Mahr och andra äktenskapsförordsliknande avtal
Interpellation 2016/17:512 av Mikael Eskilandersson (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-05-10
- Överlämnad
- 2017-05-11
- Anmäld
- 2017-05-12
- Svarsdatum
- 2017-05-30
- Besvarad
- 2017-05-30
- Sista svarsdatum
- 2017-06-02
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Mahr är en muslimsk sedvänja i samband med äktenskap, och den består av två delar. Den ena är att en summa betalas till brudens familj i samband med bröllopet och den andra är en ersättning som bruden ska få i det fall äktenskapet avslutas genom skilsmässa. Interpellationen berör främst den andra delen av mahr, att ersättning ska utbetalas vid skilsmässa.
Förekomsten av människor som ingått avtal om mahr har ökat i Sverige under de senaste åren. Flera fall har gått till domstol, och fortfarande är det i vissa delar oklart vad som egentligen gäller för denna typ av avtal.
En dom i Högsta domstolen gör gällande att avtal om mahr är ogiltigt om någon av parterna har koppling till Sverige när avtalet ingås. Domen öppnar dock eventuellt upp för en annan tolkning om ingen av parterna har koppling till Sverige vid ingången av avtalet eller strax därefter. Samtidigt har den domen av många tolkats som att mahr inte är giltigt som äktenskapsförord i Sverige (mål nr T 2415-15).
Sverigedemokraterna anser att avtal om mahr som har tillkommit under helt andra premisser än de som normalt råder i Sverige aldrig ska kunna anses giltiga i Sverige. Särskilt inte då avtalet är en direkt konsekvens av en kulturellt betingad kvinnosyn som ger kvinnor ett lägre värde och begränsade möjligheter.
Frågan är om ministerns och regeringens ståndpunkt är att mahr aldrig ska vara giltigt, eller om det finns tillfällen då regeringen anser att avtal om mahr ska gälla för personer som skiljer sig i Sverige.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson följande:
Avser ministern att ta något lagstiftningsinitiativ för att klargöra rättsläget kring avtal om mahr mellan personer som skiljer sig i Sverige?
Debatt
(3 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:512
Webb-tv: Mahr och andra äktenskapsförordsliknande avtal
Dokument från debatten
- Tisdag den 30 maj 2017Kammarens föredragningslistor 2016/17:116
- Protokoll 2016/17:116 Tisdagen den 30 majProtokoll 2016/17:116 Svar på interpellation 2016/17:512 om mahr och andra äktenskapsförordsliknande avtal
Protokoll från debatten
Anf. 55 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Herr talman! Mikael Eskilandersson har frågat mig om jag avser att ta några lagstiftningsinitiativ för att klargöra rättsläget när det gäller avtal om mahr mellan personer som skiljer sig i Sverige.
Det finns till att börja med ingen enkel beskrivning av vad mahr är. De flesta rättsordningar med en islamisk rättstradition har regler om mahr, men innehållet i reglerna kan skilja sig åt. Ett avtal om mahr kan utformas på olika sätt och ha skilda syften. Situationen är alltså långt mer komplex än den bild som Mikael Eskilandersson tecknar i sin interpellation.
Vi lever i en värld där människor rör på sig och flyttar över landsgränser. Den internationella privaträtten syftar till att lösa tvistefrågor som har anknytning till flera länder. Reglerna kan leda till att svenska domstolar kan komma att tillämpa utländsk rätt som skiljer sig från de regler som gäller här i landet.
Det är en naturlig ordning. Det kan få stora och oförutsedda rättsverkningar för enskilda om regler som de utgått från ska gälla inte tillämpas i Sverige. Samtidigt innebär reglerna om ordre public att en bestämmelse i utländsk lag inte får tillämpas här om det skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna för den svenska rättsordningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det står Mikael Eskilandersson fritt att tolka de domar som Högsta domstolen nyligen meddelat i fråga om avtal om mahr. Jag nöjer mig med att konstatera att Högsta domstolen med ledning av gällande lagstiftning har tagit ställning till hur de avtal om mahr som var aktuella i målen skulle kvalificeras, enligt vilket lands lag avtalens giltighet skulle bedömas och hur ett av avtalen skulle bedömas enligt svensk materiell rätt. Det går alltså att hantera den här typen av frågeställningar med gällande regelverk.
Det bör i sammanhanget påpekas att Sverige inom ramen för ett fördjupat samarbete i EU har varit med om att ta fram två förordningar med internationellt privat- och processrättsliga regler om makars och registrerade partners förmögenhetsförhållanden. Förordningarna kommer i stor utsträckning att ersätta svenska regler.
Förordningarna, som börjar tillämpas den 29 januari 2019, kommer att underlätta för internationella par. Regeringen har utsett en särskild utredare som senast den 31 oktober i år ska lämna förslag till författningsändringar med anledning av förordningarna.
Det finns alltså flera skäl till att inte vidta några lagstiftningsåtgärder om mahr.
Anf. 56 Mikael Eskilandersson (SD)
Herr talman! Tack, Morgan Johansson, för svaret.
Jag tror att vi kommer att kunna återkomma till EU:s förordningar senare, när det finns konkreta förslag.
I övrigt kan jag bara säga att det stämmer att det inte finns någon helt fast mall för vad mahr är, vilket beror på att mahr inte är något avtal utan i stället är kopplat till kulturella förespeglingar och traditioner. Mahr nämns även i Koranen.
Mahr är normalt inte en reglering av de ekonomiska förhållanden som råder mellan personerna före vigseln, vilket är fallet med ett äktenskapsförord. Därför bör mahr aldrig vara giltigt i Sverige.
Domen i Högsta domstolen klargör också att mahr i det fall som tas upp inte är giltigt som avtal eller som äktenskapsförord i Sverige. Dock finns det några skrivningar i domen som öppnar upp för en annan tolkning i andra fall.
Annars är jag i stort sett nöjd med Högsta domstolens dom och tolkning. Jag är även nöjd med Morgan Johanssons svar så här långt, så jag har inte för avsikt att utnyttja mina övriga inlägg i denna interpellation.
Anf. 57 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Herr talman! Då finns det inte så mycket övrigt att tillägga, mer än möjligen att klargöra att det inte är så att svenska domstolar sitter och dömer lite hur som helst efter utländsk rätt och att detta skulle innebära att man systematiskt kränker kvinnor eller betraktar dem som mindervärdiga.
Det är precis tvärtom - reglerna om ordre public är till för att sätta en bottenplatta för hur sådana domar ska se ut.
I detta fall var det så att Högsta domstolen inte dömde enligt utländsk rätt, utan man dömde enligt svensk rätt. Men det är också så att om man hade valt att döma enligt - i det här fallet - iransk rätt hade utfallet för kvinnan förmodligen blivit bättre än vad som nu blev fallet, när man dömde enligt svensk rätt. Då hade hon nämligen haft rätt till de pengar som hon menar att hon blivit lovad i händelse av skilsmässa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Så kan alltså tillvaron också vara. I detta fall bedömde man dock att paret hade en sådan anknytning till Sverige att svensk rätt skulle gälla.
Jag ska inte säga att det är vanligt förekommande att domstolar dömer enligt andra länders rättsordningar, men det förekommer. Det handlar inte bara om att man i Sverige dömer enligt utländsk lag, utan det kan också vara tvärtom. Utländska domstolar dömer ibland enligt svensk rätt, eftersom man måste ta hänsyn till avtal som tecknats i andra länder och till rättsordningen där.
Hela tiden finns dock denna grundläggande bottenplatta - man kan aldrig gå under det som är grundläggande för vår rättsordning.
Vi fortsätter förstås att följa detta väldigt noga. Några skäl för ytterligare lagstiftningsinitiativ finns dock inte, med anledning av domarna.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.