Elenergikapacitet
Interpellation 2020/21:134 av Lotta Olsson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-12
- Överlämnad
- 2020-11-13
- Anmäld
- 2020-11-17
- Svarsdatum
- 2020-11-24
- Besvarad
- 2020-11-24
- Sista svarsdatum
- 2020-11-27
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
I energidebatten i Sveriges riksdag finns som jag ser det två olika sätt att se på tillgången till fossilfri elenergi och elkapacitet.
Vi hör ofta regeringspartiföreträdare som debatterar att problem med elenergikapacitet faktiskt inte finns. Tvärtom anser man finns det god tillgång på elenergi, och Sverige exporterar mer el än någonsin. Vi har inga problem med effekt, men vi måste anpassa samhället till att använda energin då den finns.
Den andra sidan i debatten företräder åsikter i debatten som gör gällande att, visst, det finns mycket fossilfri elenergi vissa tider, men emellanåt finns det effektbrist som ställer till med problem. Dessa problem gör att vår industri inte kan lita på tillräcklig elenergikapacitet, det vill säga att vi har ett effektproblem att lösa.
Min fråga till statsrådet Anders Ygeman lyder:
Vilken analys gör statsrådet av orsaken till den rådande effektbristen, och hur påverkar det de åtgärder han kommer vidta för att lösa problemet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:134
Webb-tv: Elenergikapacitet
Dokument från debatten
- Tisdag den 24 november 2020Kammarens föredragningslistor 2020/21:40
Protokoll från debatten
Anf. 88 Statsrådet Anders Ygeman (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Lotta Olsson har i två interpellationer tagit upp frågor om elkapacitet. Hon har frågat mig om jag har gjort någon analys av huruvida elenergitillgången är säkrad i Mälardalen för kommande år för att trygga företagens behov och expansioner eller om jag har för avsikt att vidta några specifika åtgärder för att säkra elenergitillgången i Mälardalen. Hon har också frågat mig vilken analys jag gör av orsaken till den rådande effektbristen och hur det påverkar de åtgärder jag kommer att vidta för att lösa problemet.
Lotta Olsson tar upp att det i debatten förekommer olika syn på tillgången på el i Sverige. Till viss del verkar det bero på begreppsförvirring.
För att börja med energi, det vill säga elförsörjning sett över tid, är det ett faktum att Sverige har gott om el. Under 2019 nettoexporterade Sverige rekordmycket el med mycket låga utsläpp av koldioxid. Under 2020 har vi hittills varje vecka haft en nettoexport av el till våra grannländer.
När det gäller effekt handlar det i stället om förmågan att förse elförbrukarna med el under den timme på året då elförbrukningen är som högst. Sveriges kraftbalans har blivit mer ansträngd de senaste åren, men Sverige har stor kapacitet i elförbindelserna till grannländer, och Svenska kraftnät bedömer att risken för effektbrist är liten även på längre sikt. Inga elförbrukare har behövt kopplas bort på grund av effektbrist i Sverige.
Sedan finns det utmaningar med lokal kapacitet på några håll Sverige, bland annat i Skåne förra året. Regeringen och nätföretagen i Malmö och Stockholm tog därför förra hösten ett gemensamt initiativ för att säkerställa kapaciteten i Malmö och Stockholm på både kort och lång sikt. Regeringen uppdrog samtidigt åt Energimarknadsinspektionen att utreda och föreslå åtgärder för att säkerställa kapaciteten även i andra delar av Sverige. Energimarknadsinspektionen redovisade uppdraget den 1 oktober 2020. Regeringen kommer att analysera förslagen i syfte att säkerställa att ansvariga aktörer vidtar de åtgärder som krävs för att säkerställa att det finns kapacitet till befintliga kunder samt att tillkommande kunder får el inom rimlig tid i alla delar av Sverige, inklusive Mälardalen.
I Sverige råder anslutningsskyldighet av nya förbrukare för nätföretagen. Nätföretagen har dock rätt att neka anslutning om det inte finns kapacitet i nätet. Det är således en dialog mellan anslutande part och nätföretag, och om de inte kan komma överens prövas frågan i slutändan av Energimarknadsinspektionen. Samtidigt kan ingen aktör förvänta sig att det alltid och överallt ska finnas utrymme för att ansluta nya stora elförbrukare till elnätet. Eftersom elnäten i slutändan bekostas av användarna skulle ett sådant elnät bli orimligt dyrt för konsumenter och industri.
Jag vill avslutningsvis lyfta fram att Svenska kraftnät genomför historiskt stora investeringar i ny elnätskapacitet. Den kommande treårsperioden planeras investeringar på 17 miljarder kronor, jämfört med 7 miljarder kronor de senaste tre åren.
Anf. 89 Lotta Olsson (M)
Fru talman! Sverige har en lång historia som industrination, vilket har varit en förutsättning för vår ekonomi, våra jobb och vår välfärd. Vår ekonomi är till hälften baserad på export, en export som förutsätter att vår industri är mycket konkurrenskraftig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vår industri är också till stor del mycket energikrävande. Svensk stålindustri, fordonsindustri och skogsindustri är alla beroende av en stor och säker energieffekt. Dessutom hade "den nya industrialiseringen" med batterifabriker och tunga datorhallar inte ens förlagts till Sverige om vi inte haft bra, relativt billig och leveranssäker elenergi här.
Vår tidigare så säkra tillgång till elenergi har helt enkelt varit en framgångsfaktor för oss. Men denna framgångsfaktor är inte längre en självklarhet, fru talman, för det krävs inte bara mycket energi. Den måste också finnas i rätt mängd och med rätt effekt när vi behöver den, för modern industri förlorar enormt i effektivitet om man tvingas till avbrott beroende på eleffektbrist - om det ens är möjligt att stänga av produktionen. En stor del av vår tunga industri går inte ens att stänga av. Då förstörs hela processen, som i stålindustrin.
Fru talman! Mycket av processerna i våra industrier är dessutom tufft slimmade effektivitetsmässigt för att klara kvalitetskrav, svenska löner och global konkurrens. Det är så villkoren för vår industri ser ut. Utan att vara extremt konkurrenskraftig klarar man inte att finnas kvar på världsmarknaden.
Industrin gör vad den kan för att vara konkurrenskraftig, men politiken måste göra sitt. Det är inte enskilda företag som står för regleringen av elmarknaden; det är politiken. Om inte vi klarar att leverera en politik som gör det möjligt att ta fram elenergi till rimliga priser riskerar vi hela den svenska ekonomin.
Fru talman! För att klara den uppgiften måste regeringen till att börja med erkänna att utmaningen finns. Det har funnits en stor förnekelse av hela problematiken ända sedan vi i oppositionen redan för ett och ett halvt år sedan lyfte de akuta problemen i Skåne. Då ansåg ministern detta vara en överdrift och inget problem alls. Sverige exporterade ju el, vilket sågs som ett tecken på att effektbrister inte kunde uppstå.
Så i slutet av september i år presenteras en akut krisplan för att säkra energieffekten i Skåne. Därför är det rimligt att vi i denna debatt får klargjort av ansvarig minister hur han ser på eleffekten i Mälardalen. Är det på samma sätt som på Skåne för ett och ett halvt år sedan, som ett nollproblem, eller avser minister Ygeman att skrida till handling innan han tvingas till krishantering?
Anf. 90 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! Först ska jag bara vidimera Lotta Olssons världsbild. Sverige drar åt sig investeringar från hela världen tack vare att vi har stora överskott av el och Europas lägsta elpriser. Vi har de största överskotten av el någonsin, och det är naturligtvis glädjande. Det ska vi fortsätta ha. Vi fortsätter producera stora överskott. Vi exporterar motsvarande två tredjedelar av hela Danmarks elförbrukning.
Det har inte funnits någon förnekelse av att vi har effektproblem i vissa delar av landet. Det har gjorts stora investeringar för att komma till rätta med det, och det görs stora investeringar framöver för att komma till rätta med det. Tyvärr har en av de största av de investeringarna blivit försenad. Vi hoppas att den ska invigas den 19 december.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men jag har en fråga tillbaka till Lotta Olsson. Hon nämner det initiativ som regeringen tog tillsammans med energibranschen för att garantera effekten i Skåne och garantera effekten i Stockholm. Det är bra att Lotta Olsson lyfter fram det. Men min fråga till Lotta Olsson är varför Moderaterna röstade emot detta.
Anf. 91 Lotta Olsson (M)
Fru talman! För att nå de klimatmål som Sverige skrivit på till 2030 krävs stora insatser. Regeringen presenterade i december förra året en klimatpolitisk handlingsplan. Där framhålls vikten av styrning av utsläpp för att nå de ambitiösa målen. Det krävs för att klara att ställa om från fossila bränslen till fossilfria, framför allt i transportsektorn och industrin. Vi har redan kommit långt vad gäller exempelvis bostäder. Men dessa mål är inte möjliga att nå om vi inte kan få fram tillräckligt med fossilfri energi, framför allt elenergi.
Från moderat håll har vi varit tydliga: Vi klarar inte övergången till det fossilfria samhället tillräckligt snabbt utan kärnkraften. Den svenska elmixen bör innehålla en stor del kärnkraft tillsammans med den nog så viktiga vattenkraften för att klara basförsörjningen av elenergi - så också i Mälardalen, för det är den södra halvan av Sverige som kommer att känna av effektbristen mest. Problemen är redan tydliga i Skåne, där man tvingats använda fossilt bränsle för att producera elenergi. Det är inte så vi klarar klimatmålen.
Fru talman! Mälardalen har många av våra viktiga industrier. En stor del av våra exportvaror kommer från industrierna här. Här kommer också en stor del av de nya fordon som vi behöver för omställningen att produceras.
Fossilfritt Sverige visar på potentialen att minska utsläppen från industrin med 60-80 procent till 2045 jämfört med 2016. En stor del av den potentialen finns i Mälardalen. Industri och transporter står tillsammans för två tredjedelar av CO2-utsläppen, så just här finns stora klimatvinster att göra. Men detta förutsätter att tillräcklig elenergieffekt finns.
Fru talman! Att inte tillse att vi har en politik för tillräckligt med elenergieffekt i Mälardalen innebär att vi sätter krokben för oss själva. Vi kommer inte att klara vare sig klimatmålen, jobben eller välfärden. Det är detta ministern nu är ansvarig för att tillse.
Fru talman! Energipolitiken är tätt sammanflätad med vår konkurrenskraft och vår välfärd. Det är till och med så att Anders Ygemans förmåga att driva framgångsrik energipolitik kommer att vara mer avgörande för dagens och morgondagens pensionsnivåer än vad statsrådet Ardalan Shekarabi är.
Vår energipolitik är avgörande för landets ekonomi och tillväxt, för hur vi klarar klimatmålen och för hur vi finansierar vår skola, vår vård och vår omsorg. Och vår energipolitik är avgörande för storleken på din och min pension och för pensionerna för dagens pensionärer och dagens unga.
Anf. 92 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! Tack, Lotta Olsson, för uppläsandet av den fina, förskrivna repliken! Jag vill bara påminna om att vi under den här regeringens tid har tredubblat investeringarna i elnät. Vi har de största elöverskotten någonsin. Vi har kärnkraft, och det står var och en fritt att investera i kärnkraftsindustri i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men det blir lite konstigt när Lotta Olsson talar om att fossilt bränsle används i Skåne. Det var ju detta som fasades ut genom det gemensamma initiativet. Vi gjorde så att det fossila bränsle som eldades i kraftvärmeverken i Skåne ersattes med biobränsle.
Därför återstår den fråga som Lotta Olsson inte klarade att besvara på sina fyra minuter: Varför röstade Moderaterna mot det initiativ som säkrar effekttillgången i Skåne och Stockholm och innebär att fossila bränslen byts ut mot biobränslen?
Anf. 93 Lotta Olsson (M)
Fru talman! Jag är inte regeringsföreträdare, så min huvuduppgift är att ställa frågorna här - inte tvärtom.
Vi behöver stärka tillgången till eleffekt totalt sett. Vi håller på att ställa om hela vår tunga industri, hela vår fordonsindustri och hela vår fordonsflotta till el. Då måste alla som deltar i dessa processer och vi som konsumenter vara säkra på att det faktiskt finns el när vi behöver det. Om jag inte kan ladda min bil är väl en sak, men om ett av våra stora järnverk inte kan få energi kan det få fatala konsekvenser.
Vi behöver ändra målet för vår elproduktion från förnybart till fossilfritt om vi ska klara utmaningen. Vi har att välja på om vi ska stå upp för helt förnybart eller för snabba klimatmål.
Vi behöver möjliggöra utveckling av ny kärnkraft och ta fram en färdplan för nästa generations kärnkraft samt forskning och tester i det sammanhanget. Vi behöver också titta på att förlänga driften av Ringhals 1, för Norrland kommer att behöva sin vattenkraft själva. Man ställer om sin tunga järn- och stålindustri till eldrift nu. Så oavsett hur mycket pipelines minister Ygeman kommer att dra från Norrland behövs elen till batterifabriker och för att ta bort det fossila bränslet i våra stålverk.
Ursäkta, men den här kalkylen håller inte för mig.
Anf. 94 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! Det stämmer att Lotta Olsson inte är regeringsföreträdare. Lotta Olsson är riksdagsledamot. Hon har skrivit två interpellationer för att diskutera effektsituationen i Sverige med ansvarigt statsråd - det är jag. Men en riksdagsledamot måste också kunna svara på hur hon själv har röstat i riksdagen. Det är ju riksdagen som är den lagstiftande församlingen i Sverige.
När Lotta Olsson hade chansen att skapa mer eleffekt i Skåne röstade hon nej. När hon hade chansen att skapa mer eleffekt i Stockholm röstade hon nej. När hon hade chansen att byta ut fossila bränslen mot biobränslen röstade hon nej. Men hon kan inte inför denna kammare försvara det beslutet.
Sverige har de största elöverskotten någonsin. Vi har Europas lägsta elpriser. Vi attraherar investeringar från andra länder på grund av våra goda förutsättningar för el till låga priser. Dessutom exporterar vi el så att andra länder kan klara sin klimatutmaning. Vi exporterar motsvarande två tredjedelar av hela Danmarks energiförbrukning.
Vi ska använda elproduktionen i Sverige för att ställa om svensk industri och transportsektor, Lotta Olsson, och vi ska samtidigt hjälpa till att dra en lans för Europas klimatutmaning. Jag ser fram emot detta och hoppas att jag kan få Moderaternas stöd för det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.