Återvändande afghaner
Interpellation 2020/21:888 av Tobias Andersson (SD)
Interpellationen är inlämnad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-08-26
- Överlämnad
- 2021-08-27
- Anmäld
- 2021-09-02
- Svarsdatum
- 2021-09-16
- Sista svarsdatum
- 2021-09-16
- Besvarad
- 2021-09-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Onsdagen den 25 augusti greps två afghanska medborgare på Arlanda efter att de flugits hem till Sverige med ett evakueringsflyg från Afghanistan – någonting som bland annat Riks rapporterat om. Anledningen till gripandet var att de båda har återreseförbud till Sverige som en konsekvens av att tidigare ha dömts för brott och avtjänat straff i Sverige. Det var i samband med identitetskontrollen vid ankomsten till Sverige som det uppdagades att de båda var belagda med återreseförbud.
Naturligtvis är det positivt att de båda greps i samband med inreseförsöket, men det kan samtidigt konstateras att det lär bli svårt att utvisa dem tillbaka till Afghanistan. Risken finns att de framgent släpps på fri fot precis som andra utlänningar släppts fria när de suttit häktade för länge i väntan på utvisning.
Vi har redan en situation där vi i år haft svårt med utvisningar till Afghanistan, trots att EU har ett samarbetsavtal med Afghanistan som bland annat berör återtagande av afghanska medborgare. Denna problematik har förvärrats under covid-19 då pandemin gav den afghanska regeringen en ytterligare ursäkt för att inte ta emot sina egna medborgare som skulle utvisas från Sverige.
I samband med talibanernas framfart och maktövertagande lär utvisningarna försvåras än mer. Givet den utvecklingen är det oerhört problematiskt att evakuera afghaner som av goda skäl inte har i Sverige att göra.
Efter den initiala debatten rörande tolkar har det i närtid diskuterats fram och tillbaka vilka och hur många från Afghanistan som bör flygas till Sverige. Regeringens svar var från början noll och inga, men nu skryter i stället Ann Linde med flera dagligen om alla hundratals som flugits hit. Merparten av dessa är från den så kallade svensklistan, vilken inte bara innehåller svenska medborgare utan även andra – exempelvis turistande afghaner som fått uppehållstillstånd i Sverige när de flytt från just Afghanistan.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde följande:
- Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att förhindra att fler afghaner som inte har i Sverige att göra evakueras från Afghanistan?
- Avser ministern och regeringen att agera för att se över ifall afghaner som semestrat hemma fått uppehållstillstånd på felaktiga grunder?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:888
Webb-tv: Återvändande afghaner
Dokument från debatten
- Torsdag den 16 september 2021Kammarens föredragningslistor 2021/22:4
Protokoll från debatten
Anf. 29 Utrikesminister Ann Linde (S)
Herr talman! Vi är helt överens om behovet av att vara hårda mot brottslingar, brottslighet, den organiserade brottsligheten och gängkriminaliteten. Där råder ingen skillnad.
Men om vi har fler poliser än någonsin i Sverige är det väl ändå en utveckling som går i rätt riktning? Vi vill väl ha fler poliser? Om vi har 50 straffskärpningar går det väl också i rätt riktning, för det är ju vad vi vill ha? Och 20 nya brottsrubriceringar är också vad vi ville ha. Där är vi överens.
Vi har fullt i fängelserna. Många av de gängkriminella och ledarna sitter i fängelse. Problemet är att det kommer lika många som vill bli nya ledare och som vill ta över. Då krävs det ett annat arbete. Ungdomarna ska se sina föräldrar gå till jobbet. De ska själva vilja gå i skolan och bli något. Skolan ska finnas där. Skolan ska vara jämlik. Arbetet hos socialtjänsten och andra måste till. Där måste vi hjälpas åt.
Anf. 30 Tobias Andersson (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt
Herr talman! Jag spritar mina händer - det var annars ett tag sedan vi hade sprit vid podierna i riksdagen. Det var en annan tid, och det var andra partier som satt här då.
Jag har en fråga till statsminister Stefan Löfven. Det gäller detta med gäng, klaner eller organiserad brottslighet - kalla det vad ni vill. De ägnar sig åt drogförsäljning, utpressning, rån, sprängningar, mord och dödande. Men de kommer också hit och utnyttjar systemet. De mjölkar våra kommuner, regioner och staten, till exempel Folkbildningsrådet och studieförbunden, på alla möjliga bidrag och ersättningar. I går fick vi höra om åtal i en CSN-härva, där människor hade pumpat systemet på pengar till hittepåutbildningar av extremistisk karaktär.
Vad tänker statsministern göra åt detta, och när kan vi vänta oss en förändring? Vi ska ju inte ge bort pengar till kriminella eller tokiga extremister.
Anf. 31 Utrikesminister Ann Linde (S)
Herr talman! Jag delar helt den uppfattningen. Samhällets stöd i de här fallen är ju till för att stärka demokratin, yttrandefriheten och människors medverkan i demokratin. Det är detta som stödet är till för.
Samhällets stöd är inte till för extremister. Därför har vi också gett myndigheterna i uppdrag att se över detta, för vi ska inte ge pengar till dessa organisationer.
Det finns missbruk av sådana stöd som har med studier och demokratiarbete att göra, men det finns också missbruk av Försäkringskassans olika ersättningar. Här behövs ett brett arbete, och finansministern är i full gång med arbetet för att se till att de skattepengar som ska gå ut i stöd i olika former inte ska missbrukas. Pengarna ska inte gå till extremister eller till ekonomisk brottslighet.
Anf. 32 Tobias Andersson (SD)
Herr talman! Jag tackar för svaret. Det är Liberalernas bestämda ståndpunkt att man kan skära ned eller helt ta bort sekretessreglerna när det gäller personer som är dömda för brott. De har så att säga förverkat sin rätt till integritet. När man söker bidrag eller på annat sätt ska ta del av offentliga förmåner måste det kontrolleras. Samhället har varit ganska dåligt på detta.
När det gäller extremism har det i dagarna rullats upp hur systemet har utnyttjats. Man har varnat för detta. Det finns en enhet inom Brå, Centrum mot våldsbejakande extremism, som verkligen borde få chansen att gå igenom och se till att det inte kommer några hittepåkurser eller hittepåbidrag som går till alla möjliga organisationer. Det kan vara etniska föreningar eller verksamheter av religiös karaktär som bara har till syfte att göda och skapa extremism. Det är ingen som är emot religion, men vi kan inte på detta sätt göda verksamheter som har som idé att till exempel förstöra den svenska demokratin.
Anf. 33 Utrikesminister Ann Linde (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt
Herr talman! Jag tror absolut att det är nödvändigt att diskutera till exempel sekretessreglerna. Man kan också se över hanteringen av befintliga sekretessregler, för det ges kanske här och nu större möjligheter än vi tror. Men jag är också öppen för att se över om reglerna behöver ändras, så att myndigheter kan samarbeta för att undvika ekonomisk brottslighet och att extremistiska organisationer får del av pengarna.
Pengarna ska gå till demokrati, till människors delaktighet i demokratin, till människors bildning och till ett starkare samhälle. Det ska inte gå till extremism, och då får vi nog se över både ett och två verktyg för att komma dithän. Där är vi helt eniga.
Anf. 34 Tobias Andersson (SD)
Herr talman! Socialdemokraterna har nu styrt Sverige i sex år. Jag är inte lagd åt nostalgi, men det är dags att ställa sig frågan: Är Sverige ett bättre eller sämre land i dag än det var för sex år sedan? Svaret leder antingen till slutsatsen att man bara ska fortsätta som nu eller till slutsatsen att det är dags att byta kurs.
Under de senaste sex åren har arbetslösheten och otryggheten ökat. Det har även skattetrycket, längden på vårdköerna och integrationsproblemen. Även befolkningen har ökat. Faktum är att Sverige inte ens har koll på vilka som bor i landet. Vi vet inte hur många som bor här, om de bor där de säger att de bor eller var de annars bor. Detta leder till trångboddhet och bidragsfusk, och det öppnar för kriminella med dubbla identiteter.
För några månader sedan upptäcktes att Iraks försvarsminister fick bostadsbidrag i Sverige. Nyligen var det en hög regeringstjänsteman i Afghanistan som hade fått föräldrapenning i Sverige. Skatteverket påpekar att 200 000 personer kan vara folkbokförda på fel adress - det har knappast skett av misstag. Detta duger inte i ett land där bidrag och förmåner förutsätter att man bor här och förväntas jobba och betala skatt här.
Åtskilliga partier har krävt en ny, riktig folkräkning, nu även Liberalerna och tunga socialdemokratiska kommunalråd. Den senaste genomfördes 1990. Moderaterna kommer därför att lägga fram ett konkret förslag i riksdagens skatteutskott om en ny folkräkning. Socialdemokraternas röster avgör om beslutet blir ja eller nej.
Frågan är nu om socialdemokraterna i riksdagen är beredda att fatta det beslut som socialdemokraterna i regeringen inte kan eller inte vill fatta. Om bara några sekunder kan vi få svaret.
(Applåder)
Anf. 35 Utrikesminister Ann Linde (S)
Herr talman! Svaret är ja. Jag ser också behov av att se över förutsättningarna för en folkräkning. Den ska göras på rätt sätt i så fall. Den ska beredas på rätt sätt. Man ska dock inte tro att den löser problemen här och nu. Det är ingen quickfix, utan det kommer att ta sin tid. Men vi behöver ha koll på befolkningen i landet, vem som bor var och så vidare.
Coronakrisen är inte över. Beredskapen för att det kan bli mer är fortsatt hög. Men vi måste bekämpa arbetslösheten. För oss är det viktigt att se till att vi har offentliga investeringar och offentlig konsumtion. Alla säger att det är där som jobben först kommer. Vi vill fortsätta att anställa. Vi har hittills anställt 100 000 fler i offentlig sektor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt
Nu är frågan om Ulf Kristersson också är beredd att fortsätta gå den vägen: anställa fler i offentlig sektor - undersköterskor, vårdbiträden, sjuksköterskor, lärare och vad det nu kan vara.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.