Anf. 207 Tony Haddou (V)
Nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmans-företag
Fru talman! Tack för att jag får inleda debatten. Jag gör det genom att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 1 i betänkandet. Jag står naturligtvis bakom båda våra reservationer, men för tids vinnande avstår jag från att yrka bifall till båda.
Jag konstaterar att för varje år som går blir Sverige mer och mer ojämlikt. Sverige är på många sätt unikt, men inte på ett sätt som gynnar jämlikheten. Tvärtom! Sverige tycks vara det enda moderna industriland som inte har vare sig arvs- och gåvoskatt, förmögenhetsskatt eller fastighetsskatt kopplad till fastighetens värde. Bolagsskatten är dessutom låg, och den planeras att bli ännu lägre. Det kan vara värt att påminna Socialdemokraterna om detta.
Detta hör naturligtvis ihop med betänkandet som vi debatterar i dag. Här föreslås nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag. Bakgrunden till förslaget är att de nuvarande reglerna ibland leder till att det är mer gynnsamt ur ett skattemässigt perspektiv för ägare av fåmansföretag att generationsväxla företaget till en extern part i jämförelse med någon närstående. Förslaget syftar till att komma till rätta med denna asymmetri i skattesystemet.
Vi står bakom syftet med de nya reglerna, nämligen att generationsväxling till närstående inte ska missgynnas i jämförelse med att avyttra bolag till utomstående. Vi är dock kritiska till regeringens metod. Vi anser att skattereglerna för delägare i fåmansbolag och de så kallade 3:12-reglerna behöver reformeras. Bakgrunden till 3:12-reglerna är Sveriges duala skattesystem, som innebär att förvärvsinkomster beskattas enligt en progressiv skatteskala och att kapitalinkomster beskattas med proportionell skatt.
Syftet med 3:12-reglerna är bland annat att förhindra en omvandling av högre beskattade förvärvsinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster. Reglerna syftar också till att på ett schablonmässigt sätt försöka uppskatta vad som är förvärvsinkomster och vad som är kapitalinkomster.
Sedan 3:12-reglerna infördes har en rad ändringar gjorts som sammantaget lett till att regelverket blivit alltmer generöst. Dagens 3:12-regler har kommit att utnyttjas för det som de var tänkta att motverka från början, nämligen inkomstomvandlingen. Som exempel kan nämnas att utdelningar till delägare som har kvalificerade andelar ökade med ca 400 procent under perioden 2004-2013, samtidigt som lönerna för delägarna har haft en svagare utveckling än för arbetskraften i stort.
Detta var bakgrunden till utredningen Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag, som 2017 mynnade ut i lagrådsremissen Förändrade skatteregler för delägare i fåmansföretag. Lagrådsremissen innehöll olika förslag i syfte att minska just inkomstomvandlingen, bland annat förslag om att höja skattesatsen för utdelning och kapitalvinst.
Fru talman! Det är skillnad på arbetsinkomster och kapitalinkomster. Det är här vi kommer till kärnan i problemet. Vi ser hur inkomstojämlikheten ökar i takt med de ökade klyftorna. Vi ser att utvecklingen går mot högre ojämlikhet i förmögenheter, och vi ser ökade kapitalinkomster som framför allt gynnar de rika. De fortsätter att vara koncentrerade till dem i det översta inkomstskiktet. 90 procent av kapitalinkomsterna går till den tiondelen av befolkningen med högst inkomster.
Kärnan i problemet är just den stora skillnaden mellan dem som tjänar pengar på pengar med hjälp av lågt beskattade kapitalinkomster och dem med vanliga jobb och löner. Läser man Konjunkturrådets rapport från förra året upptäcker man att ungefär hälften av de ökade klyftorna sedan 1995 kan härledas till just kapitalinkomsterna, som för övrigt också är ojämnt fördelade mellan kvinnor och män.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmans-företag
Borgarna är lite rädda för en solidarisk lönepolitik och skatt efter bärkraft. Men det går kanske att förstå när det i dag finns så mycket forskning i ämnet. Det finns i dag forskning som visar att höginkomsttagare tenderar att vara känsligare för skatt än låginkomsttagare. Inom höginkomstgruppen är det de med de allra högsta inkomsterna som är känsligast. En förklaring kan vara att höginkomsttagarna har större möjligheter att kringgå skatt än låginkomsttagare. I synnerhet gäller det företagsägare som kan omvandla inkomst från högre beskattad lön till lägre beskattad kapitalinkomst.
Så är vi tillbaka i grundproblemet igen - och det oroar mig. Borgarna svarar med fler träffsäkra reformer för de allra rikaste, och det sker samtidigt som förskollärare har alltför många barn att ta hand om, kvinnor i glesbygden får allt längre till en trygg förlossningsvård och personal lämnar välfärdsjobben på grund av låga löner och stressiga dagar.
Fru talman! Jag inledde med att konstatera att för varje år som går blir Sverige mer och mer ojämlikt. Det är sänkta skatter för höginkomsttagare, planer om att luckra upp arbetsrätten och ja till vinster i välfärden. Då svarar regeringen, på beställning av Liberalerna, med slopad värnskatt. De satsar på en liten klick välmående och välbeställda framför allt män. Jag är övertygad om att de miljarderna gör större nytta om vi höjer det allmänna barnbidraget eller höjer lönerna för landets undersköterskor som arbetar inom hemtjänst, hemsjukvård eller äldreboenden. Jag är övertygad om att de miljarderna gör större nytta om vi höjer garantipensionerna ännu mer.
I stället får vi nu ännu ett komplement till en orättfärdig skattepolitik. I likhet med vad LO anför i sitt remissvar till utredningen befarar vi att förslaget kommer att leda till just inkomstomvandlingen - den som vi skulle bekämpa från början. Det är mot den bakgrunden som riksdagen bör avslå regeringens proposition i sin helhet.
(Applåder)