Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Kommunala satsningar på utbyggnad av stadsnät

Interpellation 2005/06:173 av Lindström, Torsten (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-12-20
Anmäld
2006-01-17
Besvarad
2006-01-24
Sista svarsdatum
2006-01-30

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 20 december

Interpellation 2005/06:173 av Torsten Lindström (kd) till statsrådet Sven-Erik Österberg (s)

Kommunala satsningar på utbyggnad av stadsnät

Åtskilliga kommuner runtom i landet gräver för närvarande ned svartfiber med hjälp av statliga bredbandspengar. Regeringens satsning på "bredband till alla" är lovvärd men för också med sig ett antal risker. De statliga stödmiljarderna är ju i första hand avsedda för bredbandsutbyggnad utanför stadskärnorna men det visar sig att kommunerna är mycket aktiva att bygga svartfibernät också i de stora tätorterna samt tillhandahålla tjänster i näten @ det vill säga gå uppåt i värdekedjan. Det innebär att många kommuner ger sig ut i ren affärsverksamhet. Förutom stora investeringskostnader kan detta också vara en riskverksamhet där dagens teknik mycket snart kan vara föråldrad med de snabba förändringar som sker på IT-området. Näten kanske inte blir den kassako man tänkt sig utan tvärtom en förlustaffär som därmed tränger ut kommunernas kärnverksamheter.

I flera debatter i riksdagen har frågan om konkurrensneutralitet mellan de kommunala stadsnäten och de kommersiella aktörerna tagits upp. Infrastrukturminister Ulrica Messing har bland annat svarat: "För det första får stöden endast användas för utbyggnad av bredband i glest bebyggda områden där det inte finns intresse för en kommersiell utbyggnad. För det andra ska marknadens aktörer involveras genom en affärsmässig konkurrensutsättning. För det tredje är det endast nät som är öppna och operatörsneutrala som har rätt att få del av stöden."

Vidare hänvisade ministern till överklagandemöjligheten: "Vi följer väldigt noga hur kommunerna hanterar de stöd och villkor som också ingår i bredbandssatsningen om att det ska ske en upphandling. I de fall som det finns en oro för att kommunen på något sätt har genat i den frågan kan man som enskild aktör luta sig mot kommunallagen som är väldigt tydlig på den punkten. I de fall som det rör sig om ett kommunalt bolag finns det också möjlighet att överklaga ärendet."

Problemet är att kommuner bortser från överklaganden också när de blir fällda i länsrätten som senast i fallet Södertälje. Man säger bara att man struntar i domar och bygger ändå.

I den senaste interpellationsdebatten sade ministern också: "Jag ska ställa en konkret fråga till Post- och telestyrelsen om man utifrån de uppdrag och det underlag som man i dag har kan ge mig en försäkran @ och jag i min tur kan förmedla den till riksdagen @ om att man har tittat på de överklaganden som har gjorts och om att man följer de pengar som har fördelats och ser efter om de har fördelats på ett rättvist och konkurrensneutralt sätt. Om man på Post- och telestyrelsen själv upplever att man inte har de svaren är jag beredd att komplettera deras uppdrag. Men låt mig först ha den dialogen med myndigheten så att jag inte bara staplar uppdragen på varandra. Jag vill också vara säker på att de ger ett mervärde."

Det vore nu intressant att veta vad ministerns frågor hos PTS har gett för resultat. Hur ser man exempelvis på Södertäljefallet?

I detta sammanhang önskar jag svar på frågan om hur kommunministern ser på att kommunala resurser används på ett sätt som kan riskera att tränga ut andra verksamheter. Därför interpelleras just kommunministern.

En tydlig risk med kommunala satsningar på stadsnät är ju att de kan komma att bli en kännbar belastning för den kommunala budgeten. Det nät som byggs i dag med statligt stöd måste också underhållas och uppgraderas i framtiden. Är dessa kostnader något som kommunerna tagit med i kalkylen när man erbjuder medborgarna bredband till kraftigt subventionerat pris?

Jag ser en tydlig fara med dessa riskprojekt. Utbyggnaden av kommunala stadsnät kan komma att konkurrera om de redan i dag knappa resurser som kommunerna har till vård, skola och omsorg. Jag är tveksam till att kommuninvånarna i exempelvis Umeå, Västerås och Södertälje uppskattar att det av kommunen ägda stadsnätet kan bli en gökunge som tränger ut andra prioriterade kommunala verksamheter.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsrådet:

På vilket sätt har statsrådet sett till att följa upp frågan om kommunernas arbete med kommunala stadsnät?

Vilka risker ser statsrådet med att stadsnätssatsningarna kan komma att tränga ut andra kommunala verksamheter?

Om statsrådet anser att kommunerna ska bedriva stadsnätsverksamhet, hur avser statsrådet att följa upp denna verksamhet så att den inte tar nödvändiga resurser från kommunernas kärnuppgifter såsom vård, skola och omsorg?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2005/06:173, Kommunala satsningar på utbyggnad av stadsnät

Interpellationsdebatt 2005/06:173

Webb-tv: Kommunala satsningar på utbyggnad av stadsnät

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Sven-Erik Österberg (S)
Anf. 108 Sven-Erik Österberg (S)
Herr talman! Torsten Lindström har ställt två frågor till mig. Han frågar först på vilket sätt jag har sett till att följa upp kommunernas arbete med stadsnät och därefter vilka risker jag ser med att satsning på stadsnät kan tränga ut andra kommunala verksamheter. Jag väljer här att besvara dessa frågor i ett sammanhang. Jag vill inledningsvis betona att vår debatt här i dag i huvudsak inte är en fråga om statens bredbandssatsning i sig utan om kommunernas handlingsutrymme när det gäller stadsnät. En fungerande infrastruktur på IT-området är en viktig fråga för varje kommuns förutsättningar att utveckla den offentliga verksamheten och att behålla och bidra till utveckling av det lokala näringslivet. På många håll i landet är det också en viktig förutsättning för befolkningsutvecklingen. Kommunernas roll i planering och utveckling på detta område är därför betydelsefull - särskilt när ingen annan aktör än kommunen kan förväntas ta ansvar för nödvändiga infrastruktursatsningar på IT-området. Internationellt sett anses Sverige ha kommit långt när det gäller IT-infrastruktur. Det är glädjande och ett resultat av att såväl offentliga som privata aktörer drar åt samma håll med bland annat hög tillgänglighet som mål. Också för utvecklingen av 24-timmarsmyndigheten och den offentliga sektorns förutsättningar att ge service till medborgare och företag är IT-infrastrukturen av stor betydelse. Kommunala insatser på detta område är därför en grundläggande byggsten. Den svenska IT-politiken bygger på principen att det allmänna ska komplettera och stödja den utveckling som marknadens aktörer bedriver, vilket gör att bland annat kommunerna är viktiga aktörer på området. Kommunerna får dock inte gå utöver de begränsningar som följer av kommunallagens kompetensbestämmelser. Från regeringens sida följer vi kontinuerligt utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Detta sker bland annat genom återkommande uppdrag till Post- och telestyrelsen att beskriva och analysera utbyggnaden. Regeringen har i propositionen 2004/05:175, Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället , redogjort för sin syn på vägen mot ett hållbart informationssamhälle för alla. I propositionen klargör regeringen att utbyggnaden av nya elektroniska kommunikationsnät inkluderande bredband kommer att följas upp även framöver. Frågan om uppföljning av stadsnätsutbyggnaden är dock en sammansatt fråga. En bild av utvecklingen finns i de infrastrukturplaner som kommunerna själva upprättar och ger in till länsstyrelserna. När det gäller statlig uppföljning och kontroll på detta område är det dock viktigt att tänka på att stadsnät i många fall bara kommer till stånd genom kommunala initiativ utan statlig finansiering. Kommunernas möjlighet att bygga nät i dessa fall är baserad på den allmänna kommunala kompetensen och ett resultat av lokala överväganden. Den ansvarsfördelning som sedan lång tid råder mellan stat och kommun bygger på respekt, ansvar och förtroende för respektive nivås förmåga att värna medborgarnas intressen. På det specialreglerade området, där det ofta handlar om rättigheter och skyldigheter för enskilda, finns ett starkt statligt intresse av noggrann uppföljning och kontroll. Detsamma gäller när staten genom specialdestinerade statsbidrag avser att stimulera vissa insatser på lokal nivå. Däremot är situationen annorlunda inom det icke specialreglerade området. På detta område har kommunerna kommunalrättslig kompetens att på eget ansvar inom sitt geografiska område tillgodose sina medlemmars intressen. Inom detta område är friheten att göra lokala prioriteringar stor. Detta är ett viktigt inslag i det för den svenska modellen så betydelsefulla kommunala självstyret. En noggrann och detaljerad statlig kontroll och uppföljning av detta är därför inte förenlig med rådande ansvarsfördelning. Torsten Lindström vill också ha svar på hur jag ser på att kommunala resurser används till IT-satsningar på ett sätt som kan riskera att tränga ut andra verksamheter. Jag är övertygad om att det är viktigt att ha tillit till att de som tar politiskt ansvar lokalt också har förmåga och kunskap att göra nödvändiga prioriteringar mellan risk och behov när det gäller lokala insatser för den lokala IT-infrastrukturen. Det är också, menar jag, en fråga för väljarna om man lokalt ska prioritera mellan satsningar på infrastruktur och andra angelägna samhällsområden.
Torsten Lindström (Kd)
Anf. 109 Torsten Lindström (Kd)
Herr talman! Låt mig allra först tacka statsrådet för svaret på min interpellation. I kunskaps- och informationssamhället blir det allt viktigare att alla medborgare har tillgång till modern informationsteknik. Jag håller naturligtvis med statsrådet om att en fungerande infrastruktur på IT-området är en viktig fråga för kommunerna och kommunernas invånare. Där är vi överens. Skiljelinjen mellan statsrådet och mig är i synen på hur IT-infrastrukturen på bästa sätt omfattar hela landet. Naturligtvis ska IT-politiken leda till att det allmänna kompletterar och stöder de fria aktörerna, som statsrådet säger. Men det kan väl ändå inte vara rimligt med olovlig konkurrens? 83 % av Sveriges befolkning använder Internet. Nästan halva befolkningen har tillgång till bredband. Ännu finns vita fläckar. Den satsning på utbyggnad av bredband som skett har inte nått alla än - om det nu någonsin kommer att ske. De statliga stödmiljarderna verkar milt uttryckt ha gått lite fel. I stället för att användas till det de skulle ha använts till har kommunerna varit aktiva i att bygga ut näten i tätorterna. Jag upprepar vad Ulrica Messing sagt tidigare i kammaren: Stöden får endast användas för utbyggnad av bredband i glest bebyggda områden där det inte finns intresse för en kommersiell utbyggnad. Har regeringen ändrat ståndpunkt i den frågan? Statsrådet sade i sitt svar att kommunerna har en viktig roll när ingen annan aktör tar den. Det är lätt att hålla med om, fast verkligheten ser annorlunda ut. Ett antal kommuner har byggt upp, eller håller på att bygga upp, monopolliknande strukturer för bredband. Med hänvisning till regeringens IT-proposition anser kommunerna att de har stöd för det. Staten delar också ut statsbidrag till denna utbyggnad. De statliga medel som är avsedda för infrastruktur i glesbygd, där privata aktörer inte på marknadsmässig grund förmår bygga, används alltså till att bygga ytterligare nät i tätort och konkurrera med privata företag. Merparten av satsningarna som har gjorts på stadsnäten med hjälp av statliga subventioner ligger inom tätortsområden som privata aktörer visat intresse för eller där nät redan finns. Det borde ha varit mer naturligt att låta de fria aktörerna sköta det som är en naturlig marknad med en konkurrenssituation i stället för att ta offentliga medel i anspråk. Är det rimligt, statsrådet, att kommuner och kommunala intressen på en fri marknad roffar åt sig ett eget monopol? Ett graverande exempel är Södertälje, som med hjälp av statsbidrag bygger upp stadsnät. Kommunen har fått en dom mot sig i länsrätten som säger att detta är olagligt. I kommunens motiv finns en klar beräknad vinst. Inte blir det bättre av att politikerna i Södertälje struntar i länsrättens dom utan fortsätter att bygga. Sådant spär på politikerföraktet och demokratiunderskottet. Då blir det ett problem också för kommunministern. Hur ser regeringen på detta? Hur tänker regeringen följa upp statsbidragen och se till att de går till de områden för vilka de är avsedda?
Sven-Erik Österberg (S)
Anf. 110 Sven-Erik Österberg (S)
Herr talman! Jag ska återknyta till det som frågan handlade om, dels att följa upp det här, dels vilka effekter utbyggnaden av stadsnät kan ha på andra verksamheter, alltså utträngning. Som jag sade i mitt svar, är bredbandssatsning det som regeringen har stimulerat i det här läget, inte stadsnätsutbyggnad, av det skälet att vi vill ha en utbyggnad som gör att vi når en så stor del som möjligt av svenska folket så snabbt som det över huvud taget är möjligt. Vi kan jämföra oss internationellt och se att vi inte har någonting att skämmas för, utan vi ligger väldigt bra till på det här området. Vissa undersökningar som har gjorts i Europa visar att vi leder ligan när det gäller just IT-mognad. Vi får också ett utbyte av det här när vi ser hur ungdomar har tillgång till datorer och till nätet. Det är positivt. När det gäller att regeringen har gått in, kunde man ju säga att om det här hade lösts av marknaden själv vore det bra. Nu lever vi inte i den världen att det sker. Om stimulansen inte hade funnits, om kommunen själv inte hade tagit tag i detta och byggt ut nätet, skulle de vita fläckarna på Sveriges IT-karta vara betydligt större än vad de är i dag. Det kan vi se. Vi följer upp det här noga. Det sade jag också i mitt svar. Jag skulle kunna nöja mig med att säga att Post- och telestyrelsen har ett uppdrag att följa upp det här och se till att utbyggnaden, och det sätt som kommunerna hanterar det här, sker på det sätt som det var tänkt från början. Något annat tänker jag inte heller försvara när det gäller just denna utbyggnad. Exemplet Södertälje kan ju stanna därvidlag att det är ett exempel. Det har också beivrats, genom att en dom har fallit som säger att man har gjort på ett felaktigt sätt. Då får kommunen rätta sig efter det, att det har begåtts en felaktighet. Vi kan konstatera att så också har skett och att man har följt domen. Jag tycker att det finns kontroll på det här. Utbyggnaden sker på ett bra sätt. När det gäller att det skulle bli något slags kommunala monopol på den här sidan vet vi vad som gäller när kommunerna satsar på det här, att det naturligtvis är självkostnadsprincipen som gäller. Man ska erbjuda tjänsterna enligt en självkostnadsprincip. Det är viktigt. Det gäller annan kommunal verksamhet när man erbjuder kommuninvånarna tjänster. Jag måste säga till sist att jag tycker att så som det har fungerat har det fallit ut på ett bra sätt totalt sett i Sverige som helhet, med hela IT-utbyggnaden, bredbandsdelen och även stadsnäten. Det betyder inte att det inte kan finnas enstaka exempel där det inte har fungerat som det skulle. Det är viktigt att man fortsätter att följa upp det här via Post- och telestyrelsens försorg och ser att det går till på rätt sätt. Det är också så regeringen agerar fortlöpande och också tänker göra fortsättningsvis i den här frågan.
Torsten Lindström (Kd)
Anf. 111 Torsten Lindström (Kd)
Herr talman! Ministern tycker att det fungerar på ett bra sätt. Ja, fast det faller lite grann platt till marken när vi ser att det är flera monopol på gång, som till exempel det lagvidriga monopolet i Södertälje där det faktiskt finns en klar beräkning om vinst med i kommunens egna handlingar. Det strider mot allt det som statsrådet har att säga här, så det går inte riktigt ihop. Vad är regeringens uppfattning egentligen? Ska stödpengarna gå dit där de behövs, till glesbygd där det inte är marknadsmässigt rimligt, eller ska de gå till att bygga upp stadsnät i kommersiellt gångbara kommuner och bygder? Kommunministern gömmer sig lite i sitt svar i dag bakom argument om kommunal självstyrelse. Den brukar i och för sig inte vara så viktig för den socialdemokratiska regeringen. Men låt oss ändå titta närmare på det. Om vi ser till de kommuner som med egna medel bygger upp nät blir bilden ganska dyster. Malmös kommunala bostadsbolag har till exempel byggt ett stadsnät. Där bekostas investeringen på 250 miljoner av de boende - en kostnad på 12 500 kr per lägenhet. Det kan vi jämföra med att det i kommunallagen står att kommunen får ha hand om sådana angelägenheter som är av allmänt intresse om - nu citerar jag ur paragrafen - "dessa inte handhas enbart av staten, annan kommun, landstinget eller någon annan". "Någon annan" skulle kunna vara just de privata aktörer som aldrig fick chansen att vara med innan det kommunala bolaget agerade. Det är oerhört tveksamt. Det visar att det behövs någonting mer än att bara vara nöjd och uttrycka att det handlar om ett bra sätt. Herr talman! Jag vill också ifrågasätta det rimliga i att kommunerna över huvud taget går in och driver vinstdrivande verksamhet i konkurrens med fria aktörer. Tycker ministern verkligen att det är rimligt? Eller får vi en signal om något annat? Ser ministern det i så fall lika naturligt att använda offentliga medel till att konkurrera med till exempel privata bensinmackar? Är det över huvud taget rimligt att använda kommunala medel till trådar i gatan och väggen? Tycker ministern att det är viktigare att bygga kommunala bredbandsmonopol än att satsa resurser så att tvååringar får små grupper på dagis och äldre på särskilda boenden får komma ut och få frisk luft varje dag? Vad tycker egentligen regeringen? Sedan pekar statsrådet på det uppdrag som ligger på Post- och telestyrelsen. Det gavs utifrån minister Messings besked här i kammaren förra året, att PTS skulle få i uppdrag att titta på fördelningen av pengar och se om de har fördelats på ett rättvist och konkurrensneutralt sätt. Det enda jag hörde från ministern nu var att PTS fortsätter att titta på frågan. Det verkar inte ha kommit något svar till regeringen. Är det så att regeringen nu bara sitter och rullar tummarna, eller följer regeringen också frågan aktivt? Sedan pratade ministern, herr talman, om Europa. Då är det kanske relevant att titta på EU-reglerna när det gäller det här området. EU-kommissionen har varit mycket tydlig om att en offentlig investering i bredbandsnät inte ska vara ett snedvridande statsstöd. Man pekar till exempel på att bredbandsutbyggnad med offentliga medel bara får ske i glesbygdsområden, och att det offentliga stödet ska finansiera en öppen struktur och inte gå till att erbjuda slutkunderna olika former av tjänster, vilket är tvärtemot den nuvarande utvecklingen i de kommunala monopolen. Tycker statsrådet verkligen att de svenska kommunerna och Sverige följer det europeiska regelverket?
Sven-Erik Österberg (S)
Anf. 112 Sven-Erik Österberg (S)
Herr talman! På den sista frågan vill jag svara att jag tycker att vi gör det. Jag tror nog att oavsett vilket system och vilket land vi tittar på kan vi alltid finna något exempel där man avviker från det som har varit meningen. Jag kan bara återigen understryka att fallet i Södertälje och domen där pekar på att det var en felaktighet. Då förutsätter jag att den rättas till. Det är intressant att höra vad Torsten Lindström säger om den kommunala självstyrelsen. Det är lätt att anklaga mig eller det socialdemokratiska partiet för att vi inte tycker att den kommunala självstyrelsen är viktig. Jag kan vända på synpunkten och säga att den är väldigt viktig för Torsten Lindström i en rad olika frågor, men när det är någonting som går hans väg och är angeläget blir den mindre viktig och då ska staten gripa in och smälla kommunerna på fingrarna. Det är i princip det som Torsten Lindström säger här. Jag har under min tid som ansvarig minister just för de kommunala frågorna försökt inpränta att det gäller att ha en respekt för den kommunala självstyrelsen, oavsett hur frågan ser ut och oavsett om det kittlar i fingrarna när man har en fråga som man tycker att någon annan kanske skulle gripa in i. Därför tycker jag att det är ganska naturligt med det avgörande som görs. Jag vet mycket väl att Torsten Lindström känner väl till hur mycket av de här stadsnätsutbyggnaderna som har skett och vad som har varit grunden till att man har bestämt sig för att göra ett stadsdelsnät i någon stad. Det har funnits förslag från olika aktörer som många gånger inte har varit heltäckande. De har inte lämnat besked om en lösning, eller också har lösningen varit sådan att man inte har tyckt att den varit acceptabel. Vi känner igen den här diskussionen från flera fullmäktigeförsamlingar. Det har prövats väldigt noga i politisk demokratisk ordning hur man skulle hantera den här frågan. Sanningen är väl den, Torsten Lindström, att om aktörerna hade stått på rad och velat bygga ut stadsdelsnäten i enlighet med behoven hade inte kommunerna behövt gripa in. Problemet har varit att det har funnits brister samtidigt som otåligheten från kommuninvånarna har varit stor. Man vill ha de här tjänsterna. Helst hade man velat ha dem i går eftersom det har funnits någon grannkommun som redan har fått dem. Det är den diskussionen som förs. Det är en del av hela aktiviteten som har gjort att efterfrågan har funnits i det läget. Då har man valt att bygga upp stadsdelsnät från en kommunal horisont. Privata aktörer har inte kunnat tillgodose det på ett positivt sätt. Jag förstår att det säkert finns privata aktörer som har vänt sig till Torsten Lindström. Jag vet inte, men jag kan gissa det. De säger då: Varför får inte vi vara här? Stadsdelsnätet ligger klart, investeringarna är gjorda och man ser att det fungerar. Då kommer man in på den här delen. Det är en del av den sanning som är. Det tycker jag inte att vi ska mörka. Det är det här som har varit problem med hela den satsning som har varit. Det finns tydliga regler om vad som gäller. Torsten Lindström läste själv ur kommunallagen vad som gäller. Det är precis inom den rågången som kommunen får agera. Om ingen annan kan tillgodose det här, stat, landsting eller annan aktör, på ett sätt som är rimligt måste man ta saken i egna händer och se till att man verkställer det som har varit. Det är precis det som har gjorts. Till sist ska jag säga att när det gäller hela Post- och telestyrelsens granskning är det ingen som rullar tummarna på något sätt. Uppdraget ligger hos Post- och telestyrelsen att följa upp det här. Men vi ska veta att en slutrapport inte kan göras ordentligt förrän bredbandssatsningen är klar, och den går ut i december 2006. Det är så långt som uppdraget sträcker sig och också under den tid man ska se över de här frågorna. Det arbetet pågår, och vi kommer att få en rapport så småningom om hur man ser på hur hela bredbandssatsningen har skett och gått till.
Torsten Lindström (Kd)
Anf. 113 Torsten Lindström (Kd)
Herr talman! Konsument- och medborgarperspektivet är viktigt att slå vakt om i den här frågan. Ur det ter det sig besynnerligt att Södertälje, Västerås, Umeå och Malmö genom egen kommunal verksamhet eller kommunala bolag med offentliga medel bygger upp offentliga monopol där man tvärtemot de regler som finns i bredbandssatsningen och tvärtemot de regler som finns i EU också tillhandahåller sluttjänster, de riktigt konsumentnära tjänsterna. Konsumenterna hamnar i ett monopol som det inte går att ta sig ur, och detta är något mycket bekymmersamt. Jag är faktiskt nyfiken på vilka åtgärder som ministern tänker ta till om det framkommer att flera kommuner bryter mot beslutade domar. Vad tänker han göra åt Södertälje? Vad tänker han göra åt andra kommuner? Det är en viktig fråga, och jag vill gärna höra hur regeringen ser på den. Genom att kommunerna väljer att investera i utbyggnaden av bredband riskerar många sin egen ekonomi. Ministern säger att det är upp till kommunerna själva. Jag har aldrig varit ute efter att staten ska detaljreglera. Vad jag däremot vill är att lagar och regler ska följas. Om regeringens satsning innebär satsningar på glesbygd och att knyta samman olika nät är det dit som resurserna ska gå, inte till kommuners tätorter, inte till att låsa in konsumenterna i offentliga monopol utan utväg. Jag återkommer också till frågan om Post- och telestyrelsen eftersom jag fortfarande inte är riktigt nöjd med ministerns svar. Vad tänker ministern göra med den information som han och regeringen får från PTS? Det är faktiskt viktigt att regeringen följer upp hur de nästan 6 miljarderna används, 6 miljarder som motsvarar i runda slängar tio årsbudgetar i min kommun, som Sven-Erik Österberg känner till. Det är enorma summor vi pratar om, och jag förutsätter att ministern snarast återkommer till kammaren med tydliga besked om vad som händer med den information som kommer regeringen till del.
Sven-Erik Österberg (S)
Anf. 114 Sven-Erik Österberg (S)
Herr talman! Det är omöjligt för mig att svara på hur vi ska hantera det vi får från Post- och telestyrelsen innan vi vet vad de har kommit fram till. Den frågan kan jag inte svara på. Men oavsett vad de kommer fram till kommer vi naturligtvis att behandla det på ett seriöst sätt utifrån det uppdrag de har haft. Något annat finns inte att peka på. Torsten Lindström tar om ungefär samma sak igen. Jag tycker att det är märkligt om Torsten Lindström har den inställningen att han tror att man i sin IT-iver ute i Kommun-Sverige har satsat så enormt på stadsdelsnät av kommunala pengar att annan verksamhet har fallit åt sidan. Det är ju ett starkt underbetyg åt de kommunala församlingarna och valda församlingar i respektive kommun att inte kunna göra de prioriteringar som finns och också värna om sin kommun. Jag känner inte till ett enda fall där andra verksamheter skulle ha blivit starkt lidande. I så fall kan man ju föra den argumentationen så fort kommunen gör en satsning att någonting annat har blivit lidande och skulle ha haft mera. Det handlar om den politiska prioriteringen, som styrs utifrån hur majoriteter ser ut i de olika kommunerna. Där kan definitivt inte staten gripa in och säga hur man ska göra, utan det hör absolut till det kommunala självstyret. Jag vill understryka igen att problemet om man tittar närmare på stadsdelsnäten är att det inte har funnits ordentliga alternativ i den tid och den takt som man var velat bygga ut det här. När det väl är på plats kommer diskussionen upp. Med den rätta beskrivningen till kommissionen och som det ser ut tror inte jag att det är problem. Man får också svar från kommissionen utifrån hur man ställer frågan, hur man belyser problemet. Jag tror att man måste ha hela problembilden med sig när man anspelar på vad EU skulle ha för tyckande just i den här frågan.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.