Resurser mot skattefusk
Interpellation 2011/12:424 av Persson, Peter (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-06-13
- Anmäld
- 2012-06-13
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2012-06-25
- Sista svarsdatum
- 2012-06-27
- Besvarad
- 2012-08-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 13 juni
Interpellation
2011/12:424 Resurser mot skattefusk
av Peter Persson (S)
till finansminister Anders Borg (M)
Enligt Riksdag & Departement är flera utredningsförslag rörande bidragsfusk under aktiv beredning. Jag har i en tidigare interpellationsdebatt påtalat skillnaden mellan regeringens stora intresse för bidragsbrott och mindre intresse för skattebrott. Den debatten rörde förslag på personalliggare, som haft en passiv beredning sedan regeringens utredare lade fram förslagen i september 2009.
Rörande taxibranschen meddelade Anders Borg i en interpellationsdebatt den 21 april 2009: Även när det gäller taxibranschen ska vi arbeta vidare med att skärpa regelverket och ha ett batteri av åtgärder som motverkar skattefusk och skatteundandragande. Hitintills har inget kommit.
Månadsuppgiftsutredningens förslag från april 2011 om obligatoriska system för månadsuppgifter om lön per individ bereds också. I utredningen påtalades att Danmark, Nederländerna, Tyskland, Ungern och Estland redan hade detta samt att Norge höll på att införa det.
Skatteverket begär i sitt budgetunderlag den 28 februari 2012 34 miljoner i utökade anslag för bekämpning av grov organiserad brottslighet i samverkan med andra myndigheter samt 30 miljoner i utökning för internationell skattekontroll. Vi socialdemokrater har varje år velat ge högre anslag till Skatteverket för att bekämpa skattebrott och ekonomisk brottslighet.
Delegationen mot felaktiga utbetalningar, den så kallade Futdelegationen, hävdade 2007 att det varje år betalades ut 20 miljarder felaktigt från socialförsäkringarna. Hälften, 10 miljarder, antogs bero på fusk. Skatteverkets Skattefelsrapport från 2008 talade om 133 miljarder i skattefel.
Mina frågor till statsrådet är:
Vilka resurser och verktyg avser statsrådet att ge mot skattefusk och ekonomisk brottslighet i den kommande budgeten?
Mot bakgrund av vilka fakta och omständigheter är bidragsfusk viktigare för regeringen än skattefusk?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2011/12:424
Webb-tv: Resurser mot skattefusk
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2011/12:137 Torsdagen den 16 augustiProtokoll 2011/12:137 13 § Svar på interpellation 2011/12:424 om resurser mot skattefusk
Protokoll från debatten
Anf. 15 Finansminister Anders Borg (M)
Fru talman! Peter Persson har frågat mig vilka resurser och verktyg jag avser att ge mot skattefusk och ekonomisk brottslighet i den kommande budgeten samt mot bakgrund av vilka fakta och omständigheter bidragsfusk är viktigare för regeringen än skattefusk.
Frågan om vilka resurser och verktyg som jag avser att ge mot skattefusk och ekonomisk brottslighet hanteras inom ramen för den ordinarie budgetprocessen. Regeringskansliet bereder för närvarande budgetpropositionen. Jag avser inte att föregripa det arbetet.
När det gäller skatte- och bidragsfusk är min inställning att båda företeelserna är oacceptabla. Jag vill framhålla att regeringen redan har vidtagit ett antal åtgärder för att motverka skattefusk, till exempel HUS-avdraget och jobbskatteavdraget som minskat incitamenten för skattefusk. Regeringen har också genomfört förslag för förbättrad kontroll av kontantbranschen och av särskilda riskbranscher som personalliggare och kassaregister. En särskild satsning mot grov organiserad brottslighet pågår där flera myndigheter deltar. Sammantaget arbetar regeringen aktivt för att minska skattefusket. Vi kommer att fortsätta det arbetet.
Anf. 16 Peter Persson (S)
Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret.
Fusk är fusk och alltid oacceptabelt. Fusk med skatt, fusk med bidrag eller att fuska och slösa med allmänna medel leder till upprördhet och fräter på den samhällsmoral som ska bygga ett solidariskt och jämlikt samhälle.
Ideologiskt har Anders Borg döpt skattefusk till "skattefel" - 133 miljarder. Bidragsfusk är bidragsfusk - 20 miljarder, där vi vet att 10 miljarder är tekniska fel. Det är ideologi.
Den 17 december 2007, för snart fem år sedan, presenterade Anders Borg tillsammans med dåvarande socialförsäkringsministern Husmark Pehrsson ett åtgärdspaket med bland annat oannonserade kontrollbesök i bygg-, tvätteri- och taxibranschen. Liknande hade införts i hotell- och restaurangnäringen och hade över en natt gett 4 000 nya anställda i verkligheten och inbringat miljardbelopp till samhället.
Åtgärdspaketet genomfördes den 1 maj 2008 när det gällde bidragsfusk. Men den del av paketet som handlade om skattefusk har det inte hänt någonting med. Trots statliga utredningar, trots påtryckningar från branschen och trots att vi vet att vi omedelbart skulle få ytterligare resurser till samhället går det långsamt, långsamt. Det är under beredning, det är processer, det är samtal.
Jag vet inte hur många seminarier jag har fått inbjudan till och bevistat, några av dem, eller hur många branschorganisationer, fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer som vädjar om aktivitet från finansministern. Men jag noterar tydligt: För bidragsfusk på 20 miljarder, varav 10 miljarder tekniskt fel, gick det snabbt att slå till. Det tycker jag var rätt. Men skattefusk på 133 miljarder kallas "skattefel", och där är kapaciteten att slå till mycket långsammare.
Varför är det så, Anders Borg, att skattefusket inte alls ges samma prioritet i handlingskraft från Finansdepartementet och regeringen? Här finns det moral att förstärka, resurser att hämta och solidaritet att vidga. När, Anders Borg, tänker du göra något?
Anf. 17 Finansminister Anders Borg (M)
Fru talman! I dag har Skatteverkets chef i Dagens Nyheter presenterat resultat kring hur vi ser på skattesystemet och riskerna för skattefusk. Av den undersökningen, som har gjorts ett antal gånger, framgår det att tre av fyra svenskar i dag inte anser att man bör ägna sig åt skattefusk. Det är en kraftig uppgång från ungefär varannan svensk för ett antal år sedan.
För några år sedan var det 14 procent som ansåg att det var acceptabelt med skattefusk. I dag är det 6 procent. Det har alltså skett en påtaglig förbättring. Andelen som tror att man upptäcks om man skattefuskar har ökat från strax över 40 procent till 57 procent.
Det har alltså skett en betydande förskjutning av hur svenska folket uppfattar skattesystemet. Mot att det i dag är 42 procent som anser att skattesystemet är acceptabelt var det för några år sedan 22 procent.
Det beror på att vi har gjort ett antal förändringar just för att få ned skattefusket, minska skattefelen. Det handlar om RUT-avdragen, som nämns i artikeln. Det handlar om jobbskatteavdrag, omvänd moms i byggsektorn, inte minst de rätt kraftiga regelförändringar som vi gjorde för fastighetsbranschen samt olika skatteavtal, senast med Schweiz.
Även i den kommande budgeten kan vi se att det kommer att ske betydande förändringar i skattelagstiftningen. En lagrådsremiss kring räntebegränsningarna har behandlats under sommaren. Det handlar om ett av de större beslut som kommer att tas kring det svenska skattesystemet under de här åren. Det är en omfattande förändring som kommer att minska riskerna för skatteundandragande och skatteplanering på ett högst påtagligt sätt och därmed också på ett högst påtagligt sätt förstärka skatteintäkterna.
Det är alldeles uppenbart att regeringen i praktiskt taget varje budget har återkommit med omfattande förslag för att förstärka detta. Just i år, när vi står i början på budgetförhandlingarna, känns det väldigt tillfredsställande dels att vi kan se den här förbättringen, dels att vi nu också sitter med förslag som naturligtvis ska beredas vidare innan de blir propositioner men som är färdiga i lagrådsbehandlingen och där allt tyder på att vi kommer att hitta effektiva vägar för att på ett rätt dramatiskt sätt minska skattefusket, skatteundandragandet och skatteplaneringen och därigenom öppna för att man får bredare skattebaser och lägre skattesatser. Det tycker jag naturligtvis är väldigt tillfredsställande.
Anf. 18 Peter Persson (S)
Fru talman! Jo, Anders Borg, jag har också läst Dagens Nyheter i dag och tidigare dagar. Det har handlat mycket om fusk och ovarsamt handlande med medel som har skapat en djup och berättigad upprördhet.
Därför var det glädjande att läsa debattartikeln av Ingemar Hansson i dag. Men Anders Borg valde nogsamt att använda sig av bara det som gagnade hans egen sak, i sitt dröjsmål att vilja gå vidare och försöka förhindra skattefusk.
Det är utmärkt om privatpersoner säger att de inte vill utnyttja svartarbete. Men jag tror att de flesta, vid en offentlig förfrågan, hellre vill vara Snövit än Svarte Petter, så svaret är inte så märkligt, och man måste också hålla i medvetande att privatpersonerna står för bara 16 procent av skattefusket per grupp skattebetalare. Det är inte där det stora skattefusket finns. Det stora fusket finns i det som kallas mikroföretag, de som kanske jobbar med en F-skattsedel åt en uppdragsgivare med dålig kontroll, som man i skatteutskottet samfällt har uppmärksammat regeringen på.
När det anges att ROT- och RUT-avdrag har dragit bort fusk vill jag erinra om att den konstruktion som har skapats har gett helt nya möjligheter till fusk, nämligen att man hittar på att man har utfört jobb och skickar in: Jag har varit hos Nisse Karlsson och lagt så och så många mantimmar på målning eller vad det nu är. Det är åtskilliga sådana fall som har upptäckts genom att ett hushåll har fått hem en uppgift från Skatteverket som är inkorrekt. Den sektorn är nästan omöjlig att titta på. Det som möjligen, en smula, har täppts till åt ena hållet, rinner ut åt andra sidan.
Det jag tycker är verkligt intressant när det gäller ambitionen mot skattefusk är ambitionen till de egna myndigheterna att arbeta. Jag noterar att Skatteverket i sin framställning inför den budgetproposition som ska lämnas i höst skriver att man har ökat något i årsarbetare under 2011 och att personalstyrkan under de tre åren dessförinnan minskade med 12 procent, vilket resulterade i en ohållbart låg personalstyrka i slutet av 2010 - en ohållbart låg personalstyrka! Nu äskar man en nivåhöjning inför kommande år med 69 miljoner kronor.
En myndighet som är till för att skapa rättvisa och dra in resurser till det gemensamma hålls på svältkur medan andra myndigheter uppenbarligen inte är så svältande, konstaterar jag, Anders Borg.
Anf. 19 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Det är relevanta frågor som Peter Persson har ställt till finansministern. Och jag är lite nyfiken på det svar som finansministern har gett. Han skriver i sitt svar, fru talman:
"När det gäller skatte- och bidragsfusk är min inställning att båda företeelserna är oacceptabla." Det är bra.
Men sedan skriver han: "Jag vill framhålla att regeringen redan har vidtagit ett antal åtgärder för att motverka skattefusk, till exempel HUS-avdraget och jobbskatteavdraget som minskat incitamenten för skattefusk." Då blir min fråga: Hur då? Var incitamentet att man behövde betala mindre skatt, för att man därmed skulle sluta fuska med skatten?
Jag skulle vilja höra finansministern utveckla det. Vi har ju redan konstaterat i Peter Perssons interpellation att skattefusket är betydligt större än de så kallade bidragsbrotten, som regeringen har satsat stora summor på. Med den konsekvensen från finansministern kanske finansministern skulle vilja höja ersättningarna.
Jag skulle vilja ha finansministerns klargörande i den frågan.
Anf. 20 Finansminister Anders Borg (M)
Fru talman! Skatteverket är naturligtvis en av de myndigheter som ligger närmast hjärtat för en finansminister. Det är en av de myndigheter som genom åren fått bäst servicebetyg av medborgarna. Inte minst via skickligt elektroniskt förfarande och annat har de allra flesta människor i dag väldigt enkla deklarationer. Och följaktligen har de en väldigt bra relation till Skatteverket.
Det är naturligtvis remarkabla siffror som Skatteverket redovisar i Dagens Nyheter. Det handlar inte om att man vill framstå i god dager, för bara siffrorna i sig hade inte varit intressanta. Det handlar just om förändringen, att det har gått från 50 procent som inte ansåg att man fick skattefuska till 75 procent. Andelen som kan tänka sig att jobba svart har sjunkit från 14 till 6 procent. Det är det som är positivt här, att vi kan se att ett aktivt arbete för att förbättra skattesystemet också påtagligt har ökat dess legitimitet.
Nu har vi, som sagt, ett stort beslut framför oss när det gäller skattesystemet i höst, och det gäller räntesnurrorna. Det vore naturligtvis bra om Peter Persson tydligt kunde lämna besked om att Socialdemokraterna kommer att stödja de förslag som regeringen presenterat för Lagrådet, inte minst eftersom Peter Persson i sitt inlägg underströk att det var viktigt att det här problemet, också i den breda företagssektorn, hanterades. Det här är kanske det mest omfattande förslaget på många år för att minska möjligheten att skatteplanera, som vi nu lägger på bordet, trots att vi tidigare har lagt fram förslag på fastighetsbolagssidan och på räntebegränsningar som sammantaget uppgick till 15 miljarder i ökade skatteintäkter. Det är naturligtvis väldigt positivt.
Jag tror att det centrala är att vi har sänkt skattetrycket. Vi har infört jobbskatteavdrag. Vi har RUT- och ROT-avdrag. Vi har lägre arbetsgivaravgifter för ungdomar. Vi har ett skattesystem som följaktligen mer överensstämmer med medborgarnas uppfattning om vad som är rimligt att betala och som bättre återspeglar att det finns sektorer där man kan ersätta köpta tjänster med eget arbete eller med den svarta sektorn.
Det här har gjort att vi har fått ett bättre fungerande skattesystem. Sedan har vi också lagt till kontrollmekanismer och förenklingar i systemet, som till exempel omvänd momsföring men också kassaregister och personalliggare.
Sammantaget har det här gjort att vi fått ett skattesystem som är legitimt.
Det är klart att det är bekymmersamt i en mening för Peter Persson att föra den här diskussionen, eftersom Socialdemokraterna på flera punkter vill reversera och förändra de här åtgärderna. Man vill inte ha en lägre restaurangmoms. Risken för att få fusk i den sektorn ökar om man höjer momsen kraftigt, eftersom det ofta är i den sektorn vi har sett fusk.
Begränsar man RUT och ROT - återigen - undergräver man legitimiteten för skattesystemet och ökar risken för fusk och undandragande. Jag tror att det är viktigt att vi vårdar en ideologi där skatterna ska vara så låga som möjligt och betalas av så breda baser som möjligt. Det ska vara så låga skattesatser som möjligt. Då får vi råd med en bra välfärd och klarar samtidigt av att ha en politik som leder till många i arbete. Det är vad de siffror som Skatteverket redovisar i dag återspeglar.
Anf. 21 Peter Persson (S)
Fru talman! Jag noterar att svar från finansministern uteblir när det gäller det som är huvudsaken i min interpellation. Det är lätt att ha en flott presskonferens 2007 och tala om åtgärder mot fusk när det gäller både bidrag och skatt. När det gäller bidrag slog ni till den 1 maj året därpå. När det gäller skattefusk har det inte hänt någonting. Det är talande.
Jag tror inte att det ensidigt handlar om skattenivåer när det gäller människors benägenhet att fuska. Undersökningar visar någonting annat. Först handlar det om hur andra uppträder. Hur uppträder personer i ledande ställning? Fuskas det där? Hanterar man medlen där på ovarsamt sätt? Delar du min uppfattning, Anders Borg, att det på ett negativt sätt kan påverka skattemoralen, vår benägenhet att betala skatt, om människor i ledande ställning är slarviga och det upplevs som fusk och slöseri?
Sedan kommer i fallande skala att skatterna är för höga, att solidariteten är för låg och att man vill testa om det går. Jag tror att det är så här. Ett samhälle hålls ihop genom att alla upplever att alla bidrar efter förmåga och att alla arbetar efter förmåga i ett solidariskt hänseende. Så hålls ett samhälle ihop. Om någon börjar bryta mot de principerna eroderar det. Därför är kampen mot skattefusk avgörande viktig.
Anf. 22 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Jag hade en ganska kort fråga till finansministern. Jag hade hoppats att han hade kunnat beskriva vad det är som gör att han i sitt svar anger att man motverkar skattefusk genom HUS-avdrag och jobbskatteavdrag, det vill säga att man sänker skatten.
Om man vill få bort allt skattefusk skulle man med den logiken ta bort all skatt. Då skulle det inte finnas något skattefusk. På samma sätt, om man har den logiken, skulle man kunna höja ersättningarna, för då skulle inte folk fuska när det gäller bidrag.
Om man nu har det här resonemanget borde man kunna ta fram fakta om det. Jag noterar att Skatteverkets generaldirektör i den här debattartikeln i Dagens Nyheter skriver att det
kan
ha en effekt. Men man vet naturligtvis inte om det har den effekten.
Men om finansministern är bombsäker på det ska han väl utveckla vilken forskning och vilka metoder han har använt för att få fram det här resultatet.
Anf. 23 Finansminister Anders Borg (M)
Fru talman! Jag vill ändå påpeka att vi nu har en färsk undersökning som visar att det har skett en stor förändring. Skattemoralen i Sverige har förbättrats. Det har skett en betydande förbättring när det gäller medborgarnas syn på skattesystemet.
Det är större acceptans. Det är mindre acceptans för fusk och mindre acceptans för att man undandrar sig beskattning. Det tycker jag är väldigt positivt. Det är centralt att vi vårdar den typen av framsteg så att vi kan se ett skattesystem som är legitimt, men det måste bygga på att vi också har skatter som är konkurrenskraftiga. Därför är det viktigt med den typ av skattelättnader som RUT-, ROT- och jobbskatteavdrag och sänkt restaurangmoms har inneburit.
Det är också viktigt att vi förenklar skattesystemet så att det är lätt att tillämpa. Skatteverkets devis att det ska vara lätt att göra rätt och svårt att göra fel är en grundläggande utgångspunkt när vi jobbar med förändringar i skattesystemet.
Det är klart att kontrollåtgärder också spelar roll. De nya avtalen, senast med Schweiz, är viktiga. De ökar upptäcktsrisken och minskar möjligheten att undandra sig beskattning. När vi samtidigt inte har de gamla skatterna arvs- och gåvoskatt och förmögenhetsskatt, som ledde till mycket skatteplanering, har vi bättre fungerande skattesystem.
Det är uppenbart hur skatter och bidrag påverkar samhällsekonomin. Det är nödvändigt med skatter; annars har vi ingen offentlig ekonomi. Men nästan alla skatter snedvrider samhällsekonomin. De ger en relativt hög kostnad, särskilt i ett samhälle som det svenska med höga skatter. De leder till färre sysselsatta, lägre bnp och sämre utveckling av välfärden.
Det är samma sak med bidrag. De snedvrider också. Det är nödvändigt att vi har bidrag för att skydda människor vid tillfälliga inkomstbortfall, men man ska vara medveten om att de har en snedvridande effekt. När vi nu gör förändringar i skattesystemet och de snedvridande effekterna minskar, och när de snedvridande effekterna i bidragssystemet minskar blir fusket i systemen mindre.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.