska ha en levande landsbygd och en stark landsbygdsekonomi. Det är ytterligare en faktor.
När vi pratar om svensk produktion vill jag även passa på att lyfta fram att det finns viktiga svenska mervärden. Det handlar om produktionsmetoder, inte minst den låga antibiotikaanvändning och det starka djurskydd vi har i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill lyfta upp ett regionalt projekt som har startats upp i västra Götaland. Grunden till det är att man har sett att uppemot 18 procent av ängs- och betesmarken har vuxit igen. Man har förlorat artrikedomen på många av dessa marker, bara mellan 2000 och 2013.
Projektet går ut på att regionen, länsstyrelsen och SLU tillsammans ska försöka utveckla och integrera naturvård, produktion och ekonomi och få dessa att samspela så att lönsamhet kan skapas.
En av de intressanta saker man vill ta fram är allmänhetens värderingar. I grunden tycker vi liberaler att konsumentperspektivet är oerhört viktigt i detta. Man kan som Jens Holm tala om skarpa styrmedel och sådant, men från vår sida är det konsumentperspektivet och konsumentens informerade val som är grunden för vad vi har på tallriken. Det vill jag lägga fast.
När det gäller allmänhetens värderingar pratar vi i förlängningen om betalningsvilja just för de svenska mervärden som jag lyfte fram.
Sammanfattningsvis anser Liberalerna att köttproduktionen naturligtvis ska minskas totalt sett men att det finns oerhört många andra faktorer som vi måste ta hänsyn till.
Anf. 94 Staffan Danielsson (C)
Fru talman! Landsbygdsministern har givit ett balanserat svar. Jens Holm slår på stora trumman för att klimatfrågan främst löses genom minskad köttkonsumtion.
Visst ska även jordbruket granskas och göra sitt i denna fråga. Visst ska miljövänligt kött prioriteras - då blir det mycket närproducerat kött från Sverige. Visst finns det uppfödningsformer som behöver minska i världen - där är vi överens. Men jordbruk har alltid funnits. Människan har alltid varit allätare och mår oftast bäst av det. Det kan gå med annat, men det är tuffare.
Jens Holm är mycket vegetabiliskt och ekologiskt inriktad. Ekomat baseras ofta på hög animalieproduktion; det får man inse om man gillar det.
Jag delar uppfattningen att jordbrukets klimatutsläpp ska diskuteras och ändras i en mer uthållig riktning. Men i dag blåses utsläppen upp till enorma proportioner, och jag vill försöka nyansera detta lite.
Jag har med mig en intressant artikel av Kjell Andersson från Svenska Bioenergiföreningen. Han är kunnig inom energifrågor och förnybar energi, och jag ska tala in lite om det till protokollet.
Han vänder sig emot att det har påståtts i medierna, till exempel i svensk kvällspress, att köttkonsumtionen står för en femtedel av världens totala utsläpp av växthusgaser och att den globala kött- och mejeriproduktionen påverkar klimatet mer än vad bilar, flygplan, båtar och lastbilar gör tillsammans. Enligt Kjell är detta inte med sanningen överensstämmande, och det tror jag stämmer.
Han har läst den rapport som underbygger detta påstående, nämligen IPCC:s rapport från 2014: "Den gäller de globala utsläppen 2010, fördelade på sektorer. De totala utsläppen av växthusgaser är 49 miljarder ton koldioxidekvivalenter. Man har räknat om metan, lustgas och andra växthusgaser till . ekvivalenter för att kunna ge ett samlat värde för klimatpåverkan. Ungefär 60 procent är koldioxid och övriga växthusgaser står tillsammans för resten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
. Den absoluta merparten av utsläppen hänger samman med energiproduktion och energianvändning i el- och värmeproduktion, industri och transporter. Transporter står för 14 procent av de totala utsläppen . I transporternas fall handlar det uteslutande om koldioxid. - - -
En knapp fjärdedel av de totala utsläppen sker inom AFOLU-sektorn. Förkortningen står för 'Agriculture, Forestry and Land Use'. Här har man klumpat ihop alla utsläpp kopplade till jordbruk, skogsbruk och markanvändning, inklusive avskogning. De totala 'utsläppen' från denna sektor är 24 procent av 49 miljarder ton, dvs 11,8 miljarder ton. En del av de här utsläppen är koldioxid, men här finns också mycket metan och lustgas."
Vad ingår då i denna AFOLU-sektor? "Av utsläppen kom ungefär hälften från avskogning, dränering av torvmarker, torvbränder och utsläpp från odling på organiska jordar, där avskogning stod för den absoluta huvuddelen. - - -
Den punkt som direkt kan kopplas till kött- och mjölkproduktion är utsläppen av metan . Det handlar om cirka 2 miljarder ton . ekvivalenter. Det är en femtedel av AFOLU-utsläppen, eller 4 procent av de totala globala växthusgasutsläppen. Det kan jämföras med de 14 procenten från all trafik."
Det jag vill understryka är att visst kan vi diskutera jordbruket, visst kan vi göra mer för att utsläppen ska gå i en mer miljövänlig riktning, visst kan vi köpa svenskt kött som bidrar till detta och visst finns det uppfödningsformer som behöver minska, men det är framför allt de fossila insatserna vi behöver minska för att klara klimatfrågan.
Anf. 95 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Fru talman! Jag hade inte tänkt ta upp Sveriges Radios spegling av vad jag sa, men jag blir tvungen när Jens Holm tar upp det och säger att jag påstår att köttkonsumtionen inte har någon betydelse för miljön.
Jag vill upplysa Jens Holm om att det var en intervju som pågick under 60 minuter. Jag har alla ljudfiler kvar, och du får dem gärna, Jens Holm, så att du kan lyssna på dem och höra hur det återgavs.
Jag nämnde bland annat det som jag sa nyss i mitt svar om den globala påverkan och skillnaden jämfört med hur Sverige påverkar. Jag sa att kött är gott, och jag tycker att det är gott. Jag sa att fisk är gott, och jag sa att grönsaker också är gott. Men ibland kan ulvar klä sig i fårakläder, och då kan speglingen bli lite annorlunda.
Jag har inget emot att man äter mindre kött i vårt land. Om man vill påverka klimatet har jag absolut ingenting emot att man äter mindre utländskt kött till förmån för svenskt kött. Då påverkar man faktiskt klimatet.
Om man tittar på det svenska jordbruket ser man att vi har förbättrat resurseffektiviteten avsevärt. Givetvis beror det bland annat på att vi har färre djur, men vi använder också våra djur effektivare, inte minst genom kombinationen mjölkproduktion och köttproduktion. Det gör att vi har ett mindre utsläpp per kilo producerat livsmedel. Det är någonting som vi måste komma ihåg.
Vi ska också komma ihåg att den svenska animalieproduktionen innebär så många andra nyttor, inte minst de öppna landskapen och den biologiska mångfalden. För detta är det nödvändigt att vi har betande djur; utan dem skulle vi inte ha det här. Vi vet att stora delar av vårt land inte har den typ av jordbruksmark där man kan ha så mycket annat än vallodling. Det är vallodling som man genom animalieproduktionen kan omvandla till andra livsmedel.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har 600 000 hektar åkermark i vårt land som vi inte använder. Vi spräcker snart tiomiljonersgränsen i Sverige när det gäller befolkningen, och inom kort är vi 11 miljoner. I går blev vi på den här jordgloben 230 000 fler människor. Vi blir i dag lika många igen. Vi ökar vår befolkning med stora tal - 2 miljarder fler till 2050.
Det är klart att ingen kan välja bort livsmedel. Det är någonting som vi måste ha. Vi måste klara av att ta del av det här, och vi måste öka vår livsmedelsproduktion i Sverige. Vi ska inte minska den, utan vi måste öka den. Den ska vara hållbar och klimatsmart. Där ligger vi betydligt längre fram än andra när det gäller animalieproduktionen. Men allt är inte gjort; det går att göra mycket mer på detta område.
Vi har bra information om dessa frågor, men informationen måste ytterligare utvecklas och göras ännu bättre så att konsumenten kan göra sina medvetna val. Det handlar inte minst om att vi ursprungsmärker varorna så att man ser att de är svenskproducerade. På det sättet kan konsumenten göra medvetna val. Om inte varorna är märkta är det svårt för konsumenten. Jag vill stå på konsumentens sida här. Det är jätteviktigt att vi gör det.
Sedan kan odlingar, oavsett om det är vegetabilisk odling eller animalisk produktion, se väldigt olika ut ur miljösynpunkt. I vårt land använder vi väldigt lite kemikalier, men i andra länder använder man mycket, och mycket som också får en dramatiskt negativ påverkan på miljön.
Anf. 96 Jens Holm (V)
Fru talman! Jag tycker att vi har kommit en bit i den här debatten, och det är bra. Landsbygdsministern säger att köttkonsumtionen har ökat mycket i Sverige och att det är ett stort klimatproblem och ett problem också för andra miljöområden. Sven-Erik Bucht refererar också till Parisavtalet, som ålägger oss att göra mer än vad vi tidigare kanske hade föresatt oss.
Vi måste rädda klimatet och rädda den här planeten för våra barns och barnbarns skull. Då tycker jag att det här blir lite märkligt. En sektor som enligt landsbygdsministern står för en femtedel av världens totala utsläpp av växthusgaser och för en stor del av utsläppen här i Sverige - en lika stor del som våra personbilar - ska alltså inte ha några styrmedel alls. Vi ska inte röra i den.
Alla andra sektorer debatterar vi, såvitt jag vet, och slår fast målsättningar och styrmedel för. Det gäller transportsystemet, hur vi värmer upp våra bostäder och lokaler, hela energisektorn, förstås, och en mängd andra områden. Men när det kommer till det vi äter får man höra av ansvarig minister att han inte vill gå in och styra över vad människor lägger på sin tallrik.
Men, Sven-Erik Bucht, det är inte det jag menar! Jag tror inte att någon vill göra det, på samma sätt som att vi inte går fram till en enskild individ som sätter sig i sin bil och säger: Just nu får du inte köra bil, för jag är politiker och jag bestämmer vilka personer som får sitta i en bil och vilka dagar!
Det är inte detta det handlar om. Det handlar om att vi måste anta generella styrmedel för att minska utsläppen inom alla områden. Det vi äter är en politisk fråga, precis som allt annat. Jag skulle önska att vi skulle kunna komma överens om att det är önskvärt att minska köttkonsumtionen, för då minskar vi också utsläppen. Om vi kan slå fast det kan vi ha en handlingsplan för minskad köttkonsumtion. I en sådan handlingsplan skulle vi till exempel kunna ge stöd till offentlig sektor för att man ska äta mer hållbar och mer vegetarisk mat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det gäller inte minst på våra skolor. Jag har varit ute på jättemånga skolor, där de är jätteduktiga och kreativa i skolköken. De vill verkligen servera mer vegetarisk mat. Men de ger mig ett tydligt medskick: Vi skulle också önska oss ett politiskt stöd i detta! En del säger också: Och sedan vill vi gärna ha lite pengar så att vi kan bygga om till riktiga tillagningskök och köpa in lite bättre vegetarisk mat!
Vi skulle kunna ge stöd till ny, innovativ vegetarisk mat. Vi ser ute i diskarna i affärerna redan i dag hur det har kommit fram en mängd spännande vegetariska alternativ. Men vi skulle kunna skynda på processen. Vi skulle kunna verka för att animaliesubventionerna på EU-nivå tas bort. I dag ger man av våra skattepengar till att transportera djur och slakta djur. Man ger till och med reklampengar för att människor ska äta mer kött. Det är fullkomligt bisarrt.
Vi skulle kunna lägga in i den livsmedelsstrategi som du just nu sitter och förhandlar om, Sven-Erik Bucht, att det är önskvärt att minska köttkonsumtionen.
Jag tycker egentligen inte att det här är så himla dramatiskt. Men jag ställer frågan igen till dig, Sven-Erik Bucht. Om vi nu är överens om att det här handlar om stora utsläpp - kan vi då inte också vara överens om att det är önskvärt att minska köttkonsumtionen? Kan vi enas om någon form av handlingsplan för en minskad köttkonsumtion? Det skulle jag vilja ha svar på.
Anf. 97 Lars Tysklind (L)
Fru talman! Jens Holm tog upp livsmedelsstrategin. Det gjorde även landsbygdsministern i slutet på sitt svar. Jag tycker att det är viktigt att den kommer fram, och jag delar nog mer landsbygdsministerns syn. Ur liberal synpunkt handlar den om konkurrenskraft och konsumentperspektiv. Den ska naturligtvis handla om hållbar livsmedelsproduktion, men det gäller all typ av livsmedelsproduktion och inte specifikt köttproduktionen.
Jag vet att vi kanske har olika syn på styrmedel, vad som är styrmedel, vad som är effektivt och så vidare. Från Liberalernas sida har vi en stark tro på konsumentperspektivet och konsumentens förmåga att välja. Det är klart att man kan utveckla märkning av olika typer på marknaden. Jag tror att den trend som finns i dag bland konsumenterna inte bara kommer att rinna ut i sanden, utan den kommer att fortsätta. Människor vill trots allt äta nyttigt, och de vill äta rätt. Jag tror att den vägen kommer att vara väldigt effektiv framöver. Om man kan ha någon typ av marknadsutvecklad klimatbelastningsmärkning skulle det kunna vara en lösning, men vi ska inte gå in och göra detta via lagstiftning.
Man har diskuterat köttskatt hit och dit och den typen av styrmedel. Det ser vi helt och hållet som ett sätt som vi inte ska gå fram på. Om vi skattevägen ska värdera vad människor ska äta eller inte börjar vi verkligen gå in och tassa på fel områden. Så tror jag att vi får en mycket komplicerad situation. Som sagt: Konsumenten i centrum!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är ganska intressant att vi, när vi i Miljömålsberedningen diskuterade utsläppen till 2045, såg att det svenska jordbruket ska vara kvar och ha sina utsläpp men att man ska ha ökad produktion och minskade utsläpp.
Anf. 98 Staffan Danielsson (C)
Fru talman! Jag ifrågasätter schablonsiffran att en femtedel av världens utsläpp kommer från kött. Det är definitivt fel. Från jordbruket och husdjursproduktionen är det kanske 5-10 procent. Det ska vi också beakta. Men vi måste äta, och att äta mat och producera mat ger utsläpp.
Vad kan vi i Sverige göra för att minska världsjordbrukets klimatpåverkan? Äta lite mindre kött kanske, i första hand mindre kött från uppfödningsformer utifrån som inte är bra. Det finns sådana. Vi kan äta mer från det miljövänliga svenska jordbruket baserat på åkrar och betesmarker, sluta kretsloppen och så vidare.
Det stora hotet nu är att vi äter alltmer importerad mat. Den stora frågan som vi behöver diskutera är hur vi ökar den svenska produktionen. Där har jag och landsbygdsministern samma uppfattning. Här behövs krafttag. Det är bra att man diskuterar en livsmedelsstrategi. Jag är orolig för att det blir mycket fagert tal och inte så mycket substans, men jag hoppas att jag har fel. Man behöver sänka kostnaderna kraftigt och så vidare.
Jag var i Ronneby i går på centermöte. Där träffade jag Ingrid Bergström som gav mig en mugg och sa: Ge den här till landsbygdsministern! Den målade bilden på muggen föreställer en kris - ett nytt djur, till hälften ko och till hälften gris. Hon kände starkt för den akuta krisen i svensk mjölkproduktion och ville med denna mugg uppmuntra ministern att göra ännu mer.
Jag slutar därför mitt anförande med att överlämna denna mugg till landsbygdsminister Bucht.
Anf. 99 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Fru talman! Tack, Staffan Danielsson, för den vackra kaffemuggen!
Globalt har vi inom animalieproduktionen stora utsläpp. Jag håller med där, Jens Holm. Ska vi minska vår påverkan på klimatet är det bra om vi äter mindre utländskt kött, till förmån för svenskt kött. Det blir en snabb effekt om man gör så. Men jag ska inte som statsråd säga: Så här ska ni göra. Jag tänker inte ge mig in till konsumentens frukost, lunch- eller middagsbord. Däremot ska jag som politiker göra allt för att utveckla informationen till konsumenterna.
Vi har våra myndigheter som redan i dag ger bra information, inte minst Livsmedelsverket via sina kostråd, men här finns ännu mycket mer att göra. Det finns också mycket att göra när det gäller uppmärkningen av livsmedel så att våra konsumenter ser varifrån livsmedlen kommer och vad de innehåller. Det ska vara väldigt tydligt för att man ska kunna göra de här medvetna valen.
När det gäller hur vi påverkar klimatet på individnivå har jag sett beräkningarna som visar på ungefär 10 ton koldioxidekvivalenter per person och år. Av det ger livsmedelskonsumtionen 1,8 ton, och av det kommer drygt 1 ton från animalie- och mejeriproduktion. Alltså ungefär 90 procent är annat. Vi måste ha med det i bilden när vi pratar om det här. Jag tror att vi lurar oss själva om vi inte har med det i bilden. En Thailandresa ger till exempel utsläpp på 2,5 ton. Vi får nog alltså fundera lite grann på detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det stora problemet för klimatet är vårt beroende av fossila bränslen. Där har vi mycket kvar att göra. Om det är något land i Europa och världen som har möjligheter att komma ifrån det fossila bränslet är det ju Sverige på grund av att vi har så mycket skog. 70 procent av vår yta täcks av skog. Här kan vi förändra vår påverkan på klimatet mycket och komma ifrån det fossila bränslet helt och hållet. Här vill jag göra jättestora insatser.
Vi ska givetvis också göra insatser när det gäller jordbruket och öka effektiviteten och förbättra produktionen där för att minska klimatpåverkan även därifrån. Men jag tror ändå att det är viktigt att vi sätter det här i relation till hur vi påverkar klimatet på många andra sätt som inte alls är bra.
Anf. 100 Jens Holm (V)
Fru talman! Först vill jag säga till Staffan Danielsson från Centerpartiet att den rapport som man oftast brukar hänvisa till när det gäller den här femtedelen av världens utsläpp är FAO:s rapport Livestock's long shadow som kom 2007.
Avskogning bidrar till en viktig del av de här utsläppen, och jag förstår inte resonemanget. Skulle avskogningen inte vara ett stort problem? Att vi vet att mindre konsumtion av animalier är ett sätt att stävja avskogningen är väl väldigt viktigt? De här siffrorna är granskade, kommenterade och fullt solida och användbara.
Jag vill tacka Sven-Erik Bucht för svaren, men jag tycker inte riktigt att det håller att skylla på Thailandsresan. Senast jag kollade, och det gjorde jag faktiskt i morse, innebar en enkel resa till Bangkok från Stockholm 500 kilo. Tur och retur blir det 1 ton. Ja, det är stora utsläpp, men du var inne på att animaliekonsumtionen innebär ett drygt ton per år, och det är alltså mer än en Thailandsresa varje år. Vi ska minska utsläppen från flyget - det är vi ganska överens om, tror jag - men, Sven-Erik Bucht, nog borde vi också minska utsläppen från det som vi äter?
Vi har ju styrmedel för att minska utsläppen från bilismen. Vi har skatter, och det har varit effektivt att minska utsläppen därifrån. På samma sätt har vi gjort med alkohol och tobak. Vi har tagit politiska beslut för att hålla konsumtionen nere. Det borde väl inte vara så dramatiskt att komma överens om att det är önskvärt med en minskad animaliekonsumtion?
Vi skulle, Sven-Erik Bucht, uppnå stora vinster, inte bara för klimatet och miljön överlag, utan även för folkhälsan och inte minst för djuren. Om vi äter mindre kött kan vi behandla de djur som finns kvar på ett mer etiskt sätt. Vore inte det bra, Sven-Erik Bucht?
Anf. 101 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Fru talman! Jag vill avsluta med att säga att jag tycker att det är viktigt att konsumenter har möjlighet att göra medvetna val. Det är oerhört viktigt. Det kan man inte göra om man inte är välinformerad, och det ska konsumenterna vara. Vi har ett ansvar som politiker att se till att de får korrekt information. Konsumenterna kan påverka klimatet när de kan göra de medvetna valen.
Den svenska produktionen av mjölk och kött är mycket klimatsmart jämfört med hur det är internationellt. Vårt nordliga klimat och vår rika nederbörd är styrkor som gör att vi kan producera gräs. För att kunna nyttja gräset måste man ha djur, och för att kunna få öppna landskap måste gräset betas. Vallodlingen som vi har här har många fördelar och gör också att vi har det öppna landskapet som vi alla älskar och tycker om att se. Jag tror att Jens Holm också tycker om det öppna landskapet och att vi har biologisk mångfald.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Frågorna kring mat och livsmedel är i fokus i dag. Det är många som intresserar sig för dem, och många konsumenter kopplar ihop mat och hälsa. I livsmedelsstrategin kommer den biten att beröras mycket tydligt, men jag vill åter säga att politiken ska ge god och korrekt information, men vi ska inte sätta oss vid matborden hos de svenska konsumenterna och bestämma si eller så. Om Jens Holm vill göra det får det stå för honom, men den linjen tänker inte jag hålla.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.