Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Ett svenskt klimatåtagande till UNFCCC

Interpellation 2020/21:76 av Jens Holm (V)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2020-10-22
Överlämnad
2020-10-22
Anmäld
2020-10-23
Sista svarsdatum
2020-11-12
Svarsdatum
2020-12-04
Besvarad
2020-12-04

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Ett svenskt klimatåtagande till UNFCCC(pdf, 92 KB)

Interpellationen

till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

 

I linje med överenskommelse i klimatförhandlingarna ska parterna till klimatkonventionen, UNFCCC, lämna in sina åtaganden, så kallade NDC (Nationally Determined Contributions), till hur man avser att leva upp till Parisavtalet. EU har tagit fasta på detta och uppmanat alla parter att lämna in klimatåtaganden före årsskiftet. I slutsatserna för Europeiska rådet den 15–16 oktober riktade EU följande uppmaning till alla parter till UNFCCC: ”Europeiska rådet kommer att återkomma till frågan vid sitt möte i december, i syfte att enas om ett nytt utsläppsminskningsmål för 2030 och lämna in EU:s uppdaterade nationellt fastställda bidrag till UNFCCC före årets slut. Europeiska rådet uppmanar alla övriga parter att också lämna in ett uppdaterat nationellt fastställt bidrag.”

Trots detta har jag nåtts av uppgiften att den svenska regeringen inte avser att lämna in något eget klimatåtagande till FN, utan endast luta sig mot EU:s gemensamma. Det senaste EU-klimatbidraget bestod av fyra A4-sidor med mycket allmänna formuleringar, och det mesta talar för att det som kommer att lämnas in i år inte blir särskilt mycket bättre. Det innebär att den svenska positionen till de fortsatta klimatförhandlingarna kommer att bli exakt samma som EU:s.

Sverige är medlem i FN och part till UNFCCC, och det finns inget som hindrar Sverige att presentera ett eget klimatbidrag med egna klimatmålsättningar som kompletterar och går utöver EU:s. Snarare tvärtom: om vi vill ha höga ambitioner i klimatpolitiken borde det inte räcka att bara följa strömmen i EU. Som bekant är EU:s klimatåtagande långt ifrån tillräckligt för att EU-länderna ska ta sitt historiska ansvar för den industrialiserade världens utsläpp. Att endast verka för minskade utsläpp med föreslagna 55 procent till 2030 räcker inte. Dessutom kommer EU:s klimatbidrag sannolikt inte att säga något om hur man tänker bidra med lösningar på frågor som klimatanpassning, kapacitetsbyggande, överföring av teknik och klimatfinansiering. Detta är frågor som utvecklingsländerna ständigt lyfter till de industrialiserade länderna och vill ha lösningar på.

Sverige måste driva på för en ambitiösare klimatpolitik inom alla tänkbara sammanhang, både i EU och inom FN. En självklar position för Sverige borde därför vara att komplettera EU:s NDC med åtgärder utöver det som EU lyckats ena sig om. Större utsläppsminskningar på hemmaplan, tekniköverföring, klimatfinansiering, kapacitetsbyggande och anpassning skulle kunna vara några av de frågor som Sverige borde kunna ta upp i ett eget klimatåtagande till FN:s klimatkonvention.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:

 

Avser ministern att verka för att Sverige ska lämna in ett eget klimatåtagande (NDC) till UNFCCC som kompletterar och går utöver EU:s klimatåtagande?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2020/21:76, Ett svenskt klimatåtagande till UNFCCC

Interpellationsdebatt 2020/21:76

Webb-tv: Ett svenskt klimatåtagande till UNFCCC

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Isabella Lövin (MP)
Anf. 1 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Jens Holm har frågat mig om jag avser att verka för att Sverige ska lämna in ett eget klimatåtagande, en så kallad NDC, till FN:s klimatkonvention UNFCCC som kompletterar och går utöver EU:s klimatåtagande.

Svar på interpellationer

Eftersom det är rättsligt bindande i Parisavtalet att upprätta och hålla en NDC gör EU detta gemensamt i enlighet med att vi har ett gemensamt fullgörande. Däremot är det inte rättsligt bindande att ta fram en långsiktig strategi under Parisavtalet och därmed öppet för enskilda medlemsstater att ha en sådan strategi. Sverige tar därför fram en egen långsiktig strategi för utsläppsminskningar för att visa vad vi gör för att leva upp till Parisavtalet. Denna långsiktiga strategi avser Sverige att lämna in till FN före årets slut.

Parisavtalet är ett rättsligt bindande internationellt avtal och omfattar frågor som rör både Europeiska unionens och medlemsstaternas befogenheter. Det är ett så kallat blandat avtal och ska därför ratificeras av både EU och dess medlemsstater.

I Parisavtalet finns bestämmelser som gör det möjligt att gemensamt fullgöra ansvaret för de nationellt fastställda bidragen, det som ofta förkortas NDC, National Determined Contributions. Dessa bestämmelser påminner om artikel 4 i Kyotoprotokollet, och även inom Kyotoprotokollet har EU och unionens medlemsstater fullgjort sina åtaganden gemensamt. EU:s medlemsstater har i miljörådets slutsatser den 18 september 2015 uttryckt sin avsikt att agera gemensamt inom ramen för Parisavtalet, vilket också bekräftades i rådsbeslutet om godkännande av Parisavtalet den 5 oktober 2016. Under EU-fördragen har medlemsstaterna även en skyldighet att agera "i samstämmighet och lojalitet" med unionen i utrikespolitiken.

Sverige har egna nationella mål för att leva upp till Parisavtalet, bland annat genom vårt klimatpolitiska ramverk. Sverige verkar genom EU och är drivande för att EU ska anta ambitiösare mål om utsläppsminskningar för alla medlemsländer. Sverige anser att de totala utsläppen inom EU bör minska med minst 60 procent - med sikte på minus 65 procent - senast 2030 och vara i linje med 1,5-gradersmålet. Sverige har åtagit sig att stödja utvecklingsländernas arbete med utsläppsminskning, klimatanpassning, kapacitetsuppbyggnad och tekniköverföring. Sedan 2014 har regeringen mer än tredubblat sitt klimatstöd till utvecklingsländer. År 2019 var klimatfinansieringen 20 procent större än 2018.

Klimatledarskap handlar om att leda både nationellt och internationellt. Genom vårt klimatarbete har vi visat att Sverige kan gå före med kraftigt minskade utsläpp samtidigt som vi hjälper fattigare länder att anpassa sina samhällen till ett varmare klimat och utvecklas klimatsmart.

Jens Holm (V)
Anf. 2 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag tackar miljö- och klimatministern för svaret på min interpellation. Vi befinner oss i ett klimatnödläge. Även om pandemin har dragit ned våra utsläpp visar den generella kurvan på en utveckling där vi går mot ungefär en 3-gradig uppvärmning av jorden. Det är slutet på civilisationen, så som vi känner den, om det blir på det sättet. Vi måste därför verkligen agera kraftfullt. Det vet jag att miljö- och klimatministern fullt ut håller med om.

Det som är bra med Parisavtalet är att i praktiken alla världens länder är med och att alla länder har åtagit sig att lämna in klimatbidrag där man visar hur man ska minska sina utsläpp.

Sverige är en part till UNFCCC, alltså FN:s klimatkonvention. Samtidigt är vi medlemmar av EU. Nu framgår det från ministern att vi låter EU:s klimatbidrag bli vårt, precis som den senaste gången då EU lämnade in detta. Jag tycker att det är olyckligt. Det är inte så att jag vill att vi ska motarbeta EU:s klimatbidrag. Men både jag och Isabella Lövin vet att det är helt och hållet otillräckligt. Det är därför som jag tycker att det hade varit så bra om Sverige hade lämnat in ett eget klimatbidrag, alltså en så kallad NDC, till konventionen som kompletterar och går utöver EU:s bidrag. Annars finns det risk att vi bara blir ett eko av Bryssel och att EU:s undermåliga klimatpolitik också blir svensk politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vet att till exempel Norge och Schweiz har lämnat in egna klimatbidrag till klimatkonventionen. Om man läser dem ser man visserligen att de kommer att synkronisera sina bidrag med EU. Men de säger också att de är beredda att prestera mer än så ifall EU:s bidrag inte är tillräckligt. Det är ungefär den ambitionen som jag hade önskat från Sverige.

Fru talman! Jag tycker att det som klimat- och miljöministern säger om att lämna in en svensk långsiktig strategi för utsläppsminskningar är väldigt intressant. Det skulle jag vilja höra lite mer om, till exempel när den strategin kommer att lämnas in. Som jag förstod det skulle det ske före årsskiftet. Kommer den att hanteras av oss i riksdagen på något vis? Det tycker jag vore väldigt intressant och lämpligt.

Kommer sådana viktiga saker som har varit paradgrenar för Sverige - att stå upp för utvecklingsländerna, som drabbas värst av klimatkrisen, med tekniköverföring, med den senaste och bästa klimattekniken, med klimatfinansiering, med kapacitetsuppbyggnad, med hjälp med klimatanpassning och med loss and damage, som det har talats om, alltså att man ska få kompensation för det som man drabbas av här och nu när det gäller klimatkrisen - att finnas med i den svenska klimatstrategin som ska lämnas in? Det skulle jag vilja veta.

Angående EU:s klimatbidrag, det som också blir vårt formella bidrag och som också ska lämnas in före årsskiftet, tycker jag att det verkar bli ganska bråttom. Kommer detta klimatbidrag att landa här i riksdagen, så att vi ledamöter kan få se det och ta ställning till det?

Isabella Lövin (MP)
Anf. 3 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Tack för denna årliga interpellationsdebatt kring varför Sverige inte lämnar in ett nationellt NDC till UNFCCC, Jens Holm! Jag minns inte vad jag sa i den här debatten förra året, men det är ju så att vi är medlemmar i EU. Som EU-land har vi ett gemensamt åtagande att genomföra Parisavtalet, och även som Sverige har vi förstås åtagit oss att genomföra detta åtagande inom Parisavtalet.

Frågan är vilken signal det skulle skicka om Sverige som ensamt EU-medlemsland skickade in ett eget nationellt NDC. Inget annat EU-medlemsland gör det. Som jag har nämnt har vi kommit överens om i rådet att vi ska genomföra detta gemensamt, och det har slagits fast flera gånger. Jag tror att vi skulle reagera ganska negativt om länder inom EU som har mindre klimatambitioner skulle lämna in enskilda åtaganden som inte var avstämda med EU. De länder som Jens Holm nämner, Norge och Schweiz, är inte med i EU-samarbetet.

Det kanske också är värt att understryka att Vänsterpartiet är i grunden mycket skeptiskt till ett EU-medlemskap, så det är ju inte konstigt att Jens Holm tar upp den här frågan varje år. Det skulle dock vara en oerhört negativ signal att skicka ut om Sverige bröt den lojalitetsprincip vi har med EU. Det vore en negativ signal till hela EU-samarbetet att vi inte tror att vi kan gå fram tillsammans och höja ambitionerna tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige är oerhört aktivt i att driva på så att EU tillsammans ska höja ambitionerna. Vi vill se ett mål på minst minus 65 procent, och vi har från dag ett jobbat på att få EU att höja sitt mål till 2030. För närvarande är målet att minska utsläppen med 40 procent, och vi vill väsentligt höja det. Vi är på väg att få med oss EU:s medlemsstater på ett mål om minst minus 55 procent. Tillsammans är vi starka, och det är ett otroligt viktigt budskap till resten av världen att EU står enat.

Att enskilda medlemsländer sedan har högre ambitioner är bra. Vi kommer att lämna in vår long-term strategy, vilket också är i enlighet med Parisavtalet. Det är inte rättsligt bindande att göra det, men vi gör det. Det kommer inte att vara nya element i det utöver det riksdagen redan har behandlat, det vill säga klimatramverket och de nationella mål vi har satt upp. Naturligtvis har vi även det vi gör inom biståndet, som ju är väldigt avgörande och viktigt för att hjälpa resten av världen och i synnerhet utvecklingsländerna att uppnå Parisavtalets mål.

Vi driver verkligen på i detta på alla arenor, och vi stöttar utvecklingsländer - bland annat genom det så kallade NDC-partnerskapet, som hjälper länderna att ta fram sina egna klimatplaner och utvecklingsplaner för att nå Parisavtalets mål. Sverige är också en av de absolut största givarna av klimatbistånd. Om vi ska klara av att undvika den klimatkatastrof som annars väntar är det helt nödvändigt att vi hjälper utvecklingsländer och inte bara tittar på det egna landet.

Jens Holm (V)
Anf. 4 Jens Holm (V)

Fru talman! Det är sant att jag och miljö- och klimatministern brukar ha den här debatten precis vid den här tiden, inför de internationella klimattoppmötena. Det är jag som väcker dessa debatter, eftersom jag är riksdagsledamot. Jag tycker att det är väldigt viktigt att fler än bara ministrar och topptjänstemän involveras i de internationella klimatförhandlingarna. Det är nämligen så vi kan få ett större deltagande i och förtroende för klimatfrågan som sådan.

Som vi känner till blev det inget klimattoppmöte i Glasgow i år, men förhoppningsvis kan det bli av nästa år. Inte desto mindre ska bidragen lämnas in, och jag tycker att detta är lite märkligt - inte minst med tanke på att ministern kommer från Miljöpartiet, som har varit väldigt kritiskt mot EU just för att EU:s politik handlar mycket om harmonisering. Det ska alltså vara likadant i alla länder, och det gör det svårt för enskilda länder att gå före. Jag tycker att den här debatten blir ett exempel på just detta: Ministern pratar om lojalitet med EU - ja, självklart, men lojaliteten med planeten och våra klimatåtaganden måste väl ändå vara större?

Mitt förslag är att vi ska ha ett kompletterande klimatbidrag till FN som går utöver det som EU kommer att redovisa, inte att vi på något vis ska förstöra eller sabotera någonting. Om man sätter klimatet först nere i Bryssel är jag alldeles övertygad om att man har full förståelse. Det vore intressant att veta om ministern ens har väckt frågan i EU-kretsar om det skulle upplevas som acceptabelt att ett land gick före och kompletterade med ett eget klimatbidrag. Jag tror tvärtom att det bara skulle stärka klimatpolitiken ifall länderna lite lätt försökte överträffa varandra.

Jag fick inget besked från ministern om hur EU:s klimatbidrag, som ska lämnas in före årsskiftet, kommer att hanteras av riksdagen. Det vore intressant att höra, bland annat av det skäl att Sverige, som ministern säger, har högre klimatambitioner än de flesta andra EU-länder. Vi vill minska utsläppen med nästan 70 procent till 2030, och EU:s mål kan bli i bästa fall minus 55 procent. Det är otillräckligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad händer ifall ett land minskar sina utsläpp med uppåt 70 procent till 2030 och andra länder i EU tycker att de därför inte behöver göra lika mycket, eftersom det ju finns länder som minskar mycket mer? Kommer regeringen att driva att EU:s klimatbidrag ska vara rättsligt bindande för alla EU:s medlemsländer och att det också ska delas upp så att alla får åtaganden - så att man inte ska kunna åka snålskjuts på varandra? Det tycker jag också är en viktig fråga, och det är därför jag tycker att det är viktigt att klimatbidraget underställs riksdagen. Det var alltså en fråga jag ville ha svar på.

Jag vill också ha svar när det gäller klimatstrategin - som jag verkligen välkomnar! Jag tycker att det är otroligt positivt att klimatministern berättar att den ska lämnas in från Sverige före årsskiftet, för det blir en egen, svensk klimatstrategi. Kommer den på något vis också att underställas riksdagen, eller kommer vi åtminstone att få se den innan? Jag tycker nämligen att viktiga saker som tekniköverföring, klimatfinansiering - som jag vill återkomma till - och kapacitetsutbyggnad för utvecklingsländer är beståndsdelar som måste finnas med i en sådan strategi.

Isabella Lövin (MP)
Anf. 5 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Jag börjar med att svara på frågan om EU:s klimatbidrag och hur det hanteras av riksdagen.

Det hanteras av riksdagen kontinuerligt; häromdagen hade vi en överläggning med miljö- och jordbruksutskottet om det långsiktiga klimatramverket för EU, och inför förhandlingarna har vi förankrat Sveriges position i riksdagen. Statsministern kommer i första hand att behöva förhandla med de andra stats- och premiärministrarna i Europeiska rådet, och den positionen förankras i EU-nämnden. Sedan kommer vi att ta det vidare i miljöministrarnas krets, och detta förankras kontinuerligt med riksdagen. Utifrån de förhandlingarna kommer EU slutligen att kunna landa i ett mål som före årsskiftet kommer att lämnas in till FN:s klimatkonvention - som är rättsligt bindande enligt Parisavtalet, vilket också är ratificerat av riksdagen. Jag anser alltså att vi har förankrat detta väldigt väl.

Vill vi att målen ska gälla på medlemsstatsnivå? Ja, och det är någonting som riksdagen har uttalat sig väldigt tydligt om och som regeringen instämmer fullständigt i, det vill säga att det är viktigt att alla EU:s medlemsländer ska ha egna mål och att ingen ska åka snålskjuts på någon annan, så att säga. Utsläppsminskningarna måste ske, och steg för steg försöker vi få in det i texten. Vi har dock ESR-förordningen, som ju redan delar upp ansvar per medlemsland, och det är ett instrument vi behöver fortsätta skruva på.

När det gäller lojalitetsprincipen är det faktiskt en del av EU-fördragen att medlemsländerna har en skyldighet att agera i samstämmighet och lojalitet med unionen i utrikespolitiken. För Miljöpartiets del kan jag kanske tolka partiets politik som att Miljöpartiet vill se internationellt samarbete i miljö- och klimatfrågor där man verkligen kan få kraft i ett gemensamt åtagande och ställningstagande. Enskilda länder kan visserligen gå före, men att få med sig världens största ekonomi, som EU är, ger en enorm kraft i omställningen. Därför jobbar regeringen väldigt hårt för att höja ambitionen på EU:s medlemsstatsnivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är helt övertygad om att de länder inom Europa som inte vill göra omställningen och som har de minsta ambitionerna skulle vara överlyckliga om vi öppnade upp för att alla medlemsländer kunde skicka in sina egna NDC:er, med väldigt låga ambitioner, där de kan förklara i långa ordalag att de inte kan göra omställningen därför att just deras land är så väldigt utsatt och sårbart. Den dörren vill inte vi öppna.

Vi lämnar dock in en long-term strategy. Detta är någonting som vi ska göra enligt Parisavtalet, även om det inte är rättsligt bindande. Parterna i Parisavtalet uppmanas dock att göra det, och vi kommer att göra det. Denna strategi kommer inte att innehålla några nya element, utan där har vi de ambitiösa mål som riksdagen har antagit och den politik som regeringen redan har lagt fram. Det är detta som det kommer att berättas om i den långsiktiga strategi - long-term strategy - som vi kommer att lämna in. Det är självklart så att riksdagen kommer att kunna få ta del av detta.

Jens Holm (V)
Anf. 6 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag tycker, återigen, att det hade varit väldigt bra om Sverige hade lämnat in ett eget klimatbidrag som gick utöver och kompletterade EU:s klimatbidrag. EU:s klimatbidrag i dag är drygt fyra A4-sidor. Där står EU:s långsiktiga klimatmål och lite andra fina ord, men såvitt jag kommer ihåg finns det ingenting om klimatfinansiering för utvecklingsländerna, om kapacitetsuppbyggnad för utvecklingsländerna, om hur tekniköverföringen, som är så otroligt viktig, ska gå till eller om en mängd andra viktiga dimensioner. Är det detta som Isabella Lövin tycker är en ambitiös klimatpolitik håller jag verkligen inte med.

Det behövs länder som driver på. Jag hoppas att Sverige kan vara ett sådant land. Vad gäller en sak som klimatfinansiering är det lite viktigt vad som sägs i det finstilta. Vi får hoppas att det kommer i klimatstrategin. Där borde Sverige säga att klimatfinansiering ska göras med nya och additionella medel. Man ska alltså inte ta pengar från malariabekämpning för att minska utsläppen i utvecklingsländer, utan detta måste göras med nya pengar så att det ordinarie biståndet kan fortsätta att fungera.

Kommer detta - att klimatfinansiering ska vara ny och additionell - att finnas med i den svenska klimatstrategin? Det tycker jag skulle vara intressant att höra. Och kommer de andra sakerna, till exempel tekniköverföring, att finnas med i den svenska klimatstrategin?

Här kan Sverige verkligen ta ut svängarna och driva en svensk position. Jag tycker verkligen att vi ska göra det, för det är viktigt med länder som driver på i klimatpolitiken. Det kan inte vara så att Sverige bara ska vara ett eko av Bryssel. Vår klimatpolitik måste vara så mycket mer.

Isabella Lövin (MP)
Anf. 7 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Det är ju så att Sverige har en oerhört ambitiös klimatpolitik. Vi har tre år i rad rankats som nummer ett av internationella miljöorganisationer när de har försökt att se vilket av de utvecklade länderna som har den bästa klimatpolitiken.

I Jens Holms fråga sa han att det inte räcker att Sverige följer med strömmen i EU och att vi borde ha högre ambitioner. Det är ju verkligen inte så att vi följer med strömmen i EU! Vi leder klimatarbetet i EU, och vi driver på för högre ambitioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att få med sig 27 länder i världens största ekonomi på att sätta målet om minst minus 55 procent till 2030 får en global inverkan; det gör verkligen ett otroligt intryck på resten av världen, på ekonomin och på investerarna som gör att vi möjliggör en omställning. Jag tror inte på allvar, Jens Holm, att det skulle få samma effekt om Sverige skulle släppa det och låta de stora länderna i EU, som har lägre ambitioner, sätta dagordningen och i stället gå ut och vara bäst i klassen och bara tala om vad vi gör med våra 10 miljoner invånare.

Det tror dock tydligen Jens Holm. Jag hävdar att det inte är så, utan det är viktigt att vi håller ihop EU-samarbetet. Vi har ingen tid att förlora; klimatkrisen är redan här. Vi har vår bästa chans just nu. Då gäller det att hålla ihop EU-samarbetet, särskilt när det gäller klimatfrågan. Där är det verkligen inte så att Sverige följer med strömmen, utan vi gör precis allt vi kan för att få med oss andra länder som i dag fortfarande tvivlar. Det kommer vi att fortsätta göra.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.