Anf. 36 Hillevi Larsson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt på avfalls-förbränning
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Detta förslag handlar om att införa en skatt på 125 kronor per ton avfall. Man kommer inte att börja på den nivån, utan det trappas upp. År 2020 är det 75 kronor, 2021 är det 100 kronor och så vidare. Detta bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centern och Liberalerna.
Det finns vissa undantag i förslaget om avfallsförbränningsskatt. Det första är ett avdrag för avfall som förs ut från en förbränningsanläggning och används på annat sätt. Ett annat undantag gäller biobränsle, farligt avfall, animaliska biprodukter och produktion av material, något som man kan göra i en förbränningsanläggning, helt eller delvis.
Skatten införs den 1 april 2020.
En särskild utredare har tittat på frågan om skatt på avfallsförbränning. Utredningen hette Brännheta skatter. Förslaget var att inte införa en sådan här förbränningsskatt. Det finns också kritik från remissinstanser, som menar att man går på sista ledet i kedjan och att man borde kunna gå in tidigare i produktens livscykel. Lagrådet menar att det kommer att behöva belysas närmare om lagen har uppnått sitt syfte. Det är egentligen en rekommendation till regeringen: Om man genomför detta måste man utvärdera och se till att det uppnår syftet.
Bakgrunden är att vi har förbundit oss att senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Vi ska också ha en resurseffektiv och giftfri avfallshantering. Styrmedlet som den här skatten innebär får effekt först på lång sikt. Men om vi ska klara klimatmålen måste vi ha både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. Ett exempel gäller plast. Det finns plaster som skulle kunna återvinnas. Att de plasterna bränns är inte förenligt med våra klimatmål eller målet om cirkulär ekonomi, alltså att man ska återanvända så mycket som möjligt.
Det är klart att man kan införa också andra styrmedel. Det har vi absolut ingenting emot - tvärtom. Jag tror att vi måste göra väldigt mycket på väldigt många områden om vi ska nå klimatmålen. Som det ser ut nu ligger vi efter. Vi måste alltså göra mer.
När det gäller oro för negativa effekter har regeringen lovat att tidigt följa upp lagen, för att se om den har fått önskad effekt. Skulle den inte ha fått det kan man göra förändringar. Det är omöjligt att på förhand helt och hållet förutse vilken effekt den kommer att få. Det vet vi först när den har införts. Det kanske blir både positiva och negativa effekter, och då får man väga dem mot varandra. Regeringen anser att det som man tänker ska bli de positiva effekterna kommer att överväga de negativa.
Det är inte på det sättet att utredningens alla remissinstanser avstyrker förslag på införande av skatt på avfallsförbränning. Det finns också de som styrker det. Naturskyddsföreningen, som jobbar mycket för naturen och har stor kunskap, förespråkar detta. Man menar att det skulle kunna minska importen av avfall.
Det skulle innebära att all fossil förbränning beskattas lika. Det skulle innebära att man jämställer konkurrensvillkoren för biobränsle och avfall som bränsle. Det skulle också kunna göra kompostering och rötning av biologiskt avfall mer konkurrenskraftigt jämfört med avfallsförbränning.
Sveriges Åkeriföretag menar att en avfallsförbränningsskatt är ett viktigt styrmedel för att stimulera ökad materialåtervinning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt på avfalls-förbränning
När det gäller hur utredningen kunde komma fram till det resultatet ska vi betänka att EU:s utsläppshandel har förändrats efter att utredningen lade fram sitt förslag. Man har till exempel skärpt politiken så att det som vi gör nationellt i Sverige ska kunna få större effekt på hela EU-nivån. Tidigare fanns det en risk att det som vi gjorde här inte fick effekt fullt ut. Man ska bland annat kunna annullera utsläppsrätter. Det skulle kunna få effekt för hela EU:s utsläpp.
EU-politiken har också skärpts när det gäller deponi av avfall. Det ska man inte ha. Därmed minskar risken för deponi i andra länder, till följd av det här förslaget.
Det grundläggande är att vi nu måste göra insatser i alla led av produktkedjan och produktens livscykel. Med tanke på hur klimatförändringarna rasar på kan vi inte rygga för även de långsiktiga förslagen som får effekt först på längre sikt.
Det senaste klargörandet går ut på att vi inte har haft så här mycket koldioxid i atmosfären på 3 miljoner år. Det är alltså 3 miljoner år sedan vi var på den här nivån. Då var det flera grader varmare, och vattennivåerna var många meter högre än i dag. Det visar att någonting är väldigt fel. Den överväldigande majoriteten forskare är också eniga om att det är våra utsläpp som orsakar klimatförändringarna och att vi måste agera.
Här i Sverige har vi också sett klimatförändringarna. Trots att vi långt ifrån är det land som drabbats hårdast har även vi fått känna på det i form av stormar, översvämningar, bränder och torka. Det har slagit hårt mot lantbruket, det har slagit hårt mot andra företagare och det har slagit hårt mot privatpersoner - speciellt äldre och sjuka, som har svårt att hantera till exempel värmeböljor. Det här är kanske bara en första, liten titt på vad klimatförändringarna innebär. Det kan förvärras i framtiden.
Översvämningen i Malmö 2014 upplevde jag. Cykeltunnlarna var helt fulla med vatten. Det gick alltså hela vägen upp. Många källare och även hus blev vattenfyllda. Det ledde till enorma kostnader, som vi fortfarande ser spåren av. Både näringsidkare och privatpersoner drabbades extremt hårt. Den typen av översvämningar menar man kan komma ofta i framtiden om vi inte motverkar klimatförändringarna.
Det innebär alltså inte bara mänskligt lidande utan även enorma kostnader. Därför tycker jag att man får se klimatåtgärder som inte bara en kostnad utan också som en investering. Vi måste göra vår del i Sverige och ska självklart också jobba för att andra gör sina delar. Men det är viktigt att vi gör vad vi kan för att stoppa klimatförändringarna.
(Applåder)