En svår situation för deltidsstämplande kvinnor
Interpellation 2007/08:245 av Hultqvist, Peter (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-11-29
- Anmäld
- 2007-11-29
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2007-12-11
- Sista svarsdatum
- 2007-12-13
- Besvarad
- 2007-12-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 29 november
Interpellation
2007/08:245 En svår situation för deltidsstämplande kvinnor
av Peter Hultqvist (s)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
Sedan regeringsskiftet i oktober 2006 har den nya regeringen lagt fram en lång rad förslag som försämrar framför allt de arbetslösas situation. Det handlar bland annat om sänkt a-kasseersättning, höjd a-kasseavgift, slopad avdragsrätt för både fack- och a-kasseavgiften samt hårdare regler i samband med sökande efter nytt arbete. Nu senast föreslår regeringen att så kallad deltidsstämpling ska begränsas till 75 dagar.
Detta kommer att drabba framför allt kvinnor inom handel, hotell och restaurang samt kommuner och landsting hårt. Särskilt deltidsarbetande ensamförsörjande kvinnor kommer att få en svår situation. Att vidta en åtgärd av detta slag samtidigt som regeringen starkt gynnar de välbeställda och förmögna i skattepolitiken är minst sagt utmanande.
Min fråga till ministern är:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förslaget om begränsning av deltidsstämplingen inte ska leda till att stora grupper av deltidsarbetande kvinnor med låga löner slås ut i en mycket svår ekonomisk situation?
Debatt
(12 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:245
Webb-tv: En svår situation för deltidsstämplande kvinnor
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:49 Torsdagen den 20 decemberProtokoll 2007/08:49 13 § Svar på interpellation 2007/08:245 om en svår situation för deltidsstämplande kvinnor
Protokoll från debatten
Anf. 68 Sven Otto Littorin (M)
Fru talman! Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förslaget om begränsning av deltidsstämplingen inte ska leda till att stora grupper av deltidsarbetande kvinnor med låga löner slås ut i en mycket svår ekonomisk situation.
Regeringens främsta prioritering är att alla människor som vill och kan arbeta ska ges möjlighet att göra det. Regeringen har därför tagit initiativ till omfattande åtgärder för att främja sysselsättningen och bryta det stora utanförskapet, varav reformering av arbetslöshetsförsäkringen är en. De sammantagna resultaten av politiken går redan att avläsa i statistiken. Arbetslösheten sjunker, utanförskapet minskar kraftigt och sysselsättningen stiger i en takt som vi inte har sett på många år.
Utgångspunkten för arbetslöshetsförsäkringen är att ge människor förutsättningar för att hantera omställning i arbetslivet. Vi vet, efter analyser inom arbetslöshetsområdet, att ju längre en arbetslöshetsperiod är, desto svårare är det att komma tillbaka i arbete. Möjlighet till ersättning under lång tid legitimerar ett utanförskap som regeringen inte kan acceptera. Deltidsarbetande män och kvinnor som vill arbeta heltid måste kunna få chansen att göra det.
I dag kan en hel ersättningsperiod om 300 ersättningsdagar användas för deltidsutfyllnad. För den som får ett deltidsarbete på 80 procent räcker en ersättningsperiod på 300 dagar till nästan sex års deltidsutfyllnad.
Jag har svårt att se hur flera års deltidsarbetslöshet kan vara ett led i en effektiv omställning. När möjligheten att få arbetslöshetsersättning på deltid begränsas till 75 ersättningsdagar i varje ersättningsperiod är det inte längre möjligt att få arbetslöshetsersättning som inkomstutfyllnad under flera års tid. I stället motsvarar 75 ersättningsdagar ungefär åtta månaders ersättning för en person som arbetar 50 procent.
När de 75 ersättningsdagarna har förbrukats kommer det att finnas en möjlighet för ensamstående föräldrar med försörjningsansvar för barn under 18 år att få fortsatt ersättning. Denna grupp kommer att erbjudas deltidssysselsättning inom jobb- och utvecklingsgarantin. Det innebär att de får möjlighet att delta i aktiviteter och få aktivitetsstöd de dagar de inte sysselsätts i enlighet med sitt arbetsutbud.
Under 2008 kommer deltidsarbetslöshet att kvalificera för nystartsjobb. Ett av huvudsyftena med införandet av nystartsjobb för deltidsarbetslösa är att göra det mer lönsamt för arbetsgivare att erbjuda sina befintliga anställda heltid. Detta gäller inte minst i kommuner och landsting, eftersom nystartsjobben från och med den 1 januari 2008 kommer att öppnas upp för alla arbetsgivare också i den offentliga sektorn.
Jag är övertygad om att de kvinnor som nu berörs av reglerna om arbetslöshetsersättning på deltid kommer att gynnas av en politik som ökar deras möjligheter att få ett arbete på heltid.
Anf. 69 Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Som bekant är det så att de flesta deltidstjänster besätts av kvinnor. De flesta deltidsstämplare är kvinnor. Könsuppdelningen är oerhört tydlig. Män har heltider - kvinnor har deltider. Så ser det ut.
När regeringen nu ska begränsa möjligheterna att deltidsstämpla inom ramen för a-kassan är det i första hand kvinnor som drabbas, många av dem ensamförsörjare.
Inom detaljhandeln finns det oerhört mycket deltidstjänster, men i de delar inom detaljhandeln där det arbetar många män är andelen heltider betydligt högre. Så här ser en del av de fakta som gäller ut. Inom radio- och tv-handeln är 35 procent kvinnor, och 29 procent arbetar deltid. Inom bygghandeln är 39 procent kvinnor, och 25 procent arbetar deltid. Det här är manligt dominerade delar av detaljhandeln. Företagskulturen är inriktad på heltid. Det innebär också att andelen kvinnor med heltidstjänster är högre här än inom andra delar av handeln. Kvinnorna dras med i en positiv riktning i de delarna av näringslivet.
Men fakta om andra delar av handeln ser ut så här: Inom klädeshandeln är det 66 procent kvinnor, och 50 procent arbetar deltid. Inom skohandeln är det 96 procent kvinnor, och 77 procent arbetar deltid.
Varför är det så att det uppenbarligen går att organisera arbetet för heltidstjänster inom branscher där männen dominerar? Om något visar detta att argumentet om att det inte går att organisera fram heltider är felaktigt. Det går om viljan finns. Det finns positiva exempel på det runt om, både inom privat och offentligt näringsliv, men det är så oerhört mycket jobb som måste göras i övrigt.
Problemet är att det har gått slentrian i det här. Av gammal hävd organiserar man deltider. Det här sker speciellt i kvinnodominerade yrken. Människor tvingas på deltider mot sin vilja.
Nu ska de som mot sin vilja tvingats på deltid straffas för detta genom att deltidsstämplingen begränsas till 75 dagar. I stället för att sätta press på arbetsgivaren och försöka lösa problemet där ska man straffa dem som har de här deltiderna. Är det här rimligt? Man slår mot dem som tvingats in i ett felaktigt system i stället för att lösa problemet.
Jag tycker att ministern borde använda sin kraft till att göra någonting åt de här ofrivilliga deltiderna i stället för att, som i sitt svar till mig, göra teoretiska beräkningar av hur länge det går att deltidsstämpla.
Varför är det så omöjligt att ha en lagstiftning om heltid? Om man har det så får facket och arbetsgivarna sedan förhandla om deltiderna. Då är det så att Handelsanställdas förbund, LO, har kongressbeslut på att man önskar en sådan här lagstiftning om det inte går att lösa förhandlingsvägen.
Skulle man göra på det här sättet så skulle man markera detta på ett sådant sätt att någonting radikalt skulle hända. Då skulle man göra någonting rejält och inte bara prata. Det är någonting som är mycket bättre än att slå med den här typen av försämringar mot stora grupper av ekonomiskt svaga deltidsstämplande kvinnor.
Anf. 70 Kurt Kvarnström (S)
Fru talman! Det här är ett kärt ämne som vi kommer att fortsätta diskutera ett tag till, ministern. Jag vill ställa några frågor i sammanhanget. Jag har läst det svar som Peter har fått och kan konstatera att det finns en hel del som man funderar på. Jag tror att vi i grunden kan se behovet av att många har heltidsanställningar. Det är alltså inte det som skiljer oss åt. Det som skiljer oss åt väldigt mycket - det vill jag poängtera - är metoderna att komma dit, att få fler att jobba heltid.
Jag har väldigt svårt att inse varför den enskilde ska bära hela den här bördan själv. Varför kan man inte med den lagstiftning som var på väg fram också ge arbetsmarknadens parter möjligheter till att föra en ordentlig dialog i den här frågan, att fokusera?
Enligt min mening måste konstruktionen för att hitta heltidsjobb ske ute på arbetsplatserna, inte genom att straffa människor i en försäkring - en försäkring som i dag också ger ett stort överskott. Det finns alltså inget ekonomiskt incitament egentligen för att gå den här vägen.
Jag är väldigt överraskad över att man väljer att ta bort det här. Varför går man inte snabbare fram? Varför begär man inte från arbetsgivaren att faktiskt få ett intyg om förutsättningarna för att lösa det här? Varför har inte Sven Otto Littorin tänkt i de banorna, att faktiskt göra det här till en fråga som finns ute på arbetsplatserna? Det är alltför många som har den här situationen och drabbas av deltid.
I svaret finns också några förslag om att barnfamiljer skulle ha möjligheter att gå i jobb- och utvecklingsgarantin. Men det är, enligt mitt sätt att se det, en ren skrivbordsprodukt. Hur ska det fungera i praktiken för de här grupperna? Och är det bara barnfamiljerna som skulle få del av jobb- och utvecklingsgarantin, eller avser det fler grupper som drabbas av detta?
Jag har i rätt stor omfattning under den tid som har gått under hösten här tagit till mig att den metodik som används alltmer inom handeln går ut på att man väljer att inte säga upp människor när man har överskott på arbetskraft, utan man begränsar arbetstiden för stora grupper. Det här är en metodik som sprider sig inom handeln, och jag skulle gärna vilja ställa frågan till Sven Otto Littorin: Hur ser ministern på den utvecklingen att handeln faktiskt säger upp arbetstid och inte personer i en tid då vi faktiskt har en arbetsmarknad som borde rymma väldigt mycket av det här?
Anf. 71 Sven Otto Littorin (M)
Fru talman! Ja, vi hade ju exakt samma debatt för en timme sedan och också för en dryg vecka sedan, man jag kan naturligtvis återupprepa argumenten.
Lagstadgad rätt till heltid, kräver interpellanten och debattörerna. Jag är lite förvånad. Inte ens LO kräver ju det längre. De har ju gett upp det kravet. Det innebär att inte LO, inte TCO, inte Saco, inte Ams - inte 18 av de 24 remissinstanser som fanns till det här betänkandet tycker att det är en bra idé. De tycker att det är en dålig idé. Och det gör de med argumentet att rätt till heltid inte blir rätt till någonting. Det blir rätt till nolltid. Det är den stora risk man ser.
Vi har ju ingen planekonomi i Sverige. Vi kan inte tvinga företag att anställa på varken det ena eller andra sättet, utan det måste naturligtvis arbetsgivarna själva avgöra.
Det som har hänt är att när man har haft en konstruktion på arbetslöshetsförsäkringen som har inneburit att man kan deltidsstämpla i upp till 18 år, som man har kunnat göra med dagens system, är systemet helt orimligt. Det är inte längre en omställningsförsäkring utan någonting annat. Det har medfört - återigen, som jag sade alldeles nyss - att arbetsgivarna har kunnat vältra över kostnaderna för sin oförmåga att lösa organisationen av arbetet på a-kassorna och på skattebetalarna. Det är precis det som har skett.
Därför är det, tycker jag, så otroligt glädjande att deltidsarbetslösheten nu sjunker kraftfullt. När vi tog över efter er misslyckade jobbpolitik hade vi en av Europas sämsta nivåer när det gäller deltidsarbetslöshet. Nu sjunker den kraftigt, inte minst, som skrevs i Svenska Dagbladet den 27 november, i kommunerna "mer än i någon annan sektor, påpekar Boel Callermo på SKL."
Här ber jag att få citera lite grann ur just den här artikeln i Svenska Dagbladet: "Men också regeringens planer att nästa år begränsa a-kassan för deltidsarbetslösa sätter tryck på arbetsgivarna. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin tycker att kommunerna ska skärpa sig och erbjuda heltider åt sina anställda. Lars-Åke Almqvist, förste vice ordförande i Kommunal, medger att det spelar in.
- Kommunerna kan inte längre räkna med att alla med ofrivillig deltid kan fylla upp med a-kassa, säger han."
Nej, det är precis just så: politik som verkar - politik som leder till lägre deltidsarbetslöshet.
Låt mig ta ett annat exempel, ur LO-tidningen. Under rubriken "Nya a-kasseregler gav året-runt-jobb" intervjuar man Ulla-Britt, som har varit säsongare i 35 år, och Marianne, som har varit säsongare i 19 år. Jag citerar: "Men just de nya hårdare reglerna för att få a-kassa fick Bengt Frostmo, socialdemokrat och ordförande i kyrkorådet, att se över kyrkogårdsjobben. - - - Säsongsanställningar är ett avslutat kapitel på Ystad kyrkogård."
Den socialdemokratiska ledningen för kyrkorådet i Ystad har haft 35 år på sig att ordna till detta. Men det är först med förändrade a-kasseregler som vi får heltider och ordentliga anställningar på kyrkogården i Ystad.
Det är bara två exempel på att er misslyckade politik har lett till en av de högsta nivåerna på deltidsarbetslöshet i hela Europa. En effektiv politik med lite ordning och reda på området leder till att vi får en lägre deltidsarbetslöshet som också sjunker snabbare i Sverige än på de allra flesta håll i Europa.
Jag säger som jag brukar: Om man gör som man har gjort kommer det att gå som det har gått. Varför skulle er misslyckade jobbpolitik i denna del vara bättre än den politik som faktiskt leder till heltidsanställningar?
Anf. 72 Peter Hultqvist (S)
Fru talman! LO har inte gett upp något krav på lagstiftning när det gäller heltid. Handelsanställdas förbund, Kommunalarbetarförbundet och Hotell- och restauranganställdas förbund har inte gett upp detta krav.
Detta är kongressbeslut. Detta är frågor som man driver, frågor som man står för. Sedan är det också så att man i första hand söker avtalslösningar. Men när avtalslösningen inte fungerar blir kravet på lagstiftning aktuellt. Så fungerar det. Man har hur länge som helst velat lösa det här förhandlingsvägen och hur länge som helst fått kalla handen från arbetsgivarsidan. Vi började aktualisera det här med lagstiftning under förra valperioden. Vi är beredda att gå in med det här. Det skedde tillsammans med fackföreningsrörelsen.
Så sent som i dag pratade jag med representanter för LO-förbunden om detta. Det finns ingen som har gett upp det här kravet. När du står och säger det är det ett sätt att försöka föra folk bakom ljuset. Det är sanningen.
Det är klart att det alltid går att leta upp någon arbetsgivare som har gjort en insats. Om en hygglig kyrkorådsordförande ser till att försöka göra någonting i den situation som ni har ställt till är det bra. Men varför har nu ett stort handelsföretag i Leksand sagt upp hela personalen och i stället utlyst deltidstjänster? De använder den värsta typen av arbetsgivarmetoder och struntar fullständigt i heltidstankar. Varför sker det, om det är så att det sociala patoset plötsligt skulle välla in på den privata arbetsmarknaden? Jag tror att det är lite naivt av Sven Otto Littorin. Vi kommer alltid att hitta både bra och dåliga exempel när det gäller hur sådant här fungerar och hur det organiseras på arbetsmarknaden.
Det finns många som är upprörda över det här. Denna vrede har jag mött på många arbetsplatser. Det är också så att Socialdemokraterna i Dalarna tillsammans med Kommunal i Dalarna, Handelsanställdas förbund i Dalarna och Hotell- och restauranganställdas förbund i Dalarna har genomfört en namninsamling mot detta förslag. 7 865 namn fick vi ihop inom kommunala arbetsplatser, hotell, restauranger och handel på cirka en månad.
Det här skrev man på med omedelbar verkan. Man protesterade mot att lågavlönade, många gånger ensamförsörjande, är de som får det sämre, samtidigt som man tar bort förmögenhetsskatten och förändrar fastighetsskatten på ett sätt som gynnar de mest välbeställda. De protesterar mot att deltidsarbetares stämplingsmöjligheter inskränks och kräver ett återställande av a-kassan och lagstadgad rätt till heltid. Det här står dessa LO-förbund tydligt bakom. Det är röster som ministern borde lyssna på i stället för att vifta undan.
Det går bra att tala om utanförskapet. Men är det allvar så är regeringen inte beredd att göra någonting när det gäller att bryta deltidernas dominans inom exempelvis handeln. Det är naivt att tro att det här med omedelbar verkan kommer att göra att en massa handelsarbetsgivare struntar i att ha deltidstjänster.
Min konklusion av detta är att ni inte är beredda att ta itu med den könsorättvisa som jag tydligt pekade på i mitt förra inlägg.
Man kommer tillbaka till slutpunkten. Någonstans går skärningspunkten. Antingen är man beredd att försöka göra någonting ordentligt som skär av det här på ett mer grundligt sätt - då är det lagstiftning det handlar om - eller så är det fråga om åtgärder som handlar om att straffa dem som har blivit tvingade till ofrivilliga deltider. Där går skiljelinjen just nu, Sven Otto Littorin.
Anf. 73 Kurt Kvarnström (S)
Fru talman! Jag upplevde att ministern upprepade det han har läst in tidigare och avstod från att svara på de frågor som jag kompletterade med i den tidigare debatten. Jag ställer de frågorna igen.
Vad lägger man på den enskilde? Alldeles speciellt skulle jag vilja nämna just det som händer inom handelns område i dag. Man säger upp personer på deltid från de heltidstjänster de har haft. Hur ska de här människorna agera?
Många gånger är det människor som har jobbat under lång tid i de här företagen som inte har förutsättningarna att vara attraktiva på arbetsmarknaden och hitta de nya heltidsjobben. Hur ska de agera i den här situationen?
Jag frågar också när det gäller svaret om jobb- och utvecklingsgarantin. Hur har Sven-Otto Littorin tänkt att det ska fungera för människor som har oregelbundna arbetstider?
Det är de konkreta frågorna. Varför gör man av det här skrivbordsprodukter som inte fungerar i praktiken? Det är verkligheten.
Jag vill se framför mig att dialogen blir mycket bättre ute på arbetsplatserna och inte blir en dialog i försäkringen. Det är det som det handlar om. Fokus måste flyttas ut på arbetsplatserna. Man måste få en mycket bättre dialog om de här förhållandena på arbetsplatserna. Varför undviker ministern hela tiden att ha fokus på arbetsplatserna? Varför straffar man bara dem som har gått in i en försäkring som ska ge dem ett skydd i de situationer där de inte får arbeta heltid?
Anf. 74 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Jag ska börja med en upplysning. Under den borgerliga regeringens första år har andelen förtidspensionärer ökat med 1 600 personer. Det finns 1 600 fler förtidspensionärer med den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik.
Under de senaste åren med socialdemokratisk regering ökade andelen sysselsatta med 150 000. Under motsvarande period med den borgerliga regeringen har andelen sysselsatta ökat med 80 000. Inför nästa år säger de företag som Ams har pratat med att andelen sysselsatta kommer att öka med 40 000. Det visar att företagen ser att konjunkturen håller på att svänga.
Jag tror att många av dem som är deltidsarbetslösa och som med Moderaternas politik kommer att bli av med sin ersättning också kommer att avregistreras som arbetslösa. Varför ska man vara anmäld när man inte får någon ersättning? Vips har man lyckats trolla med statistiken, och självklart kommer antalet deltidsarbetslösa att minska på papperet, men knappast i verkligheten. I Moderaternas Örebro ökar andelen deltidsanställda i kommunen. Genom en medveten borgerlig politik har man gått ifrån ett beslut som garanterade att alla nya tjänster som tillsattes skulle vara på heltid. Dessa ersätts nu av deltidstjänster på mellan 40 och 50 procent. Det är moderat politik.
Min fråga är: Kommer Littorin nu att ge sina borgerliga kolleger ute i kommunerna i uppdrag att öka antalet heltidstjänster, eller är det här en del av den samlade politik som nu ska driva hem kvinnorna till hemmet och vårdnadsbidrag?
Många av dem som i dag har deltidstjänster, som inte kommer att kunna få deltidsersättning och heller inte kommer att få någon heltidstjänst - för alla kommer inte att vara garanterade en heltidstjänst bara för att någon drar in arbetslöshetsersättningen för dem - kommer skillnaden mellan en deltidslön på 40,5 procent eller 53,6 procent och vårdnadsbidraget att vara ganska marginell. Är detta vad den borgerliga politiken går ut på? Ska kvinnorna tillbaka till hemmet som reservarbetskraft? Jag måste säga att jag tycker att det är bekymmersamt. Jag undrar vad Littorin tänker ställa för krav på sina kommunala kolleger.
Anf. 75 Sven Otto Littorin (M)
Fru talman! Socialdemokraterna hade tolv år på sig. Under de tolv åren misslyckades man kapitalt att minska deltidsarbetslösheten. Det var tvärtom. Ni lämnade efter er en av de högsta deltidsarbetslösheterna i hela Europa.
Med all respekt: Varför skulle mer av samma medicin lösa problemen? Det är klart att det inte gör. Resultatet blev som sagt att ni lämnade efter er en av de högsta deltidsarbetslösheterna i Europa. Nu sjunker deltidsarbetslösheten snabbare än i nästan alla andra länder.
Jag citerar återigen från Svenska Dagbladet den 27 november: "Men också regeringens planer att nästa år begränsa a-kassan för deltidsarbetslösa sätter tryck på arbetsgivarna. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin tycker att kommunerna ska skärpa sig och erbjuda heltider åt sina anställda. Lars-Åke Almqvist, förste vice ordförande i Kommunal, medger att det spelar in. Kommunerna kan inte längre räkna med att alla med ofrivillig deltid kan fylla upp med a-kassa, säger han." Det var väl ganska på pricken det vi menar. Det är precis det som sker.
Utanförskapet har sedan vi tog över minskat med 150 000 personer. Det är fyra Borlänge eller ett halvt Dalarna som har lämnat utanförskap och kommit tillbaka på arbetsmarknaden.
OECD:s Economic Outlook kom häromdagen. Den visar att Sverige har den största nedgången av arbetslösheten från 4,6 procent år 2007 till 3,6 procent år 2009 av alla utvecklade industriländer. Deltidsarbetslösheten sjunker nu snabbt. Politik har effekt, och uppenbarligen också bristen på politik.
Anf. 76 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Det sista året vi var i regeringsställning ökade antalet jobb med 153 000. Sedan dess har de ökat med 81 000 i vårt land. Vi har varit inne i en internationell högkonjunktur och har haft en välskött statsekonomi, låg ränta och så vidare. Ni har lyckats rida på den vågen.
Det är övermaga av ministern att stå här och påstå att man med några sorts åtgärder på så här kort tid har lyckats åstadkomma någonting som enbart skulle handla om vilka åtgärder den här regeringen säger sig ha vidtagit.
Om man tittar ser man att räntan pressas upp genom att man inte har finansierat alla skattesänkningarna man gör och så vidare. Det är sådana effekter vi nu ser.
Ni säger att vi misslyckades. Vi höll på med heltiderna. Du kan flina och skratta åt det här om du vill. Men det skedde väldigt mycket av arbete under de åren. Vi försökte med frivilliga metoder sätta press på den offentliga sektorn. Det behövs ytterligare åtgärder. Därför går vi in med lagstiftningskravet. Mycket av det som sker är effekter av som man tidigare lagt grund för.
Lagstiftningskravet kvarstår för att orättvisorna och problemen är så stora i det svenska samhället. Jag har redogjort för grundläggande statistik och könsorättvisan i sammanhanget. Grundfundamentet är: Heltid en rättighet, och deltid en möjlighet.
Har man en grundtjänst med heltid och sedan kan förhandla mellan den fackliga organisationen och arbetsgivaren om att det ska vara någonting annat har man skapat en stark position för löntagaren på arbetsmarknaden. I ert system är det arbetsgivaren som bestämmer.
Anf. 77 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Sverige har haft och har en av världens högsta sysselsättningstal. Jag utgår från att det beror på tolv års socialdemokratiskt styre.
Att vi dessutom haft hög andel sysselsatta är också ett tecken på att många kvinnor är inne i arbetslivet. Jag kan bara beklaga att vi har haft väldigt många kvinnor som har haft deltider. Men det ser precis likadant ut i kommunal som privat sektor.
Under den borgerliga regeringens första år har 1 600 fler personer blivit förtidspensionärer. Är det någonting som Sven Otto Littorin också vill ta åt sig äran av? Det skulle jag vilja veta. Det är bekymmersamt att jag inte kan få höra mer än att han citerar tidningen.
Min fråga är: Är du beredd, Sven Otto Littorin, att ta kontakt med dina partikamrater i Örebro för att få dem på andra tankar när det gäller deltidstjänster?
Jag vill också passa på att tacka och önska riksdagens personal och dessutom talmannen god jul och gott nytt år. Mina tankar går förutom till riksdagens personal till dem som ännu inte har fått jobb eller som fortfarande är sjuka och har fått sin ersättning sänkt. De kommer att få en tuff jul på grund av regeringens politik.
Jag önskar att arbetsmarknadsministern använder helgernas ledighet till att fundera över hur man kan medverka till att de som inte har jobb får en bättre tillvaro, när man nu har medverkat till att ersättningen har sänkts.
Fundera på hur det är att fira jul när man inte har jobb och låg ersättning och regeringens politik har inneburit att man inte har råd att köpa julklappar till sina barn!
Anf. 78 Lena Olsson (V)
Herr talman! Jag vill tacka Peter Hultqvist från Dalarna, som jag själv kommer ifrån, för att han har ställt interpellationen om deltidsstämplande kvinnor. Man har ingen vidare jämvikt när det gäller jämställdheten i den här regeringen. Det är kvinnor som är utsatta i allra högsta grad.
Jag har en liten enkel fråga. Jag har två väninnor som är ensamstående mammor och som söker med ljus och lykta för att få ett heltidsjobb, och de lyckas inte. De har svårt att få julen att gå ihop. De möter en osäker framtid.
Här hade vi en lagstiftning som låg på bordet från den förra regeringen. Det var ett samarbete mellan Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det är precis som Peter säger här. Företagen säger upp människor och utannonserar deltidstjänster. Jag tycker att det är skrämmande.
Vad har du att säga till mina två väninnor som är ensamstående med barn? Vad har du att säga till resten av alla dessa kvinnor som har deltidstjänster som du gör stora försämringar för?
Anf. 79 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Jag skulle vilja citera Svenska Dagbladet från den 27 november: "Men också regeringens planer att nästa år begränsa a-kassan för deltidsarbetslösa sätter tryck på arbetsgivarna. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin tycker att kommunerna ska skärpa sig och erbjuda heltider åt sina anställda. Lars-Åke Almqvist, förste vice ordförande i Kommunal, medger att det spelar in. Kommunerna kan inte längre räkna med att alla med ofrivillig deltid kan fylla upp med a-kassa, säger han." Var inte det syftet med politiken och med interpellationen?
Ni lämnade efter er en av Europas högsta deltidsarbetslösheter. Nu äntligen sjunker den, och den sjunker ordentligt. Sedan vi tog över har utanförskapet minskat med 150 000 personer. Det är fyra Borlänge eller ett halvt Dalarna.
Sysselsättningen ökar, arbetslösheten minskar, deltidsarbetslösheten minskar och antalet arbetade timmar ökar. Vi har rekord i antalet lediga platser på Ams. Jag kan hålla på hur länge som helst.
Det är bara att konstatera att ni hade tolv år på er och misslyckades. Nu har vi på ett år hunnit göra en lång rad saker för att förbättra läget, inte minst för de deltidsarbetslösa kvinnorna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.