Regeringens råd för digitalisering
Interpellation 2015/16:285 av Erik Ottoson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-12-17
- Överlämnad
- 2015-12-17
- Anmäld
- 2015-12-18
- Svarsdatum
- 2016-01-19
- Besvarad
- 2016-01-19
- Sista svarsdatum
- 2016-01-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)
Regeringen tillsatte den 9 december 2015 ett råd för digitalisering av det offentliga Sverige, ett initiativ som kan innebära viktiga framsteg för den offentliga förvaltningen. Statsrådet Mehmet Kaplan ska vara ordförande för rådet vilket förhoppningsvis även ger erforderlig tyngd till rådets arbete. I rådet ingår även en rad generaldirektörer från viktiga statliga verk och även mycket väl valda representanter från kommunsektorn vilket är mycket glädjande.
Vikten av en fortsatt modernisering av hur det offentliga Sverige arbetar är avgörande för att uppnå högre effektivitet i myndighetsarbetet men även bättre service till medborgarna. För att detta ska vara möjligt krävs att de initiativ som regeringen tar för att uppnå detta har tillräcklig kraft och att tillsatta ansvariga har tillräckliga befogenheter att agera. Det nu tillsatta rådet är ett lovvärt initiativ som rätt hanterat kan innebära stora framsteg. För att man ska få utväxling på rådets arbete krävs dock att man har befogenhet att besluta, driva och agera, inte bara samverka. Det finns många myndigheter, kommuner och andra aktörer som inte får plats i det aktuella rådet och som inte får anses vara bundna av samråd som sker där.
Jag vill mot bakgrund av ovanstående fråga statsrådet Mehmet Kaplan:
Vad anser statsrådet vore ett önskat utfall av det nytillsatta rådets arbete?
Vilka befogenheter kommer regeringens råd för digitalisering av det offentliga Sverige att ha?
På vilket sätt kan rådet agera för digitalisering av det offentliga Sverige utöver de initiativ rådsledamöterna själva tar inom sina respektive myndigheter och kommuner?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:285
Webb-tv: Regeringens råd för digitalisering
Dokument från debatten
- Tisdag den 19 januari 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:54
- Protokoll 2015/16:54 Tisdagen den 19 januariProtokoll 2015/16:54 Svar på interpellation 2015/16:285 om regeringens råd för digitalisering
Protokoll från debatten
Anf. 24 Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)
Herr talman! Erik Ottoson har frågat mig vad som vore ett önskat utfall av Rådet för digitalisering av det offentliga Sveriges arbete samt vilka befogenheter som rådet kommer att ha. Erik Ottoson har vidare frågat mig på vilket sätt rådet kan komma att agera utöver de initiativ som rådsledamöterna själva tar inom sina respektive organisationer.
Låt mig börja med att beskriva det långsiktiga arbete som regeringen har initierat kring digitaliseringen av det offentliga Sverige. Min och regeringens målbild är att Sverige ska fortsätta att vara en ledande it-nation och att vi ska befästa vår position som en av de ledande i världen inom digital förvaltning. Därför har regeringen beslutat om en särskild satsning på eförvaltning under 2015-2018 - ett program för digital förnyelse av det offentliga Sverige.
För att genomföra programmet har regeringen under 2015 vidtagit flera nya insatser som bygger på en nära samverkan mellan olika aktörer. För det första har en ny enhet för e-förvaltning inrättats vid Näringsdepartementet för att driva arbetet framåt. För det andra har Ekonomistyrningsverket, ESV, fått i uppdrag att ge stöd till regeringen samt till de statliga myndigheterna för deras insatser inom området. För det tredje har en avsiktsförklaring undertecknats av regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, för digital förnyelse av det offentliga Sverige. För det fjärde samarbetar regeringen med e-Sam, som är ett frivilligt program för digital samverkan med ett femtontal myndigheter och SKL.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En viktig del i arbetet är inrättandet av ett råd för digitaliseringen av det offentliga Sverige. Det är en rådgivande grupp med uppgift att bistå regeringen i arbetet med att digitalisera den offentliga förvaltningen. Uppgifterna är dels att bistå regeringen genom att vara ett forum för strategisk diskussion mellan regeringen och företrädare för myndigheter, kommuner och landsting, dels att identifiera och diskutera utmaningar under genomförandet av regeringens satsning på e-förvaltning och vid behov föreslå åtgärder. Förslagen från rådet kommer att utredas inom Regeringskansliet, varpå berörda enheter prioriterar och bereder eventuella åtgärder inom ramen för etablerade processer.
Genom rådet samlar regeringen nödvändig kompetens för att genomföra vår satsning på e-förvaltning som vi kallar för "Digitalt först". I rådet ingår representanter från hela den offentliga sektorn och viktiga sakpolitiska områden som skola, vård och omsorg samt kompetens från strategiskt viktiga myndigheter.
Medborgare och företag ställer stora krav på en samverkande offentlig förvaltning och på en effektiv kontakt med myndigheterna. Regeringen har fått kritik från bland andra OECD, EU, Riksrevisionen, Statskontoret och Ekonomistyrningsverket för att de statliga myndigheternas utveckling av gemensamma e-förvaltningslösningar går för långsamt samtidigt som alltför många it-projekt drar över budget. Här kan vi bli bättre, och regeringen har pekat ut en tydlig riktning och agerar utifrån ett helhetsperspektiv.
Den 14 december 2015 hade rådet ett första konstituerande möte, och redan då bekräftades behovet av ett forum för förvaltningsövergripande frågor. En ökad samordning utgör en av de stora utvecklingspotentialerna i den offentliga förvaltningen, både för ökad service till medborgare och företag och för att minska onödiga kostnader för offentlig sektor. Många myndigheter och organisationer står inför liknande utmaningar. Genom att lyfta dessa gemensamt stärks också möjligheten att hantera dessa. Det finns förväntningar på att gemensamt påverka lagstiftning, utarbeta standarder och främja en interoperabel och effektiv offentlig sektor.
Jag ser framför mig att rådet kommer att ge betydelsefulla insikter och förslag på prioriteringar som är avgörande för att vi ska lyckas med våra mål om en enklare, öppnare och effektivare offentlig förvaltning.
Anf. 25 Erik Ottoson (M)
Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det är en sak som man ofta säger för att man ska säga det i en interpellationsdebatt, men den är gången menar jag det också. Tack så hemskt mycket för svaret! Och förvåningen i statsrådets anlete går inte att ta miste på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag upplever att man verkligen har tänkt igenom detta. Man har en plan för detta, och nu måste den sättas i verket. Det är väldigt bra, herr talman. Återigen: Tack, statsrådet för svaret!
Det kvarstår dock några frågor som jag skulle vilja ha utredda. Jag har tidigare haft debatter i kammaren om just e-förvaltning, och då har regeringens statsråd som svarar för frågorna varit statsrådet Shekarabi. Vi har bland annat talat om behovet av öppna data, och då har det fallit i statsrådets Shekarabis hägn.
Regeringen instiftar nu ett råd som bland annat kommer att ta hand om dessa frågor. Det kommer att ledas av statsrådet Kaplan som också kommer att svara på frågorna. Det skulle vara intressant att känna till vilket statsråd det är som tar ansvar just för e-förvaltningsfrågorna, om det är statsrådet Shekarabi eller statsrådet Kaplan.
En oerhört viktig del om man ska få det här att falla väl ut är, som statsrådet själv är inne på, en tydlig styrning. Utöver den politiska styrningen som sker från statsrådsnivå tror jag att det är viktigt med en tydlig styrning från den tjänstemannanivå som ligger strax under den politiska.
Statsrådet och jag har många gånger diskuterat vad statsråd får och inte får göra, och det finns vissa gränser, tillstår även jag, för vad ett statsråd kan göra i sin tjänsteutövning utan att riskera att bli anklagad för ministerstyre.
När det kommer till den här formen av väldigt konkreta och ofta exekutiva beslut som måste fattas vad gäller standardiseringar, upphandlingar av it-system, interoperabilitet och samordning föreställer jag mig att man behöver en tydlig kommandostruktur över gränserna mellan myndigheterna för att minimera risken för ett fragmentiserat sätt att se på detta och att myndigheter angriper samma it-problem på olika sätt.
Även om jag har stor tilltro till statsrådets förmågor är han begränsad. Därför vill jag veta om regeringen har utsett någon på tjänstemannanivå som har möjlighet att sätta ned foten där foten behöver sättas ned, som har möjlighet att ta de här besluten. Ska vi kalla det för en statlig it-general? Vi kanske inte ska använda det begreppet för mycket, men bara för att statsrådet ska förstå ungefär vad det är jag är ute efter. Det är oerhört viktigt för att kunna hålla uppe hastigheten i de här reformerna som behöver ske i statens förvaltning och i statens sätt att möta människor på den digitala arenan och hålla uppe effektiviteten i det arbetet, för vi har inte en dag att förlora. Vi behöver hålla tempot uppe, eftersom förändringstakten på den här arenan är så snabb.
En ännu större utmaning som statsrådet också berör är hur vi ska få alla kommuner i det här landet - de är ganska talrika - att marschera i ungefär samma riktning. De flesta kommuninvånare och medborgare vill mötas av ungefär samma tekniska lösning, oavsett på vilken sida av en geografisk kommungräns man står.
Det är viktigt att vi har gemensamma standarder, vilket statsrådet var inne på. Även här tror jag att det behövs ett tydligt ledarskap, och jag är mycket intresserad av att höra statsrådets tankar om hur man från central nivå kan möjliggöra detta.
Anf. 26 Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)
Herr talman! Jag tackar Erik Ottoson för en viktig debatt som grundar sig i det faktum att vi har och under många år har haft en bred samsyn i denna kammare. Det beror också på att tidigare regeringar har gjort rätt prioriteringar och rätt saker. Det gäller både alliansregeringarna under förra och förrförra mandatperioden och regeringen dessförinnan. Det beror också på vad det är för mål vi vill uppnå med e-förvaltningspolitik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag sa i mitt svar att vi har en ny enhet på Näringsdepartementet som arbetar med just e-förvaltningsfrågor. Vad spelar det för roll, kan man fråga. Jo, det spelar rätt stor roll när det gäller regeringens arbete att vi har en plats där kunskap och information kan samlas så att hela Regeringskansliet med alla statsråd kan samordnas vad gäller e-förvaltningsfrågorna generellt.
Vad gäller Ardalan Shekarabis och mina olika ingångar är det precis som mellan Anders Ygeman och mig. Anders Ygeman har hand om it-säkerhetsfrågor, vilket Erik Ottoson känner till, och jag har hand om it-politik generellt. Vad gäller e-förvaltningen har jag det generella ansvaret medan Ardalan Shekarabi har ansvar för bland annat upphandlingsfrågor och att se till att samordning sker på statsförvaltningsplanet.
När det gäller de övriga frågorna finns svaren delvis i de frågor som Erik Ottoson ställde. Vi har en gemensam linje för hur vi ska se till att effektiviteten inte drabbas av överraskningsmomentet att digitaliseringen är över oss.
Vi har ju en problematik i Sverige sedan ett antal år tillbaka, och det var därför jag i mitt inledningsanförande talade om att regeringen har fått kritik. Jag sa inte om det var den gamla regeringen eller nuvarande regering, för det finns ingen konfliktyta i denna fråga.
Därför behövs det en effektivitetsingång, och jag välkomnar att riksdagsledamöter, likt Erik Ottoson, lyfter denna fråga, bevakar den och för in de perspektiv som behövs. Jag kommer att ta med mig flera av de perspektiv och synpunkter som Erik Ottoson för fram.
När det gäller rådets arbete är det lite för tidigt att vara förutsättningslös. Om jag nu skulle lägga upp ett antal av de linjer som vi inom min stab har jobbat med och regeringen diskuterat blir det en begränsande faktor för rådet. Rådet har ett behov av att de olika ledamöterna kan komma in med sina perspektiv ofärgade av det regeringen tycker och tänker i frågan. Sedan får vi plocka ihop detta, och riksdagen ska involveras i arbetet.
För min del innebär detta också en bra möjlighet att få in kunskap från myndigheter, som ju är staten, och därigenom kunna interagera med it- och telekomföretagen. Det handlar om alla de olika bitar som berörs av bland annat öppna data, om hur internetförvaltning ska hanteras och inte minst om att ta del av de goda exempel som finns i vår omvärld.
Jag var nyligen i Estland och Finland och fick en bra inblick i hur de har jobbat för att få den framträdande position och roll som det ibland målas upp att de har.
Vi rör oss fortfarande framåt i Sverige, och det har vi gjort under många år. Men de andra länderna har sprungit fortare och en del av dem har hunnit i kapp och om oss.
Anf. 27 Erik Ottoson (M)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för att han utvecklar sitt svar. Jag tror att han är något på spåret när det gäller behovet av att vara förutsättningslös i diskussioner och att ha högt i tak vad gäller arbetet i ett sådant här råd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag har fullt förtroende för att de som har rekryterats till rådet klarar av sin uppgift. Statsrådet gjorde dessutom en topprekrytering när han tog in kommundirektören från min hemkommun, Vesna Jovic. Det är bara att gratulera.
Det är inte en lätt uppgift att få alla myndigheter och statsråd att marschera i samma riktning och framför allt inte alla kommuner där det råder många olika politiska uppfattningar om vad som är rätt och fel och väldigt olika ambitionsnivåer.
Jag har full förståelse för att det viktigaste för en liten kommun med ett sviktande invånarantal inte är att satsa på nya stora it-reformer för bygglovshantering etcetera. Där kan det vara skönt att fortsätta i gamla hjulspår. Därför behövs en stor stimulans och kanske ibland en fast hand som leder kommunerna i rätt riktning så att vi ser till att det tillhandahålls samma kvalitet på den digitala servicen oavsett var i Sverige man bor. Man får dock inte inkräkta på det kommunala självstyret, som är en viktig princip som jag tror att många ställer sig bakom.
Detta går ut över effektiviteten i de satsningar som sedan görs och över hastigheten med vilken de kan göras eftersom just samordning och att man har många olika aktörer som drar i samma riktning är viktigt. Rådet är en bra början på det.
När jag läste pressmeddelandet om att rådet skulle inrättas blev jag positivt överraskad över att man gör detta. Jag kanske inte borde ha blivit överraskad, men så var det i alla fall. Jag hade en förhoppning om att rådet också skulle kunna få en mer exekutiv roll. Nu beskriver statsrådet att den snarare kommer att ligga på enheten inom Näringsdepartementet. Jag förstår att man kommer på idéerna i rådet och utför dem genom Näringsdepartementet.
I utförandet kommer både statsrådet och jag att behöva vara vaksamma på att man behåller effektivitet och hastighet och att man lyckas använda den samsyn som ett sådant här råd kan ge.
Jag har stort förtroende för kommundirektör Vesna Jovic från min hemkommun. Men hon är ensam representant för kommunsektorn i rådet, och kommunsektorn är en mycket viktig del om vi ska få it-Sverige att marschera framåt i rätt riktning.
Jag har några följdfrågor till statsrådet. Kan statsrådet hålla öppet för att man kommer att behöva vidta ytterligare åtgärder för att få med just kommunsektorn på tåget? Att SKL är med innebär inte att alla kommuner per automatik är med. Vad kan han i så fall tänka sig att använda för verktyg i sin verktygslåda?
Anf. 28 Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)
Herr talman! Jag tackar Erik Ottoson för en konstruktiv diskussion om det vi båda brinner för, nämligen en effektiv statsförvaltning och en e-förvaltning som är till fyllest för medborgare och företag. Näringslivet skapar ju jobben och gör det möjligt för oss att fortsätta att vara ett av de länder som tar till vara digitaliseringens möjligheter på bästa sätt.
Ardalan Shekarabis område är effektiv statsförvaltning; det har han ansvar för. Ett av verktygen är givetvis e-förvaltning. Det ingår som en viktig del för att staten ska kunna verka på bästa möjliga sätt utifrån det uppdrag som medborgarna har gett staten och som i förlängningen innebär att vi vill ha bästa möjliga effekt av varje skattekrona. Det är en viktig ingång.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Erik Ottoson ställde en fråga om ytterligare åtgärder för att få med Kommunsverige. Bara för att man har med SKL har man inte med hela Kommunsverige, för det ser så olika ut.
Vi har 290 kommuner. Själva grunden för det demokratiska uppdraget bygger ju på att medborgarna har nära till sina folkvalda i dessa kommuner. Samtidigt är 290 kommuner ett relativt otympligt antal när det gäller att förankra och i breda folklager få ut information och framför allt inhämta kunskap och diskussion i dessa frågor.
SKL har genom åren gjort ett viktigt och demokratiskt grundläggande arbete för att föra fram kommunernas synpunkter i frågor, och därför finns de med som en naturlig del av det rådgivande organet. Att vi sedan har med enskilda kommuner är för att säkerställa att vi framför allt får ett lackmustest på var det kan landa, inte en kontrollstation.
När jag reser runt i landet och träffar kommunledningar, oavsett politisk färg, är det en av de frågor jag lyfter upp. Jag besöker kommuner och deras it-avdelningar, om de har sådana, och diskuterar med kommunernas tjänstepersoner vilken typ av tjänster de förväntar sig av staten, var de behöver insatser, vilken typ av återkoppling de behöver och om de upplever att SKL kan vidarebefordra detta på rätt sätt till oss.
Hittills har jag inte fått några signaler om att SKL inte skulle företräda kommunerna på rätt sätt, men detta ska inte hindra oss från att ha den bredd som det innebär att ha 290 kommuner. Där är jag beroende inte bara av riksdagsledamöterna i mitt eget parti Miljöpartiet, som finns i stora delar av landet, utan också av Erik Ottoson och hans partivänner och många andra riksdagsledamöter som har intresse för frågan och som kan lyfta upp detta område på olika sätt.
Jag upplever att detta ibland blir en diskussion för de närmast sörjande, och det är farligt. I dag är den digitala ekonomin och frågan om digitaliseringen i stort en minst lika viktig fråga som urbaniseringen, som många fler diskuterar och debatterar, inte minst i medierna. Detta område blir nästan lite av ett expertområde för de nördar som tycker att det är en viktig fråga.
Jag och Ardalan Shekarabi följer upp detta noga, och vi är glada för diskussionen.
Anf. 29 Erik Ottoson (M)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för de utvecklade tankegångarna.
Vi nördar ägnar oss mycket åt detta. Jag vill tydliggöra vad jag menar med begreppet effektivitet, för det finns absolut ett sådant begrepp. Den statliga förvaltningen ska vara effektiv, och där är digitaliseringen ett verktyg. Effektiviteten i att ta fram digitala verktyg blir också väldigt viktig eftersom utvecklingen på området hela tiden är så snabb. Det är en stor utmaning för hela statsförvaltningen, inte minst det område som utbildningsminister Gustav Fridolin har ansvar för, för att se till att skolan har den kompetens som krävs.
Kompetensen att införa och implementera effektivt och i rätt tid är också något som jag tror att man kan behöva dela på över kommungränser, så att man inte ligger två år efter i utvecklingen hela tiden. Det är tyvärr alltför vanligt i det offentliga Sverige, där upphandlingar tar lång tid. Upphandlingsinstrumentet är heller inte det absolut lättaste att använda när man har att göra med ständigt föränderlig materia, om man inte upphandlar korta kontrakt väldigt ofta. Då finns problem med det i stället. Jag tror att vi behöver se över detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag ska knåpa ihop en interpellation till statsrådet Shekarabi och grotta ned mig ytterligare lite i hur vi kan arbeta med upphandlingar och effektiv e-förvaltning.
Min slutgiltiga fråga till statsrådet blir: Hur ser han på hur vi kan uppnå effektivitet i implementeringen på ett ännu bättre sätt? Vilka ytterligare åtgärder kan man vidta för att implementeringen av de nya teknologiska framstegen ska bli så bra som möjligt?
Anf. 30 Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)
Herr talman! Jag tackar Erik Ottoson för uppföljningsfrågan och själva grunden för att han ställde frågan, nämligen hans vurm för att det här är ett område som skulle kunna bli ännu bättre så att vi som nation och skattebetalare kan få ytterligare valuta för våra pengar, om man uttrycker det så.
Eftersom Erik Ottoson nämnde utbildningsminister Gustav Fridolin vill jag också passa på att säga att vi helt nyligen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram en ny it- och digitaliseringsstrategi. Det är ett område som jag under många år förväntade mig skulle finnas, och jag är därför glad att det nu pågår ett sådant arbete inom Skolverket. Det är ett viktigt område. Hela det område som Erik Ottoson tog upp täcks inte, men det är ändå en viktig del.
När det gäller själva ingången i Erik Ottosons slutfråga handlar det i förlängningen om att skapa mervärden för medborgare och företag. Det finns inget egenvärde i att statsapparaten digitaliseras, oavsett om det är för effektivisering eller annat, utan det måste vara effekterna av digitalisering och själva e-förvaltningen som måste eftersträvas.
Vi har sett hur vissa länder har gjort en del rätt. Sedan kan man alltid diskutera om dessa länder började från noll och därför kunde bygga upp en mycket effektivare e-förvaltningsstrategi än Sverige, som har varit ute på banan under lång tid och därför har ackumulerat en digitaliseringsskuld, om man nu kan se det så.
Jag menar därför att ju fler områden som detta kan implementeras på och ju fler företagare och enskilda som kan se nyttan med digitalisering desto större möjligheter till effektivitet kommer vi att få inom statsapparaten. Det är en växelverkan.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.