Val av särskild utredare till utredning om en socialt hållbar bostadsförsörjning

Skriftlig fråga 2019/20:1592 av Larry Söder (KD)

till Statsrådet Per Bolund (MP)

Den 8 maj gav regeringen med Per Bolund i spetsen Karolina Skog uppdraget att leda en ny utredning om social bostadspolitik som ska hjälpa fler in på bostadsmarknaden. Utredningen ska titta på uppgiftsfördelningen mellan stat och kommun samt de bostadspolitiska verktyg som kommuner har för att hjälpa de hushåll som står längst ifrån bostadsmarknaden. Målet ska vara en socialt hållbar bostadsförsörjning där alla människor har ett tryggt boende som passar de egna behoven.

Kristdemokraterna kommer att följa utredningen med intresse och kan skriva under på målet för utredningen, men det är i huvudsak irrelevant för detta ärende.

En utredning ska vara en framställan av sakligt innehåll, och dess utredare bör ta sig an uppgiften förutsättningslöst.

Skog har gjort vissa avsteg från den principen då hon själv i en intervju har sagt följande: Uppdraget ger mig en möjlighet att vara opinionsbildare. Och jag kommer inte att vara försiktig. Vidare säger hon: Jag är miljöpartist och har politiska värderingar med mig. Även inne i det här uppdraget.

I början av juni gick arbetsmarknadsminister Eva Nordmark ut i Dagens Nyheter och uttryckte att juristen Gudmund Toijer gjort avsteg från regeringens direktiv för utredningen, innan Toijer ens hade presenterat utredningens innehåll.

Det vore anmärkningsvärt om detta markerade regeringens synsätt på utredningsuppdraget och dess roll i politiken, att opolitiska juristers arbete ej är att lita på medan aktiva partikamrater tilldelas uppdrag och uttrycker aktivistiska idéer om utredningarnas funktion.

Därför vill jag fråga statsrådet Per Bolund:

Vilka kriterier användes av statsrådet och regeringen i valet av Karolina Skog som särskild utredare i utredningen om en socialt hållbar bostadsförsörjning?