Lokala aktionsgrupper

Anf. 75 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Det lär bli få gånger i denna riksdag som jag kommer att vara så kunnig inom ett ämne som vi debatterar som i dagens fråga om en uppdaterad lagstiftning för lokala aktionsgrupper, så kallade LAG-grupper. Innan jag trädde in i denna riksdag arbetade jag i sju år som verksamhetsledare just i en sådan lokal aktionsgrupp.

Lokala aktionsgrupper

Jag vill börja med att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation nr 1 och förklara varför vi har en reservation i dag.

Den lagstiftning som vi i dag tar ställning till är en uppdaterad EU-lagstiftning som man moderniserar en del av. Lagstiftningen är så gammal att den har funnits sedan EU-inträdet för 20 år sedan. Anledningen till den reservation Vänsterpartiet har i dag är att man i regeringens förslag till en ny och uppdaterad lagstiftning har lyssnat alldeles för mycket på sin egen förordnade myndighet, Jordbruksverket. Framför allt har regeringen lyssnat alldeles för lite på de erfarenheter som man har dragit av tidigare arbete med lokala aktionsgrupper.

Man inför nu ett nytt begrepp i lagstiftningen: tystnadsplikt. Jag tänker mig att det är ungefär som prästernas tystnadsplikt. Att på detta sätt blanda ihop tystnadsplikt och sekretess i vår lagstiftning tycker jag är djupt olyckligt. Effekten blir en mer stelbent och rigorös lagstiftning med mindre förmåga att göra lokala anpassningar utifrån verklighetens fall.

De lokala aktionsgrupperna är inte, och ska inte vara, några myndigheter. Det är därför viktigt att vi inte pådyvlar dem en myndighetsstruktur. Jag och Vänsterpartiet anser därför att de frågor som rör offentlighet, sekretess och tystnadsplikt bör regleras på en lägre nivå än lagstiftning, exempelvis genom avtal med lokala aktionsgrupper som är på väg att bildas.

Jag tror att alla partier i denna kammare i grunden delar synen att våra projektmedel ska fördelas på ett så effektivt men samtidigt korrekt och säkert sätt som möjligt. Det handlar också om att vi ska flytta makt till lokala beslutsfattare så långt ned som möjligt, enligt EU:s subsidiaritetsprincip.

Tyvärr går riktningen många gånger åt fel håll. I stället för att vi får mindre EU-byråkrati ökar oron för fel, och därigenom blir EU-regelverken ännu snårigare och krångligare. Tyvärr innebär denna lagstiftning att vi ännu en gång går i fel riktning. Därför vill jag uppmana alla aktörer att inför framtiden tänka på vad det är som vi i grunden vill uppnå.

När jag tänker på vad det är vi vill uppnå tänker jag på alla de veteraner som jag har träffat i dag, på riksdagens veterandag. När de talar om vad de gör i dag lyfter de fram sitt lokala engagemang i sin hembygd dit de nu har återvänt från att ha suttit i denna kammare i en massa år för att bli lokalt engagerade i fiskeföreningen, i byalaget eller vad det än må vara. De visar att det finns en lokal kraft och en lokal kraft som vi ska ta vara på.

Genom att ta den lokala kraften till vara kan vi också få till en lokal utveckling, och då blir det precis det vi vill uppnå med lagen: lokal aktion. Därför vill jag än en gång trycka på att det är det som vi alltid ska jobba för i näringsutskottet.

Anf. 76 Mattias Jonsson (S)

Herr talman! Vi har här ett betänkande om lokala aktionsgrupper. Håkan beskriver detta med den kunnighet han har eftersom han själv jobbar i denna typ av verksamhet. Det var mycket beskrivande.

Man kan kanske initialt fundera på vad lokala aktionsgrupper står för. Regeringen föreslår en ny lag om just lokala aktionsgrupper. Förslaget innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter för gruppers handläggning av ärenden om stöd inom lokalt ledd utveckling. Precis som Håkan lyfte upp är det ett förslag som också innehåller bestämmelser som rör uppgiftsskyldighet och tystnadsplikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lokala aktionsgrupper

Jag vill vara tydlig med att jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionen.

Jag framhåller betydelsen av de insatser som görs för regional tillväxt inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik. Lokalt ledd utveckling innebär möjligheter för lokala och regionala aktörer att anpassa lösningar efter de olika förutsättningar som råder, vilket i sin tur kan medföra en ökad effektivitet i utnyttjandet av tillgängliga resurser.

Denna lokalt ledda utveckling och den så kallade Leadermetoden med andra aktionsgrupper innebär också att arbetet präglas av ett underifrånperspektiv i samverkan mellan privata, offentliga och ideella intressen. Jag vill understryka att detta underifrånperspektiv är viktigt och att även utskottet är tydligt med att man ser detta som en styrka.

Sverige kommer, herr talman, att under perioden från 2014 till 2020 möjliggöra stöd för denna lokalt ledda utveckling inom samtliga fyra ESI-fonder. Man kan söka ur flera samtidigt. Detta beskrivs vidare i den så kallade partnerskapsöverenskommelsen som Sverige har träffat med kommissionen.

Enligt den nämnda förordningen ska den lokala utvecklingen ledas av just lokala aktionsgrupper. Dessa grupper ska bestå av företrädare för offentliga och lokala intressegrupper. Varken myndigheter eller någon enskild intressegrupp får ha mer än 49 procent av rösterna på beslutsfattandenivån.

Jag går nu in på offentlighet, sekretess och tystnadsplikt. Eftersom de lokala aktionsgrupperna inte är myndigheter omfattas de uppgifter som har lämnats ut till dem inte längre av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. För att skyddet av sekretessbelagda uppgifter ska bestå efter detta bör det därför enligt regeringens bedömning finnas en bestämmelse om tystnadsplikt för den som genom de lokala aktionsgruppernas verksamhet får tillgång till uppgifter som omfattas av sekretess hos Jordbruksverket, som är den myndighet som är berörd. De kommunala tjänstemän och tjänstemän från länsstyrelser som deltar i gruppernas verksamhet kommer också att omfattas av tystnadsplikten.

Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att invända mot förslaget. I exempelvis Datainspektionens remissyttrande framgår att myndigheten anser att de föreslagna bestämmelserna innebär en väl avvägd balans mellan intresse av insyn och behovet av sekretess.

(Applåder)

Anf. 77 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Det har nu tydligt berättats vad ärendet handlar om av tidigare talare. Jag skulle vilja säga att förslaget, som vi ser det, är väl avvägt i rimlig ordning för att man ska hitta lösningar för att ta till vara behovet av insyn och sekretess. Man ska också ha underifrånperspektivet. Som redan har påtalats här är det viktigt att man kommer ut på den lokala nivån.

Det är Jordbruksverket som genom regeringens förslag blir den myndighet vars förlängda arm går ut i regionen för att ta till vara och hitta den balans som man har talat om. Låt oss följa det arbete som sker efter detta beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lokala aktionsgrupper

Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Anf. 78 Pavel Gamov (SD)

Herr talman! Sverigedemokraterna ser positivt på att lokala aktörer deltar i tillväxtfrämjande åtgärder. Lokal kännedom om bland annat företagens utvecklingsmöjligheter, nya affärsområden samt tillgång till utbildad och kvalificerad arbetskraft är av stor vikt. Dessutom är det viktigt med ett brett, lokalt kontaktnät för näringslivets olika sektorer, myndigheter och kommunala aktörer samt inom områden som till exempel utbildning, infrastruktur och kommunikation.

Vårt generella ställningstagande är att de lokala aktörerna har god kännedom om lokala förutsättningar och därmed är väl lämpade att tillhandahålla europeiska projektmedel och ta fram strategier och rätt prioriteringar för tillväxt. Vi vill dock bestämt betona vårt ställningstagande gällande fördelningen av dessa europeiska projektmedel och europeiska prioriteringar i allmänhet.

Vi vill även belysa att LLU-projekten är otydliga och är i vissa fall även vilseledande i sitt utförande. Sverigedemokraternas kritik gäller i första hand denna otydlighet och vilka projekt som ska prioriteras. Men kritiken gäller även den regionala fördelningen av projektmedlen samt omfånget av de regionala delar som ska prioriteras. Vi ser också en otydlighet i de olika riktlinjerna för prioriteringarna samt för vilka som i realiteten styr prioriteringarna och utbetalningarna av fondmedlen.

Insatser inom LLU-programmet ska bidra till att de mål som är satta inom ramen för EU 2020 uppnås. De ska också bidra till att de fondspecifika och fondgemensamma målen i partnerskapsöverenskommelsen, socialfonden och regionalfonden uppnås. Sverigedemokraterna har lämnat kritiska ställningstaganden tidigare, bland annat när det gäller EU 2020, de europeiska strukturfonderna, partnerskapsöverenskommelsen samt de tematiska målen. Och vi anser att det även är befogat att ifrågasätta prioriteringarna i dessa LLU-projekt. Projekten kännetecknas av att de mer eller mindre är pr-projekt för EU. Genom projekten vill man visa att man är med och påverkar även lokalt. Man vill kunna sälja in att EU behövs och sälja in sin egen förträfflighet.

Sverigedemokraterna anser att prioriteringarna i Europeiska unionen bör ligga på att främja konkurrenskraft, kunskap och innovation. Vi anser dock att fördelningen av de gemensamma medlen i långtidsbudgeten som är ämnade för detta är i obalans. Sverige får därmed en ekonomiskt ofördelaktig fördelning av ESI-fonderna.

Om vi inte kan avskaffa strukturfonderna och låta medlemsstaterna själva bedöma sina behov av satsningar vill vi i alla fall framhålla att det är av stor vikt att EU:s strukturfondmedel används på ett så effektivt sätt som möjligt, till exempel genom mer noggranna kontroller och genom att projektutbetalningar i vissa fall ska ske först efter att projekten har avslutats. Därigenom kan strukturfondsprogrammen vidhålla och förstärka sin betydelse för just regional tillväxt i Sverige.

Vi ser vikten av att strukturfonderna endast ska användas till projekt för att stimulera tillväxt. En sådan åtgärd skulle resultera i att strukturfonderna inte används till socioekonomiska projekt i lika stor utsträckning. När man dissekerar LLU-projekten träder en bild fram av att det är just det som de används till i första hand och att dessa satsningar i själva verket har väldigt lite att göra med till exempel stöd till landsbygden.

Lokala aktionsgrupper

Herr talman! Avslutningsvis verkar det vara oklart var pengarna ska tas ifrån och vem som ska bedöma vilka projekt som ska vara aktuella. Detta tillsammans med all vår andra kritik öppnar upp för att pengarna kan hamna fel i slutändan, här i Sverige men även i resten av unionen.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 19.)