Folkbildningens roll i det framtida nordiska utbildningssamarbetet
Skriftlig fråga 2018/19:754 av Gudrun Brunegård (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-06-12
- Överlämnad
- 2019-06-12
- Anmäld
- 2019-06-13
- Svarsdatum
- 2019-06-19
- Sista svarsdatum
- 2019-06-19
- Besvarad
- 2019-06-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Utifrån det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2018 har regeringen ansvarat för framtagandet av ett program för utbildning och forskning (ANP 2017:787) för det framtida nordiska utbildningssamarbetet. Programmet utrycker ambitionen att sätta kunskap i fokus och att stärka Norden som kunskapsregion.
Två stora framtidsfrågor identifierades för Sverige att lyfta fram för sektorn under 2018: den gemensamma forskningspolitiken och högnivågruppens rapport om framtiden för det nordiska utbildningssamarbetet. Högnivågruppen presenterade en rad rekommendationer under sex punkter med huvudrubrikerna: Ministerrådsmöten och processer för samarbetet, En gemensam utbildnings- och arbetsmarknad i Norden, Behov av gemensamt kunskapsunderlag, Nordiska digitala plattformar för utbildning, Universitetssamarbete, Innovation och forskarutbildning samt Nordisk identitet och bildning.
Arbetet med det nordiska utbildningssamarbetet har nu övergått till Island som under 2019 övertagit ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. I de skrivelser som Sveriges regering publicerade under 2018 finns mycket som är gott och relevant för de nordiska länderna att samarbeta kring. Något som saknas är emellertid ett tydligt ställningstagande för folkbildningen i form av vuxenutbildning av studieförbund och folkhögskolor.
Folkbildningen är fri och frivillig samt har individen och gruppen i fokus för lärandet. Människor deltar av fri vilja i lärandeprocesser som inbegriper socialt samspel, samarbete, diskussion och reflektion, frivilliga möten som utvecklar både människor och samhällen. Folkbildningen bidrar till att utjämna utbildningsklyftorna och höja utbildningsnivån i samhället. Ofta arbetar folkbildningen uppsökande för att nå relevanta målgrupper, till exempel personer med låg eller ofullständig utbildning, nya medborgare och människor som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. I Sverige föreligger en angelägen uppgift att överbrygga det kompetensgap som föreligger hos många nyanlända i förhållande till de kunskapskrav som råder på arbetsmarknaden i Norden. Att inte placera folkbildningen som en central aktör för vuxenutbildning framstår som kontrasterar hur Sverige under sitt ordförandeskap under 2018 framhöll vikten av ett inkluderande Norden.
Med anledning av detta vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:
Tänker ministern, mot bakgrund av det som har framförts, ta några initiativ för att inom ramen för den vidare utvecklingen av det nordiska utbildningssamarbetet under Islands ledning väcka frågan om folkbildningens roll i Norden?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:754 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
U2019/02209/GV
Utbildningsdepartementet
Utbildningsministern
.
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:754 av Gudrun Brunegård (KD)
Folkbildningens roll i det framtida nordiska utbildningssamarbetet
Gudrun Brunegård har frågat kultur- och demokratiministern samt ministern med ansvar för idrottsfrågorna om ministern, mot bakgrund av det som Gudrun Brunegård framfört om det nordiska utbildningssamarbetet, tänker ta några initiativ för att inom ramen för den vidare utvecklingen av samarbetet under Islands ledning väcka frågan om folkbildningens roll i Norden.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Folkbildningen utgör en viktig och självklar del i utbildningssystemet och i det livslånga lärandet. Folkbildningen har en särställning som en bred arena för utbildning, bildning och delaktighet och är en viktig aktör i arbetet med en rad samhällsutmaningar. Det handlar bland annat om att stärka ett aktivt deltagande i samhället, ge människor fler möjligheter att utbilda sig eller byta bana mitt i livet, ge nyanlända möjlighet till etablering i arbets- och samhällsliv samt att tillhandahålla ett rikt och inkluderande kulturliv.
- Under Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet har uppföljning av rapporten från den högnivågrupp som rådet tillsatt varit en prioriterad fråga. Bland annat genomfördes en hearing den 19 mars 2018 i Köpenhamn, där folkbildningen var representerad. Under ministerrådsmötet för de nordiska utbildnings- och forskningsministrarna den 25 april 2018 behandlades uppföljningen av rapporten och bland annat lyftes livslångt lärande som en fortsatt viktig prioritering för det framtida nordiska utbildningssamarbetet.
- Ministrarna enades även om att beakta denna prioritering i det fortsatta strategiska arbetet, till exempel vid utarbetande av det nya samarbetsprogrammet för Nordiska ministerrådet för utbildning och forskning (MR-U) och framtagandet av MR-U:s budget från och med 2020.
Folkbildningen ingår som en del i flera av de områden, projekt och nätverk som faller inom ramen för MR-U. Som exempel kan nämnas Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL) och Nordplus, som är Nordiska ministerrådets största utbildningsprogram inom livslångt lärande. Regeringen anser att dessa insatser är viktiga och värdefulla komponenter i det nordiska utbildningssamarbetet och avser att fortsatt framhålla deras betydelse.
Stockholm den 18 juni 2019
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.