Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Betänkande 2014/15:KU13
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 10 juni 2015
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Riksdagens nämnder har redogjort för sin verksamhet (KU13)
Riksdagens nämnder har lämnat redogörelser för förra verksamhetsåret till riksdagen. Det finns i nämndernas instruktioner inga särskilda krav på hur en verksamhetsredogörelse ska se ut och konstitutionsutskottet anser att det är naturligt att redogörelserna skiljer sig åt lite eftersom de verksamheter som beskrivs ser olika ut. Huvudsaken är att de ger en god bild av verksamheten.
Konstitutionsutskottet konstaterar att alla redogörelser för 2014, förutom Valprövningsnämndens, innehåller uppgifter om ledamöter, om verksamheten, om nämndens arbetsuppgifter och om de beslut som har fattats under året. Valprövningsnämnden har inte redogjort för nämndens arbetsuppgifter.
Vidare konstaterar utskottet att Partibidragsnämnden i år i sin redovisning lämnat uppgifter om partibidragens storlek fördelat på kvinnoorganisationer och politiska partier.
Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
- Utskottets förslag till beslut
- Redogörelserna läggs till handlingarna. Avslag på motionen.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Framställningar / redogörelser: 7
Från riksdagens organ
- Verksamhetsredogörelse Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna 2014Framställning / redogörelse 2014/15:NL1
- Verksamhetsredogörelse Partibidragsnämnden 2014Framställning / redogörelse 2014/15:PN1
- Verksamhetsredogörelse Riksdagens ansvarsnämnd 2014Framställning / redogörelse 2014/15:RAN1
- Verksamhetsredogörelse Riksdagens arvodesnämnd 2014Framställning / redogörelse 2014/15:RAR1
- Verksamhetsredogörelse Statsrådsarvodesnämnden 2014Framställning / redogörelse 2014/15:SN1
- Verksamhetsredogörelse Valprövningsnämnden 2014Framställning / redogörelse 2014/15:VPN1
- Verksamhetsredogörelse Riksdagens överklagandenämnd 2014Framställning / redogörelse 2014/15:ÖN1
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Justering: 2015-06-02
Trycklov: 2015-06-03
Betänkande 2014/15:KU13
Alla beredningar i utskottet
Riksdagens nämnder har redogjort för sin verksamhet (KU13)
Riksdagens nämnder har lämnat redogörelser för förra verksamhetsåret till riksdagen. Det finns i nämndernas instruktioner inga särskilda krav på hur en verksamhetsredogörelse ska se ut och konstitutionsutskottet anser att det är naturligt att redogörelserna skiljer sig åt lite eftersom de verksamheter som beskrivs ser olika ut. Huvudsaken är att de ger en god bild av verksamheten.
Konstitutionsutskottet konstaterar att alla redogörelser för 2014, förutom Valprövningsnämndens, innehåller uppgifter om ledamöter, om verksamheten, om nämndens arbetsuppgifter och om de beslut som har fattats under året. Valprövningsnämnden har inte redogjort för nämndens arbetsuppgifter.
Vidare konstaterar utskottet att Partibidragsnämnden i år i sin redovisning lämnat uppgifter om partibidragens storlek fördelat på kvinnoorganisationer och politiska partier.
Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2015-06-10
Debatt om förslag 2014/15:KU13
Webb-tv: Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Protokoll från debatten
Anf. 141 Jonas Millard (SD)
Verksamhets-redogörelser för riksdagens nämnder
Herr talman! I dag ska vi bland annat debattera den svenska valhemligheten och hur den nu riskerar att urholkas. Men låt mig börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation.
En av grundpelarna i en demokrati är rätten att stödja de partier och de politiker man vill utan att behöva redogöra för detta offentligt.
För oss som nu har äran att sitta i den här kammaren - för de allra flesta av oss, i alla fall - började resan med ett visst samhällspolitiskt intresse, ett intresse som utvecklades och sedermera ledde till att vi sökte medlemskap i något av de politiska partier vi i dag representerar.
De allra flesta av oss minns säkert hur det var den där gången då vi gick med på att ställa upp som kandidater för vårt parti i det lokala valet och hur vi resonerade om att gå från vår trygga ställning som privatpersoner till att träda in i offentlighetens ljus som politiska företrädare. Att ta det där klivet in i offentligheten innebär, förutom möjligheten att påverka samhället i politiska församlingar som denna och även lokala, en hel del uppoffringar.
Vi har alla läst om det när det har hänt, när politiker på olika nivåer har blivit utsatta för olika typer av för hot, våld och andra repressalier. Några av oss här inne har säkert själva blivit utsatta vid något tillfälle. Ni som blivit det känner säkert igen er i känslan som infinner sig när det väl händer.
Herr talman! Vi ska vara stolta över att valdeltagandet i Sverige är högt. Men vi ser också att det tyvärr finns problem med att få människor att offentligt engagera sig i det politiska livet och ställa upp i olika politiska församlingar.
Många väljer i stället att på andra sätt stödja det parti man mest håller med och sympatiserar med, exempelvis genom att skänka pengar. Detta har tidigare alltid kunnat ske helt anonymt, och många har nog valt denna väg då de av flera skäl inte har velat vara offentliga med sin politiska åsikt.
Detta, herr talman, har tidigare varit en absolut rättighet. Den rättigheten blir nu kraftigt inskränkt genom att gåvor från privatpersoner enligt den nya lagen om insyn i finansiering av partier ska redovisas till Kammarkollegiet, som i sin tur ska redovisa privatpersoner som givit bidrag på sin hemsida.
I regeringsformens 2 kap. stadgas att ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Vidare stadgas i 2 kap. 3 § regeringsformen att ingen svensk medborgare utan samtycke får antecknas i ett allmänt register enbart på grund av sin politiska åskådning.
Herr talman! Sverige har tidigare fått internationell kritik från bland annat EU-kommissionen gällande hur vi hanterar valhemligheten. Valfusk har kunnat konstateras, och i vissa fall har det ansetts så allvarligt att valet har fått göras om. I Danmark har man till och med talat om att skicka valobservatörer till Sverige för att garantera valhemligheten och se till att valet går rätt till.
För mig som sverigedemokrat och stark anhängare av demokrati och mänskliga rättigheter är det skrämmande att se hur valhemligheten nu riskerar att urholkas ytterligare. Jag hoppas in i det sista att regeringen nyktrar till i frågan och ser till att stärka våra grundläggande demokratiska rättigheter.
Anf. 142 Hans Ekström (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamhets-redogörelser för riksdagens nämnder
Herr talman! Sverige och de nordiska länderna har en tradition av transparens och öppenhet. Jag tror att denna positiva tradition ibland har lett till ett visst mått av naivitet. Vi tror att vi människor är okorrumperbara, vilket vi inte är.
Vi människor kan falla för frestelser när det gäller ekonomi. Därför måste regler skrivas, inte för vackert väder utan för att det kan hända att ekonomiska krafter vill påverka politiken.
Den här insikten har också internationella organ, som har påpekat för Sverige att Sverige har saknat en reglering för att förhindra sådan här korruption.
Därför genomfördes en provisorisk lagstiftning, kan man väl säga, under förra mandatperioden. Den har inte en direkt proportionalitet vad gäller påföljder för överträdelser, måste man väl erkänna, och den har stora brister. Därför pågår en statlig utredning för att se över den här lagstiftningen och hur man ska kunna utforma den på ett annat sätt på nationell nivå.
Men vad jag skulle vilja lyfta fram i mitt anförande är att jag som gammal kommungubbe och med erfarenhet från kommunal nivå tror att korruptionsrisken är betydligt större på kommunnivå än på nationell nivå.
Varför? Jo, därför att på kommunnivå hanteras inte bara upphandlingsärenden. Upphandlingen är ändå ganska väl övervakad av statliga regler - vi har lagen om offentlig upphandling och annat sådant. Där hanteras framför allt ärenden inom samhällsbyggnadsområdet, där stora förmögenhetsvärden skapas genom politiska beslut i form av byggrätter och exploateringsgrader. Man förhandlar exploateringsavtal och gör markaffärer, ofta med stor politisk inblandning.
Här finns en betydande risk för korruption om människor har besvärliga ekonomiska förhållanden. Att då inte sätta upp ett regelverk för att förhindra korruption och påverkan av politiker tycker jag faktiskt är naivt. Vi kan inte skriva regler för vackert väder, utan vi måste skriva dem för besvärliga förhållanden.
(Applåder)
Anf. 143 Maria Abrahamsson (M)
Herr talman! I KU:s betänkande KU13 behandlas verksamheten hos riksdagens olika nämnder, till exempel Riksdagens arvodesnämnd, Partibidragsnämnden och Statsrådsarvodesnämnden. Utskottet föreslår helt odramatiskt att de här verksamhetsredogörelserna läggs till handlingarna.
Men Sverigedemokraterna ser sin chans att än en gång reservera sig mot den så kallade insynslagen från i fjol, alltså lagstiftningen som riksdagen i bred politisk enighet ställde sig bakom och som innebär att identiteten på privatpersoner som skänker ekonomiska bidrag till politiska partier numera ska redovisas på Kammarkollegiets hemsida.
Den här redovisningsplikten kom till för att ge medborgarna nödvändig insyn i hur partierna finansierar sin verksamhet. Det hör till de demokratiska spelreglerna att väljarna ska kunna veta vilka intressen som står bakom de partier som de förväntas rösta på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamhets-redogörelser för riksdagens nämnder
Men Sverigedemokraterna anser att den här ordningen strider mot grundlagen. Man syftar då bland annat på regeringsformens 2 kap. 2 §, som stadgar att det allmänna inte får tvinga någon att ge till känna sin politiska åskådning.
Sverigedemokraterna skriver också i sin reservation att redovisningen av privata bidragsgivares identitet "med kuslig precision" uppfyller rekvisitet i regeringsformens 2 kap. 3 § om att ingen svensk medborgare utan samtycke får antecknas i ett allmänt register enbart på grund av sin politiska åskådning.
Också den frågan prövades och bedömdes av Lagrådet. Lagrådet ansåg inte att registreringen av bidragsgivare strider mot förbudet mot åsiktsregistrering.
Konstitutionsutskottet vidhåller såklart sitt och riksdagens tidigare ställningstagande när det gäller insynslagens förenlighet med grundlagen.
I betänkandet hänvisar KU också till den av Alliansen tillsatta parlamentariska utredning som vi hörde Ekström tala om här. Den har till uppgift att ta fram ett sammanhållet regelverk om insyn i partifinansieringen.
Till det som utredningen ska analysera hör om det också på lokal och regional nivå ska införas ett förbud för partier och kandidater att ta emot anonyma bidrag, det vill säga samma ordning som sedan i fjol gäller för val till riksdagen.
Här skulle jag kunna sätta punkt och yrka bifall till förslaget i betänkandet. Men för att undvika eventuella oklarheter kostar jag på mig någon minut till.
Uppfattningen att en skyldighet att öppet redovisa var partibidragen kommer ifrån skulle stå i strid med grundlagen är seglivad men likafullt felaktig. För det första är en öppen redovisning inget övergrepp på valhemligheten. Lagregleringen går inte ut på att tvinga medborgarna att avslöja någonting över huvud taget, utan avser bara hur partierna ska bete sig.
Visst är det så att en öppen redovisning av namnen på partibidragsgivarna ger en vink om vilket parti de sympatiserar med. Men det är inte den situationen som den grundlagsskyddade valhemligheten tar sikte på utan på rätten att få rösta avskilt i ett valbås.
För det andra finns det ingenting skrivet vare sig i grundlagarna eller i deras förarbeten om att det skulle vara en otillåten inskränkning i föreningsfriheten om partierna görs redovisningsskyldiga. Om det hade förhållit sig på det sättet hade en så viktig sak naturligtvis kommit till uttryck i lagstiftningen eller åtminstone berörts i motiven. Det gör den inte.
För det tredje vore det märkligt om en öppen redovisning av partibidragen skulle stå i strid med grundläggande fri- och rättigheter just i Sverige när det inte anses göra det någon annanstans i Europa.
Herr talman! Jag är tacksam för att Sverige i och med fjolårets insynslag inte längre behöver stå i skamvrån för att vi inte har några bindande regler för hur partierna ska redovisa sina privata bidrag. Lagstiftningen kan nu förväntas bli ännu mer komplett och sammanhållen efter att den parlamentariska utredningen blivit klar med sin översyn senast den 30 april 2016.
Verksamhets-redogörelser för riksdagens nämnder
Med de orden yrkar jag bifall till utskottets förslag i KU13 och avslag på reservationen.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 11.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2014/15:113 Onsdagen den 10 juniProtokoll 2014/15:113
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokumentUppgifter om bidragsgivares identitet
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2014/15:3037 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson (SD).- Reservation 1 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 96 0 0 17 M 74 0 0 10 SD 0 44 0 5 MP 24 0 0 1 C 17 0 0 5 V 18 0 0 3 FP 14 0 0 5 KD 15 0 0 1 Totalt 258 44 0 47