Förluster för pensionssystemet

Interpellation 2015/16:141 av Penilla Gunther (KD)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-11-04
Överlämnad
2015-11-05
Anmäld
2015-11-06
Svarsdatum
2015-11-17
Besvarad
2015-11-17
Sista svarsdatum
2015-11-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Per Bolund (MP)

 

Många diskussioner har förts om pensionssystemets konstruktion, men framför allt om vad var och en kommer att få för pension när vi når den åldern.

Första AP-fonden är en av fem buffertfonder i det allmänna inkomstpensionssystemet. När inbetalningarna till systemet understiger utbetalningarna används buffertkapitalet i AP-fonderna. Fonden förvaltar 284 miljarder kronor (den 31 december 2014) i en portfölj bestående av noterade aktier, räntebärande värdepapper, valuta, fastigheter, hedgefonder, riskkapitalfonder och det som går under beteckningen nya investeringar.

Första AP-fonden har stämt flera handelsplatser (bland annat Nasdaq) för att de anser sig lidit skada genom att vissa aktörer kunde utnyttja information om AP-fondens köp- och säljordrar några millisekunder innan andra på marknaden fick informationen – genom att använda så kallade börsrobotar eller högfrekvenshandlare. På det sättet har dessa aktörer haft särskild möjlighet att tjäna pengar, vilket lett till att AP-fonden fått sämre kurser.

I en tidigare tvist 2010 som omfattade 33,7 miljoner dollar fick Första AP-fonden rätt. Men vad har hänt med den senaste stämningen som lämnades in i april 2014 och hur stora bedöms förlusterna vara för pensionssystemet?

Min fråga till statsrådet Per Bolund är därför:

 

Är det enligt statsrådet rimligt att börsen tillåts gynna högfrekvenshandlare (så kallad robothandel) på bekostnad av övriga investerare?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2015/16:141, Förluster för pensionssystemet

Interpellationsdebatt 2015/16:141

Webb-tv: Förluster för pensionssystemet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 94 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Penilla Gunther har frågat mig om jag tycker att det är rimligt att börsen tillåts gynna högfrekvenshandlare, så kallad robothandel, på bekostnad av övriga investerare.

Jag vill börja med att säga att det är en viktig och aktuell fråga som Penilla Gunther lyfter. Högfrekvenshandel och dess konsekvenser och påverkan på värdepappersmarknaden har uppmärksammats och debatterats flitigt de senaste åren. Enligt gällande regelverk finns allmänna krav på en börs verksamhet i lagen om värdepappersmarknaden. Börser ska tillämpa principen om neutralitet, som innebär att börsens regler ska tillämpas på ett likformigt sätt gentemot alla som deltar i handeln. Börsen har även en skyldighet att övervaka att handeln sker i överensstämmelse med nämnda lag, andra författningar och god sed på värdepappersmarknaden. Ytterligare regler som avser högfrekvenshandel behandlas i EU-lagstiftning som nyligen har antagits.

I Europaparlamentets och rådets direktiv om marknader för finansiella instrument, ofta benämnt Mifid II, finns en rad regler som direkt rör högfrekvenshandel och som syftar till att komma till rätta med de risker och problem som är förknippade med den typen av verksamhet. Förutom krav på tillstånd ställs även särskilda krav på effektiva system och riskkontroller hos de värdepappersinstitut som bedriver högfrekvenshandel. Det införs även krav på börserna att ha tillförlitliga system och funktioner för handelsstopp.

Arbetet med genomförandet i svensk rätt av Mifid II-direktivet pågår för närvarande inom Regeringskansliet, och de nya reglerna ska träda i kraft under våren 2017. Jag kommer därför att ha anledning att återkomma till frågan inom ramen för pågående lagstiftningsprojekt.


Anf. 95 Penilla Gunther (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret. Däremot kan jag konstatera att det som interpellationens rubrik anger om förluster för pensionssystemet tyvärr inte berörs i svaret över huvud taget. Det kan ju ses som en brist, eftersom det är det som frågan handlar om. Min första motfråga till statsrådet blir då, eftersom Första AP-fonden har varit eller är med i två rättsprocesser, om jag har förstått det hela rätt: Hur går det? Och vilka förluster anser man att man har eller tror man att man kommer att lida skada av? Det handlar om en förlust för vårt pensionssystem.

Det här är och har varit ett problem länge, därför att många anser att det missgynnar dem som handlar på traditionellt sätt. I svaret från statsrådet sägs det att börser ska tillämpa principen om neutralitet som innebär att börsens regler ska tillämpas på ett likformigt sätt gentemot alla som deltar i handeln. Vi kan konstatera att när högfrekvenshandel används tillämpas reglerna inte likformigt. Ju närmare man har datorn som räknar ut det hela desto mer kan man gynnas av det. Det vet vi. Det står också i den utredning som statsrådet hänvisar till om värdepappersmarknadens infrastruktur. För- och nackdelar med algoritmisk högfrekvenshandel tas upp, och där sägs till och med att tekniken kan användas för marknadsmissbruk om man som högfrekvenshandlare har fått kännedom om kurspåverkande information, antingen om inkommande stora order eller prisförändringar på en handelsplats innan informationen har offentliggjorts.

Frågorna som jag har skrivit i interpellationen kvarstår tyvärr - dels vilka förluster pensionssystemet har lidit på grund av detta, dels om man verkligen kan anse att handlare behandlas på lika villkor om det befinner sig på det här viset och kanske är om inte olagligt så i alla fall högsta grad olämpligt enligt svensk lagstiftning. Det är lite grann det som den här utredningen handlar om.

Jag nöjer mig med detta nu och ser fram emot nya svar.


Anf. 96 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! När vi från regeringens sida svarar på interpellationer tittar vi framför allt på den fråga som står längst ned i interpellationen. Där är skrivningen: "Min fråga till statsrådet Per Bolund är därför: Är det enligt statsrådet rimligt att börsen tillåts gynna högfrekvenshandlare (så kallad robothandel) på bekostnad av övriga investerare?" Den frågan är inte specifikt kopplad till pensionssystemet eller pensionssystemets aktörer. Eftersom frågan var allmänt hållen är också svaret allmänt hållet.

När det gäller AP-fonderna har ett fall avgjorts. År 2010 stämde Första AP-fonden Bank of New York Mellon. Det finns också med i interpellantens underlag. Då fick Första AP-fonden rätt på väsentliga punkter, och banken blev dömd att betala skadestånd på merparten av förlusten. Det är viktigt att notera att det här inte rörde högfrekvenshandel, utan det var andra frågor som det handlade om. Man ansåg att banken hade brustit i sin hantering av fondens mandat och agerat vårdslöst. Det var alltså inte kopplat till huvudfrågan.

Däremot pågår nu en domstolsprocess, och jag kan inte uttala mig om en process som fortfarande pågår i domstol. Men om man tittar på de offentliga uppgifterna ser man att det här är en samfällig process där Första AP-fonden bara är en av flera aktörer. De anser att man har brustit i sina rättsliga skyldigheter genom att erbjuda fördelar till högfrekvenshandlare. Första AP-fonden menar att de har gjort en förlust på ungefär 275 miljoner kronor. Om det stämmer eller inte avgörs i slutändan av domstolen, och det är så vi måste se på de regelverk vi har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Penilla Gunther säger att algoritmhandeln och högfrekvenshandeln kan användas för marknadsmissbruk, och det stämmer, men fokus måste ligga på att det kan användas. Det finns många andra sätt att bedriva marknadsmissbruk, och de måste bekämpas oavsett vilken kanal och vilken teknik man använder. Om robothandel eller högfrekvenshandel används för marknadsmissbruk ska det självklart beivras och rättas till.

Det är Finansinspektionen som på den svenska börsmarknaden har ansvar för tillsynen av börsens verksamhet och som ska se till att reglerna som gäller för börsen, det vill säga att alla aktörer ska behandlas lika, också följs på den svenska marknaden.

Nu är det nya regelverk på väg. Vi har en EU-lagstiftning som har antagits på EU-nivå och som håller på att genomföras i svensk lagstiftning. Det kommer att innebära skärpningar, bland annat ökade sanktionsmöjligheter och ökad tillsyn från Finansinspektionen när det gäller till exempel just algoritmisk handel. Man har till exempel ett krav på tillstånd som värdepappersinstitut ska ha för att få ägna sig åt algoritmisk handel. För att få ett sådant tillstånd ska värdepappersinstitutet uppfylla detaljerade och ganska långtgående krav. Ett tillstånd gör också att om man missbrukar högfrekvenshandeln löper man också en risk att tillståndet dras tillbaka. Det här innebär alltså en skärpning av regelverket i hela EU och kommer att gälla generellt för alla börser inom EU-systemet och minska riskerna att man använder den här tekniska lösningen för marknadsmissbruk av olika slag.

Jag känner mig trygg med att vi har ett regelverk och en tillsyn i dag, och nu har vi en process där reglerna som gäller på den svenska marknaden skärps ytterligare. Sedan får vi, när det gäller det enskilda fallet, se hur det går i domstolsförhandlingen.


Anf. 97 Penilla Gunther (KD)

Fru talman! Tack, statsrådet, för det mer detaljerade svaret! Det uppskattar jag mycket.

När jag har plöjt igenom den här utredningen har jag tittat just på högfrekvenshandeln. Det har jag gjort för att se hur frågan om jämlikhet hanteras. Det är ett problem om många på börsen upplever att de blir orättvist behandlade och dessutom, som i fallet med Första AP-fonden, kan lida stora förluster. När det gäller pensionspengarna blir jag som medborgare och skattebetalare lite fundersam på om det här är det bästa sättet att fondera pengar till pensionen om de kan försvinna i ganska stor omfattning. Det var inte fråga om några miljoner, utan det var många miljoner i det senaste fallet. Det är ändå en fråga som kvarstår.

När jag läser utredningen framkommer fördelar och nackdelar, men jag kan inte tycka att förslagen är tillräckligt skarpa. Vad jag förstår startade utredningen 2013, och nu har det gått två år. Den tekniska utvecklingen går framåt på alla områden. Frågan är om de förslag som ändå kommer så småningom är tillräckligt up to date för att faktiskt hänga med i systemet. Det är något man kan fundera över i fråga om utredningar. De förslag som läggs fram måste ändå vara tillräckligt bra för att kunna bli en tillämplig lagstiftning.

Jag funderar över om reglerna mellan EU och USA skiljer sig åt. Man kan titta på handeln med USA och våra pensionsfonder. Är det skillnad där? Hur ska vi då hantera frågan om högfrekvenshandel? Jag vet inte om statsrådet har tittat på detta. Det kunde jag inte utläsa av utredningen heller. Skicka med frågan om våra gemensamma tillgångar som finns i pensionerna när det gäller fonderingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En annan fråga jag ska passa på att ställa handlar om att AP-fonderna ska göras om. Det finns också en utredning som bara tittar på AP-fonderna. Där ska hanteringen av kapital ses över. Ska det tillsättas något slags extra grupp som ska titta på placeringarna och inte ha organisationen kvar som den ser ut i dag?

Gynnar det tillgångarna i pensionssystemet att tillsätta en extra grupp som tittar på investeringarna? Eller är det bättre att ha det som i dag med tanke på den fråga vi diskuterar nu, det vill säga risken för en robothandel som inte riktigt fungerar?


Anf. 98 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Låt oss börja med den sakfråga som interpellationen rör, frågan om högfrekvenshandel kopplat till risker för pensionssystemet.

Man kan alltid diskutera hur långt man ska gå i regleringen av börser. Det finns alltid en avvägning mellan att förutse och försöka möta alla risker, att ha fungerande marknader där parterna kan mötas och att det finns en viss effektivitet i handeln. Det finns en risk för överreglering och därmed stora kostnader som påverkar transaktionerna. I slutändan kan det leda till högre kostnader, till exempel för AP-fonderna som är stora aktörer på de svenska börserna. Här gäller det, som det ofta gör i politiken, att hitta en rimlig avvägning.

Min bedömning är ändå att vi med en ny reglering tar ett stort steg framåt. Det är många skärpta regler när det gäller högfrekvenshandel. Det kommer att leda till betydligt större risker att ägna sig åt olika former av marknadsmissbruk.

Det stämmer att det finns exempel på marknadsmissbruk, men det finns inte en entydig bild av att högfrekvenshandel bara är negativt för börserna. Det finns också de som hävdar att den leder till mindre så kallade spreadar på marknaden, det vill säga skillnaden mellan det pris som köpare är beredda att betala för att finansiera ett instrument och det pris som en säljare är beredd att sälja samma instrument för. Det finns också de som hävdar att det leder till ökad likviditet, det vill säga att det blir lättare att genomföra transaktioner. En del anser att det bidrar till mindre prisförändringar, en minskad volatilitet på börserna.

Sedan finns exempel på olika typer av marknadsmissbruk som man kan använda högfrekvenshandel för. Man brukar tala om layering and spoofing, som är olika typer av system. Sedan har såklart systemrisker diskuterats. Vid extrema tillfällen kan högfrekvenshandel leda till stora effekter på börserna.

Det som har diskuterats i det här sammanhanget är det som kallas front running. Det är i de flesta fall inte olagligt, utan det handlar om att vara extra snabb att snappa upp information som sedan kan användas för att göra vinster. Det sker just nu en domstolsprövning av om detta är en form av brottslig verksamhet eller om det är inom lagens ramar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Högfrekvenshandel har skett i USA. Vi styr inte över amerikansk lagstiftning i den här kammaren, utan det är amerikanska reglerare som får titta på den frågan. Jag vet att det pågår en intensiv debatt även på den amerikanska marknaden om fenomenen. Jag vet också att även amerikanska myndigheter följer frågan noga.

I slutändan är det de som agerar på marknaderna, i det här fallet AP-fonderna, som får avgöra om de tycker att riskerna är större än nyttan av att agera på marknaden.

Penilla Gunther lyfte upp frågan om AP-fonderna och den strukturförändring som nu diskuteras. Det är en pågående process. Vi har skickat ut ett förslag på remiss. Remissvaren har kommit in. Det är nu Pensionsgruppen som tar in synpunkterna och som sedan ska diskutera en gemensam väg framåt.

Det stämmer inte att vi har tänkt att ha någon extragrupp som ska hantera frågorna. Det som diskuteras är att med hjälp av olika metoder försöka effektivisera och skapa större nytta för pensionärerna och pensionssystemet. Det har varit syftet med omställningsprocessen, som inleddes av den förra regeringen och som vi nu för vidare.


Anf. 99 Penilla Gunther (KD)

Fru talman! Jag läste att remissvaren avvisar i stort sett samtliga nya förslag till förändringar. Det är i sig intressant hur det kan komma så många förslag på förändringar och så många avslag från dem de berör. Man kan fundera över om det verkligen är värt att driva igenom något som faktiskt inte riktigt accepteras av dem som ska hantera förslagen så småningom. Det säger jag inte bara för att man alltid ska följa dem som berörs, eftersom det verkligen kan vara så att man inte vill förändras eller har skäl att inte vilja det. Samtidigt kan man konstatera att bara genom att se på organisationsskissen i handlingarna blir det helt plötsligt många fler aktörer för samma pengar. Frågan är hur mycket pengar man lägger ned på kringorganisation och för att hantera pensionsmedlen, men det är en sidofråga till den här interpellationen.

Det är ändå intressant att konstatera att våra pensionsmedel kan påverkas i så hög grad av hur marknaden fungerar och hur börsen hanteras med de handelsinstrument som finns.

Jag är glad över att finansmarknadsministern är intresserad av ärendet och följer det noga. Jag vill ändå passa på att påpeka att om en utredning började titta på frågan för två år sedan kanske det har hänt ytterligare fram till i år. Titta på den tekniska utvecklingen så att inte den nya lagstiftningen halkar efter!


Anf. 100 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Självklart följer vi frågorna noga. Det gör inte minst de myndigheter som är satta att övervaka frågorna, till exempel Finansinspektionen i Sverige. Jag vet att även den svenska börsen noga följer utvecklingen och ser om det behövs olika typer av åtgärder.

Principen om neutralitet, övervakning av börserna och hur handeln går till gäller redan i dagens lagstiftning. Den kommer också att finnas kvar. Det vi gör nu är att ytterligare skärpa möjligheterna till tillsyn och lägga fram ett krav på tillstånd för att få bedriva högfrekvenshandel. Det kommer att leda till en större möjlighet för Finansinspektionen att bedriva tillsyn över den typen av handel. Det är ett bra och viktigt steg för att undvika missbruk av systemen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller pensionssystemet i sin helhet, som Penilla Gunther också tar upp i debatten, är det viktigt att komma ihåg att det är Pensionsgruppen - där även Kristdemokraterna sitter med - som har initierat den här processen. Den har också beställt förslag från Finansdepartementet och därmed satt ramarna för hur promemorian som nu har varit ute på remiss ska se ut.

Remissvaren har som sagt kommit in. Pensionsgruppens medlemmar har nu ett ansvar att tillsammans göra en avvägning av de remissynpunkter som har kommit in och komma fram till ett gemensamt förslag. Den processen pågår som sagt för fullt. Där är min och Finansdepartementets uppgift bara att se till att Pensionsgruppens önskemål tillgodoses.

Jag tackar återigen för interpellationen. Jag tycker att det är en viktig fråga. Det är uppenbart att börserna har en väldigt viktig funktion för hela det svenska och det internationella finansiella systemet. Då är det också viktigt att vi ser till att handeln sker på ett bra sätt och att det finns transparens, tydlighet och centrala regler så att alla får samma möjligheter.

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.