Efterlevandestöd i behov av förändring
Interpellation 2019/20:80 av Jonas Andersson i Skellefteå (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-10-24
- Överlämnad
- 2019-10-25
- Anmäld
- 2019-11-05
- Svarsdatum
- 2019-11-07
- Besvarad
- 2019-11-07
- Sista svarsdatum
- 2019-11-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
I Sverige har barn vars ena eller båda föräldrar avlidit rätt att erhålla så kallat efterlevandestöd från Pensionsmyndigheten. Syftet är att tillförsäkra det efterlevande barnet en viss lägsta nivå i händelse av en förälders eller båda föräldrarnas död och att garantera en lägsta rimliga levnadsstandard. Efterlevandestödet är en minimiförmån och hänger inte ihop med medborgarskap utan baseras enbart på att barnet är bosatt i Sverige. På senare tid har en rad missförhållanden kring efterlevandestödet uppdagats i medier, främst gällande utländska barn och deras möjligheter att erhålla denna förmån.
Antalet personer som beviljats efterlevandestöd ökade under perioden 2016–2018 med nästan 60 procent, liksom kostnaderna därför. Den största delen av ökningen beror på att allt fler ensamkommande skyddsbehövande beviljats uppehållstillstånd efter krisen 2015 och att dessa ansöker om efterlevandestöd för föräldrar som antas ha avlidit i hemlandet. Dokumentation såsom dödsattester krävs inte, utan det räcker med att intyga på heder och samvete att föräldrarna är döda. Samtidigt saknas systematiserad samordning mellan Pensionsmyndigheten och Migrationsverket, vilket skulle kunna leda till så absurda situationer som att avlidna föräldrar kan flytta till Sverige trots att de enligt Pensionsmyndigheten är döda.
Riksdagen accepterade i maj 2018 ändringar i retroaktiviteten för efterlevandestöd, som minskades från två år till sex månader. Samtidigt tillkännagav riksdagen sin mening att regeringen skulle återkomma med skärpningar rörande såväl retroaktiviteten som andra aspekter av reglerna kring efterlevandestöd. Exempel på detta kan vara att efterlevandestöd inte ska betalas ut om barnet bor i familjehem, stödboende eller HVB-hem, liksom det inte betalas för barn i statliga boenden. Vad gäller retroaktiviteten har regeringen lyft fram detta i budgetpropositionen för 2020, men rörande ett skärpt regelverk har ännu inget hänt.
Med anledning av det anförda riktas följande frågor till statsrådet Ardalan Shekarabi:
- När avser statsrådet och regeringen att återkomma till riksdagen med förslag om ytterligare skärpningar rörande efterlevandestöd, i enlighet med riksdagens beslut?
- Hur avser statsrådet och regeringen att säkerställa att berörda myndigheter samverkar för att minimera felaktiga utbetalningar och andra missförhållanden?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:80
Webb-tv: Efterlevandestöd i behov av förändring
Dokument från debatten
- Torsdag den 7 november 2019Kammarens föredragningslistor 2019/20:28
- Protokoll 2019/20:28 Torsdagen den 7 novemberProtokoll 2019/20:28 Svar på interpellation 2019/20:80 om efterlevandestöd i behov av förändring
Protokoll från debatten
Anf. 123 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Fru talman! Jonas Andersson har frågat mig när jag och regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag om ytterligare skärpningar rörande efterlevandestöd i enlighet med riksdagens beslut samt hur jag och regeringen avser att säkerställa att berörda myndigheter samverkar för att minimera felaktiga utbetalningar och andra missförhållanden.
Ett barn har rätt till barnpension eller efterlevandestöd om barnets ena förälder eller båda föräldrar har avlidit. Om en förälder har försvunnit och det kan antas att han eller hon har avlidit gäller samma rätt till ersättning som vid dödsfall. Efterlevandestöd lämnas som ett tillägg till eller i stället för barnpension och har till syfte att tillförsäkra ett barn en viss lägsta nivå i händelse av en förälders död, det vill säga att garantera en lägsta rimlig levnadsstandard. Efterlevandestöd är en bosättningsbaserad förmån. För ett barn som kommer till Sverige kan efterlevandestöd lämnas först när barnet är försäkrat i Sverige, det vill säga när barnet anses bosatt i Sverige och har beviljats uppehållstillstånd.
Riksdagen har gett regeringen till känna att regeringen bör återkomma till riksdagen med dels ett förslag som innebär att efterlevandestöd som kräver ansökan ska kunna lämnas för högst en månad före ansökningstillfället, dels att regeringen bör utreda frågan om efterlevandestöd ska få lämnas till barn som bor i HVB-hem eller liknande (bet. 2017/18:SfU27).
Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 i utgiftsområde 12 lämnat förslag om en ändrad retroaktivitet för efterlevandestödet. Genom det förslaget om en begränsning till en månads retroaktivitet anser regeringen att tillkännagivandet i denna del är tillgodosett och därmed slutbehandlat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller tillkännagivandets del som avser efterlevandestöd till barn som bor i HVB-hem eller liknande avser regeringen att återkomma senare under mandatperioden. Det finns behov av mer kunskap om efterlevandestöd och andra socialförsäkringsförmåners betydelse i samband med att barn är placerade utanför det egna hemmet. Regeringen avser att inhämta sådan kunskap och utreda frågan om det finns behov av eventuella lagändringar.
Jag vill uppmärksamma interpellanten på att det redan med nuvarande bestämmelser finns en begränsning avseende rätten till efterlevandestöd för barn som är placerade. I 106 kap. 33 § socialförsäkringsbalken anges att om ett barn i minst 30 dagar i följd vårdats på statens bekostnad på en anstalt eller annars har fått kost och bostad får efterlevandestöd inte lämnas. Undantag finns för specialskola och inackordering vid sameskola. Det torde därmed enligt nuvarande bestämmelser i praktiken inte finnas något större utrymme för att barn som vårdas på HVB-hem eller liknande mottar efterlevandestöd.
Avslutningsvis vill jag säga att Pensionsmyndigheten har en välfungerande myndighetssamverkan med bland annat Migrationsverket i ärenden som rör nyanlända.
Anf. 124 Jonas Andersson i Skellefteå (SD)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka socialförsäkringsministern för svaret.
Det är jättebra att regeringen snarast avser att återkomma med skärpningar gällande retroaktiviteten, men det var inte riktigt det frågan handlade om i den här interpellationen.
När det gäller efterlevandestöd ska det alltså ses som ett komplement till underhållstöd. I förarbetet till införandet av efterlevandestödet framgår det tydligt, att syftet är att bibehålla överensstämmelsen mellan stödet till barn vars föräldrar skilt sig och stödet till barn vars föräldrar avlidit. Ändå skiljer sig lagtexterna för respektive bidrag ganska markant. I lagtexten för underhållsstöd specificeras det uttryckligen att underhållsstöd inte lämnas till ungdomar som vårdas i familjehem, stödboende eller HVB inom socialtjänsten. Den skrivningen saknas i den paragraf som ministern hänvisar till och som gäller efterlevandestöd. Där fokuseras det endast på barn som på statens bekostnad vårdas på anstalt.
Fru talman! Varför är det här viktigt? Jo, därför att ökningen av efterlevandestöd främst gäller ensamkommande. Som ministern helt säkert är medveten om övergick ansvaret för ensamkommande barn och ungdomar från staten till kommunerna 2006. Förvisso betalar staten en schablonsumma till kommunerna för varje ensamkommande, men de här ungdomarna vårdas inte på statens bekostnad utan på kommunernas. Det är alltså fullt möjligt för en utländsk ungdom att tillsammans med sin särskilt förordnade vårdnadshavare ansöka om efterlevandestöd och få det som en ren bonus på 1 550 kronor i månaden per förälder.
Boendena och kommunens socialtjänst har inte heller någon självklar insyn i ungdomarnas privatekonomi, för det ansvaret ligger hos den särskilt förordnade vårdnadshavaren.
Som jag tolkar lagtexten för efterlevandestöd gäller alltså inte begränsningarna ungdomar som vårdas på HVB-hem eller liknande. Det är möjligt att min tolkning är felaktig, jag håller öppet för det, men utifrån den yrkeserfarenhet jag har då jag har jobbat med ensamkommande i 15 år innan jag fick riksdagsplatsen här finns det i alla fall ingenting som pekar på att det skulle vara en felaktig tolkning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om ministern gör en annan tolkning av lagen är jag jättenyfiken på att höra det, och jag tänker att säkert även Pensionsmyndigheten och kommunens jurister är det.
När det gäller den utredning av frågan som ministern nu hänvisar till bör det rimligtvis gå ganska snabbt att genomföra. I princip handlar det bara om att komplettera lagtexten gällande efterlevandestöd med vad som redan finns i lagtexten gällande underhållsstöd.
Kan vi räkna med att det kanske kommer en lagändring eller ett förslag till lagändring redan under innevarande riksdagsår?
Anf. 125 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Fru talman! Tack, Jonas Andersson, för frågan!
Den här frågan är viktig av flera olika skäl, bland annat av principiella skäl. Vi måste göra allt vi kan för att upprätthålla tilliten till och förtroendet för våra socialförsäkringar. Då måste vi också upprätthålla legitimiteten för socialförsäkringarna. Regeringen har inget som helst intresse av att agera på ett sätt som innebär att legitimiteten och förtroendet för våra socialförsäkringar försvagas.
Vi kommer att arbeta intensivt med den här frågan. Dock finns det ett antal frågetecken. Hur ska denna lagstiftning tolkas? Hur tillämpas den i dag? Hur skulle en eventuell lagändring förändra tillämpningen för alla grupper? Därför ser vi ett behov av att inhämta sådan kunskap och därmed också utreda om det verkligen behövs en lagändring. Kommer vi fram till att det behövs en lagändring ska vi självklart agera. Vi är just nu i fasen med att arbeta med att inhämta den typen av kunskap, och vi har flera myndigheter som har kunskap om de här frågorna, inte minst Inspektionen för socialförsäkringen som jobbar med den typen av underlag och stöd till regeringen.
Vi kommer att återkomma med besked om hur processen ska se ut. Därför kan jag inte i det här läget säga vid vilken tidpunkt vi kommer att lägga fram en proposition, för vi har fortfarande inte gjort bedömningen om det över huvud taget behövs en lagändring eller om det är en tillämpningsfråga. Men så fort vi har fått kunskap om detta med stöd av våra myndigheter kommer vi naturligtvis också att meddela hur vi går vidare och då eventuellt om det behövs en lagändring som behöver passera denna kammare.
Anf. 126 Jonas Andersson i Skellefteå (SD)
Fru talman! Tack, socialförsäkringsministern, för svaret och för engagemanget i den här frågan!
Jag tror att det är viktigt för alla att sådana här saker, precis som du säger, synliggörs för legitimitetens skull och att åtgärder vidtas så snabbt som möjligt. Nu är det här med en jämkning av reglerna för efterlevandestöd och underhållsstöd egentligen inte tillräckligt när det gäller legitimiteten till exempel.
Vi har inte berört den mer grundläggande principiella frågan: Varför ska utländska ungdomar få pengar från Pensionsmyndigheten för döda utländska föräldrar som aldrig har satt sin fot i Sverige? Det måste tyvärr också sägas att föräldrar kan påstås vara döda, för det finns inga krav på dödsattester, och samarbetet mellan myndigheterna är mer eller mindre obefintligt, enligt de uppgifter som jag har. I princip kan man få en absurd situation där "avlidna" föräldrar via Migrationsverket kan flytta till Sverige som anhöriga, trots att de enligt Pensionsmyndigheten är döda.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror att detta är någonting som sticker ordentligt i ögonen på väljare och skattebetalare, för att inte tala om svenska pensionärer som under hela sitt yrkesverksamma liv har tjänat ihop till sin pension.
Det är inga små summor vi talar om heller. Riksdagens utredningstjänst har räknat på vad besparingen skulle bli om endast barn med svenskt medborgarskap skulle kunna få efterlevandestöd. Man kom fram till att utgifterna för efterlevandestöd skulle minska med drygt 80 miljoner kronor per år under 2019-2022.
Fru talman! Låt oss bara göra ett litet räkneexempel för att sätta in detta i en kontext. Om de här 80 miljoner kronorna fördelades på de 10 000 fattigaste pensionärerna i Sverige skulle det bli ett tillskott på över 650 kronor i månaden per person under de åren. Jag tror att många skulle se det som mer rimligt att Pensionsmyndigheten får i uppgift att prioritera våra äldre.
Nu när ministern har aviserat att regeringen avser att inhämta kunskap och utreda frågan, som det står, är min förhoppning att det även utreds om inte efterlevandestöd borde vara förbehållet svenska medborgare.
Låt mig även komma in på del två av interpellationen, alltså samarbetet mellan myndigheterna som ministern menar är välfungerande. Enligt uppgifter som riksdagens utredningstjänst har erhållit från Pensionsmyndigheten har Migrationsverket i dagsläget ingen möjlighet att hämta uppgifter från Pensionsmyndigheten. Detta har utretts och påtalats för regeringen, senast i en SOU 2015, men regeringen har inte vidtagit några åtgärder.
Pensionsmyndigheten har i sin tur tillgång till Skatteverkets folkbokföringsuppgifter, men inte mer än så. Om en ansökan har inkommit till Migrationsverket eller om beslut i ett ärende fattats registreras inte detta i folkbokföringsdatabasen, och Pensionsmyndigheten kommer inte få veta något, om de inte ställer en specifik fråga, vilket i princip aldrig sker.
Samarbetet må vara välfungerande, som ministern säger, men informationsutbytet är det tveklöst inte. Jag tror att ministern och jag är överens om att förtroende för myndigheter är bra men att kontroll är bättre.
Jag undrar fortfarande hur ministern avser att hantera problemet med samkörningar och kontakter mellan myndigheter i detta ärende.
Anf. 127 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Fru talman! Tack, Jonas Andersson, för inlägget!
Vi har en kontinuerlig dialog med våra myndigheter, i det här fallet myndigheter som lyder inte minst under Socialdepartementet.
När det gäller Pensionsmyndigheten är det regeringens uppfattning att det finns ett välfungerande samarbete med såväl Försäkringskassan som Migrationsverket i de ärenden som har koppling till efterlevandestöd och Migrationsverket, specifikt om det rör någon som har invandrat till Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi ser ett behov av att skaffa tydligare kunskap om hur reglerna tillämpas och att göra detta med syftet att upprätthålla legitimiteten för systemet. Här är det viktigt att vi har rättsregler för våra socialförsäkringar som lever upp till de förväntningar och den rättsmoral som finns i vårt samhälle. Detta är den uppfattning som regeringen har.
Det är samtidigt viktigt att vi utgår från fakta. När det gäller till exempel bedömningen av om det är sannolikt att föräldern är avliden eller inte gör Pensionsmyndigheten i varje enskilt fall en individuell utredning och en bedömning av huruvida så är fallet. Detta sker inte per automatik, utan våra myndigheter jobbar med att göra en professionell bedömning utifrån fakta.
Självklart kommer regeringen att agera utifrån det tillkännagivande som riksdagen har fattat beslut om och som rör detta. Den lagändring som nu föreslås i budgetpropositionen och som gäller retroaktivitet gäller ju den principiella fråga som Jonas Andersson nämner och är inte skild från den principiella frågan. Retroaktiviteten begränsas till en månad just för att stärka kopplingen till Sverige. Det är en naturlig följd av den vilja som riksdagen har uttalat och som också regeringen ställt sig bakom.
Anf. 128 Jonas Andersson i Skellefteå (SD)
Fru talman! Återigen: Tack, socialförsäkringsministern! Det var jätteskönt att höra. Det känns som att du verkligen vill jobba med denna fråga. För mig går detta att sammanfatta ganska snabbt och enkelt. Jag hoppas att lösningarna på denna fråga ska vara ungefär lika snabba och enkla.
Det är jättebra att retroaktiviteten minskar kraftigt. Det är jättebra att regeringen avser att utreda frågan om efterlevandestöd vidare. Det är bra om man kan ändra lagen för efterlevandestöd så att den ligger i linje med underhållsstödet, vilket hela tiden har varit tanken. Det kan inte vara någon stor svårighet att ändra den eftersom det ligger i förarbetet att de ska vara jämförbara.
Jag håller absolut med om att det är ett steg i rätt riktning, men någonstans räcker inte detta. När det gäller de kontakter som jag har haft med myndigheterna inför denna interpellation kan jag säga att kontrollen av huruvida föräldrarna är döda eller inte sker ytterst sporadiskt. Det är inte något som görs per automatik eller något som görs i alla ärenden. Det kan hända, men det händer väldigt sällan.
Det är fortfarande principiellt ytterst märkligt, tycker jag, att pengar från Pensionsmyndigheten - pengar från svenska skattebetalare och pensionärer - ska skänkas bort som ett slags bonus till utländska ungdomar vars föräldrar aldrig har satt sin fot i Sverige. Om det funnits ett ymnighetshorn att ösa ur hade jag kunnat förstå det, men vi vet ju, fru talman, att något sådant inte finns.
Jag hoppas att ministern skänker en tanke till svenska fattigpensionärer när han är åter på sitt kontor efter dagens debatter och ska sammanfatta intrycken.
Med detta tackar jag för dagens debatt.
Anf. 129 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Fru talman! Tack, Jonas Andersson, för debatten!
Jag kan försäkra Jonas Andersson om att regeringen definitivt fokuserar på våra pensionärer. Det är också mot den bakgrunden och i enlighet med pensionsöverenskommelsen som vi kommer att höja garantipensionen och avsevärt höja taket i bostadstillägget redan den 1 januari, för att de pensionärer som har lägst pension ska få förbättringar. Det är en skyldighet som vi har gentemot de människor som har byggt upp vårt land och skapat det välstånd och den välfärd som vi njuter av i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller socialförsäkringarna och kvalificeringen in i dessa är det frågor som vi kommer att behöva jobba med. Det har till exempel varit en central fråga att arbeta med kvalificeringen och bestämmelser gällande föräldraförsäkringen. Vi utesluter inte att det finns fler områden där vi kommer att behöva jobba med dessa frågor för att upprätthålla legitimiteten för systemet.
Regeringen har därför landat i slutsatsen att vårdnadsbidrag och den typen av bestämmelser och förmåner som inte är kopplade till aktivitet på arbetsmarknaden har en skadlig effekt på både integrationen och legitimiteten för våra välfärdssystem. Denna specifika fråga kommer vi att behöva återkomma till, men jag vill att processen ska gå rätt till och att våra myndigheter, inte minst Inspektionen för socialförsäkringen, ges tillfälle att ge oss den kunskap och det underlag vi behöver i den fortsatta processen.
Tack för debatten!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.