Biblioteksverksamhetens framtid
Skriftlig fråga 2008/09:608 av Olsson, Hans (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-02-12
- Anmäld
- 2009-02-12
- Besvarad
- 2009-02-18
- Svar anmält
- 2009-02-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 februari
Fråga
2008/09:608 Biblioteksverksamhetens framtid
av Hans Olsson (s)
till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m)
Med reservation för eftersläpning i statistiken så uppges det att vi i Sverige har 290 kommunala folkbibliotek med drygt 1 000 filialer, 73 forskningsbibliotek med 210 serviceställen, 93 bokbussar med ca 9 000 hållplatser i 112 kommuner, ca 1 800 bemannade skolbibliotek samt närmare 115 sjukhusbibliotek.
Samtidigt har sedan år 2000 170 filialer lagts ned och antalet bokbussar minskat med ett tjugotal. Även antalet sjukhusbibliotek har minskat sedan början av 2000-talet, liksom sjukhusbibliotekens bestånd och utlåning. Skolbiblioteken har också tunnats ut.
Samtidigt förändras biblioteksverksamhetens förutsättningar och innehåll. Folkbibliotekens utlåning av AV-medier (ljudböcker, film, musik med mera) ökar. Utlåningen av AV-medier vid folkbiblioteken utgjorde 17 procent av den totala utlåningen 2007. Virtuella besök ersätter de fysiska. Intresset för e-böcker och databaser växer.
Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att främja biblioteksverksamheten och stimulera en god kommunal bibliotekspolitik?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:608 besvarad av Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth
Svar på frågorna
2008/09:606 Kommunala biblioteksplaner
2008/09:608 Biblioteksverksamhetens framtid
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth
Hans Olsson har frågat mig vilka initiativ jag vill ta för att samtliga kommuner ska ha färdiga och aktuella biblioteksplaner. Hans Olsson har också frågat vilka initiativ jag vill ta för att främja biblioteksverksamheten och stimulera en god kommunal bibliotekspolitik. Jag svarar här på frågorna i ett sammanhang.
Barns tillgång till kultur, liksom läsandet och läsfrämjandet är en av de viktigaste frågorna inom kulturpolitiken under mandatperioden. Detta är förstås nära kopplat till biblioteksfrågorna. Satsningen Skapande skola innebär att skolelever i årskurserna 7–9 får ökad tillgång till olika typer av kvalitativa kulturaktiviteter. För detta fördelas 55 miljoner kronor årligen. Utgångspunkten är alla barns rätt till kultur och att bidra till att nå skolans kunskapsmål utifrån det kulturuppdrag som anges i skolans läroplan. Efter satsningen Skapande skolas första år kan vi se att litteraturområdet är väl representerat. Regeringens ambition är att satsningen successivt ska omfatta alla elever i grundskolan.
Statens kulturråd fördelar årligen ca 9 miljoner kronor i bidrag till läsfrämjande insatser för barn och unga. Från och med 2008 förstärktes detta anslag med 3 miljoner kronor. Till läns‑, folk- och skolbiblioteken fördelas totalt omkring 48 miljoner kronor varje år. Dessa medel fördelas av Statens kulturråd. Därtill ges i år ett anslag på närmare 72 miljoner kronor i anslag till myndigheten Tal- och punktskriftsbiblioteket.
Kulturrådet för statistik över arbetet med biblioteksplanerna och uppmanar aktivt kommunerna att upprätta biblioteksplaner. För att få ta del av medel till läsfrämjande insatser kräver också Kulturrådet att det i kommunen finns en så kallad läsplan – vilken ofta ingår i biblioteksplanen.
Även inom skolpolitiken är frågan om barns läsande en prioriterad fråga. Regeringen har infört ett statsbidrag för att stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna. Syftet med bidraget är att stimulera huvudmän och skolor att stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna med inriktning på årskurserna 1–3. Tillgång till väl fungerande skolbibliotek är viktigt för att stimulera barns lust att läsa och för deras språkutveckling.
I många kommuner integreras till exempel skolbiblioteken med det kommunala folkbiblioteket. Enligt Kulturrådets uppgifter ökar den utvecklingen, samtidigt som antalet filialer minskat. Jag tror alltså inte att det alltid går att få en alldeles rättvisande helhetsbild av biblioteksverksamheten i landets kommuner genom den redovisade statistiken. Sveriges Kommuner och Landsting konstaterar också i sitt så kallade positionspapper (november 2008) om kultur, att biblioteken har en central roll för det livslånga lärandet och att de fyller en viktig funktion som sociokulturella mötesplatser.
De avgiftsfria biblioteken har en viktig roll för att främja läsandet och nå nya grupper av läsare. Biblioteken kan även erbjuda kunskap och information. Det finns stora utvecklingsmöjligheter för biblioteken i framtidens samhälle. För att stärka bibliotekens roll och säkerställa tillgängligheten i framtiden i samhället avser regeringen att under mandatperioden utvärdera bibliotekslagen.
Inom kort ska Kulturutredningens förslag gå ut på remiss. Biblioteksfrågorna finns naturligtvis med där. Samspelet mellan staten, regionerna och kommunerna är också en viktig punkt i betänkandet. Arbetet med att följa, driva och initiera en politik som fortsätter att främja en god utveckling för biblioteken och för att öka läsandet pågår alltså i allra högsta grad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.