Nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag

Anf. 207 Tony Haddou (V)

Fru talman! Tack för att jag får inleda debatten. Jag gör det genom att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 1 i betänkandet. Jag står naturligtvis bakom båda våra reservationer, men för tids vinnande avstår jag från att yrka bifall till båda.

Jag konstaterar att för varje år som går blir Sverige mer och mer ojämlikt. Sverige är på många sätt unikt, men inte på ett sätt som gynnar jämlikheten. Tvärtom! Sverige tycks vara det enda moderna industriland som inte har vare sig arvs- och gåvoskatt, förmögenhetsskatt eller fastighetsskatt kopplad till fastighetens värde. Bolagsskatten är dessutom låg, och den planeras att bli ännu lägre. Det kan vara värt att påminna Socialdemokraterna om detta.

Detta hör naturligtvis ihop med betänkandet som vi debatterar i dag. Här föreslås nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag. Bakgrunden till förslaget är att de nuvarande reglerna ibland leder till att det är mer gynnsamt ur ett skattemässigt perspektiv för ägare av fåmansföretag att generationsväxla företaget till en extern part i jämförelse med någon närstående. Förslaget syftar till att komma till rätta med denna asymmetri i skattesystemet.

Vi står bakom syftet med de nya reglerna, nämligen att generationsväxling till närstående inte ska missgynnas i jämförelse med att avyttra bolag till utomstående. Vi är dock kritiska till regeringens metod. Vi anser att skattereglerna för delägare i fåmansbolag och de så kallade 3:12-reglerna behöver reformeras. Bakgrunden till 3:12-reglerna är Sveriges duala skattesystem, som innebär att förvärvsinkomster beskattas enligt en progressiv skatteskala och att kapitalinkomster beskattas med proportionell skatt.

Syftet med 3:12-reglerna är bland annat att förhindra en omvandling av högre beskattade förvärvsinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster. Reglerna syftar också till att på ett schablonmässigt sätt försöka uppskatta vad som är förvärvsinkomster och vad som är kapitalinkomster.

Sedan 3:12-reglerna infördes har en rad ändringar gjorts som sammantaget lett till att regelverket blivit alltmer generöst. Dagens 3:12-regler har kommit att utnyttjas för det som de var tänkta att motverka från början, nämligen inkomstomvandlingen. Som exempel kan nämnas att utdelningar till delägare som har kvalificerade andelar ökade med ca 400 procent under perioden 2004-2013, samtidigt som lönerna för delägarna har haft en svagare utveckling än för arbetskraften i stort.

Detta var bakgrunden till utredningen Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag, som 2017 mynnade ut i lagrådsremissen Förändrade skatteregler för delägare i fåmansföretag. Lagrådsremissen innehöll olika förslag i syfte att minska just inkomstomvandlingen, bland annat förslag om att höja skattesatsen för utdelning och kapitalvinst.

Fru talman! Det är skillnad på arbetsinkomster och kapitalinkomster. Det är här vi kommer till kärnan i problemet. Vi ser hur inkomstojämlikheten ökar i takt med de ökade klyftorna. Vi ser att utvecklingen går mot högre ojämlikhet i förmögenheter, och vi ser ökade kapitalinkomster som framför allt gynnar de rika. De fortsätter att vara koncentrerade till dem i det översta inkomstskiktet. 90 procent av kapitalinkomsterna går till den tiondelen av befolkningen med högst inkomster.

Kärnan i problemet är just den stora skillnaden mellan dem som tjänar pengar på pengar med hjälp av lågt beskattade kapitalinkomster och dem med vanliga jobb och löner. Läser man Konjunkturrådets rapport från förra året upptäcker man att ungefär hälften av de ökade klyftorna sedan 1995 kan härledas till just kapitalinkomsterna, som för övrigt också är ojämnt fördelade mellan kvinnor och män.

Borgarna lite rädda för en solidarisk lönepolitik och skatt efter bärkraft. Men det går kanske att förstå när det i dag finns så mycket forskning i ämnet. Det finns i dag forskning som visar att höginkomsttagare tenderar att vara känsligare för skatt än låginkomsttagare. Inom höginkomstgruppen är det de med de allra högsta inkomsterna som är känsligast. En förklaring kan vara att höginkomsttagarna har större möjligheter att kringgå skatt än låginkomsttagare. I synnerhet gäller det företagsägare som kan omvandla inkomst från högre beskattad lön till lägre beskattad kapitalinkomst.

Så är vi tillbaka i grundproblemet igen - och det oroar mig. Borgarna svarar med fler träffsäkra reformer för de allra rikaste, och det sker samtidigt som förskollärare har alltför många barn att ta hand om, kvinnor i glesbygden får allt längre till en trygg förlossningsvård och personal lämnar välfärdsjobben på grund av låga löner och stressiga dagar.

Fru talman! Jag inledde med att konstatera att för varje år som går blir Sverige mer och mer ojämlikt. Det är sänkta skatter för höginkomsttagare, planer om att luckra upp arbetsrätten och ja till vinster i välfärden. Då svarar regeringen, på beställning av Liberalerna, med slopad värnskatt. De satsar på en liten klick välmående och välbeställda framför allt män. Jag är övertygad om att de miljarderna gör större nytta om vi höjer det allmänna barnbidraget eller höjer lönerna för landets undersköterskor som arbetar inom hemtjänst, hemsjukvård eller äldreboenden. Jag är övertygad om att de miljarderna gör större nytta om vi höjer garantipensionerna ännu mer.

I stället får vi nu ännu ett komplement till en orättfärdig skattepolitik. I likhet med vad LO anför i sitt remissvar till utredningen befarar vi att förslaget kommer att leda till just inkomstomvandlingen - den som vi skulle bekämpa från början. Det är mot den bakgrunden som riksdagen bör avslå regeringens proposition i sin helhet.

(Applåder)

Anf. 208 Hampus Hagman (KD)

Fru talman! Företagare och företag är grunden för välfärden. Det är genom de jobb och skatteintäkter som företagen skapar som resurser till vården, skolan och äldreomsorgen skapas. Därför måste politiken underlätta och förenkla företagande. En bra företagarpolitik är också en bra jobbpolitik och en bra välfärdspolitik. Företagens möjligheter att överleva över tid är också samhällets möjligheter att överleva över tid. Detta hänger ihop, fru talman.

I en rapport från 2017 pekar organisationen Företagarna på att drygt fyra av tio företagsledare är 55 år eller äldre. En sjättedel är 65 år eller äldre. Den absoluta majoriteten av företagsledarna leder små företag som tillsammans anställer hundratusentals människor. För samhället där dessa företag verkar och för de anställda på företagen är den långsiktiga fortlevnaden en avgörande fråga. I alla dessa små företag, som till vardags leds av ägaren, är samhället och de anställda i stor utsträckning beroende av ägaren. För att företaget ska kunna fortsätta att verka även efter att företagsledaren har lämnat verksamheten krävs det regelverk som underlättar överlämnande.

Det ärende som vi behandlar i dag handlar om hur ägarskiften mellan närstående ska se ut. Det är en viktig fråga, men det är inte den enda viktiga frågan. Jag tycker att vi till exempel behöver titta närmare på hur vi underlättar för personalen att ta över ett företag när ägaren inte längre vill eller orkar driva det. Det är inte alltid som det är närstående som vill fortsätta att driva företaget, och därför krävs det många olika modeller för att säkra företagens fortlevnad.

Så till dagens ärende, fru talman. Den proposition som nu finns på riksdagens bord är ett resultat av Kristdemokraternas och Moderaternas budget. I höstens budget avsatte vi 170 miljoner kronor per år för att underlätta generationsskiften för entreprenörer, och vi tillkännagav för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag till lagstiftning. I den proposition som nu ligger på bordet anges det att det är detta tillkännagivande som har lett till propositionen, och det är denna inkomstberäkning som ligger till grund för analyserna av de offentligfinansiella effekterna.

Det är glädjande att denna del nu genomförs, och det kommer förstås att ha positiva effekter för småföretag. Den bidrar till livskraftiga företag över tid, och det är ett bra steg på vägen för att underlätta generationsväxlingar.

I vårt budgetarbete i höstas utgick vi från den utredning som fanns, eftersom vi såg att det var viktigt att detta skedde snabbt, men vi vet också att det finns mer att göra. Det finns fortfarande onödiga begränsningar kvar. Generationsväxlingar kommer inte att behandlas på samma sätt som försäljning till extern part eftersom det kommer att vara en förutsättning att den tidigare ägaren eller delägaren helt har upphört att vara verksam i familjeföretaget. Det innebär att det ställs höga krav på familjeföretag att i god tid planera för generationsväxling, och det innebär att onödiga hinder som försvårar generationsväxlingar blir kvar.

Det kanske inte verkar som någon särskilt stor sak att ställa krav på att en tidigare ägare lämnar företaget, men faktum är att det ofta är ett krav från kreditgivare att överlåtaren stannar kvar ett tag i företaget. Det krävs innan förtroendet för den nya ägaren är fullt uppbyggt, vilket också påpekas av flera remissinstanser.

I den rapport som jag tidigare nämnde, fru talman, sas det att en sjättedel av företagsledarna är 65 år eller äldre. Det går också att läsa om när företagarna tror att ett ägarbyte blir aktuellt. En fjärdedel tror att ägarbytet sker inom tio år, och en sjättedel tror att det sker inom fem år. Det är alltså ganska bråttom.

Kristdemokraterna ställer sig bakom det förslag som nu ligger på riksdagens bord tack vare den budget vi lade fram tillsammans med Moderaterna, men utöver det vill vi att riksdagen tillkännager för regeringen att den ska återkomma med ny lagstiftning som tar bort de onödiga begränsningar som fortfarande kommer att kvarstå. Och vi vill att det går fort; senast vid årsskiftet 2020/2021 borde vi ha ännu bättre regler på plats.

Med det, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 3.

(Applåder)

Anf. 209 Patrik Lundqvist (S)

Fru talman! Problematiken med ägarskiften till närstående i fåmansbolag är inte ny på något sätt. Det ett av flera kända problem med de så kallade 3:12-reglerna. Dessa regler finns i grund och botten till på grund av den duala beskattning vi har hört om från talarstolen, det vill säga att man helt enkelt inte betalar samma skatt för kapitalinkomster som man gör för arbetsinkomster.

Reglerna var kanske tydliga, eller åtminstone tydligare, när de kom till i 90-talets skattereform. Sedan dess har de dock utvecklats och förändrats, inte bara därför att skattelättnader riktade framför allt mot kapitaldelen har gjort det mer och mer intressant att omvandla och låtsas som att arbete är kapital när beskattningen ska ske utan också tack vare fiffiga upplägg och nya idéer som utnyttjar de svårigheter som finns när det gäller att avgöra vad för slags inkomst man egentligen har och vilken skatt man borde betala på den.

Det vi debatterar i dag är en del i systemet för att motverka inkomstomvandlingen, men det är en del som inte är lika motiverad som den en gång var och som bör förändras. Vi försökte med det under den förra mandatperioden men fick smäll på fingrarna i form av till exempel hot om misstroendeförklaring. Nu kommer vi fram med förslaget igen. De som vill överlåta sina bolag till barn eller andra närstående bör självklart få göra det så enkelt och smidigt som möjligt och utan att få onödiga nackdelar jämfört med andra.

Det är dock inte bara dessa som går under fåmansbolagen och 3:12-reglerna. Det kan inte vara så att människor i vissa branscher ska tjäna långt mer än andra inte därför att de jobbar mer eller är mer kompetenta utan bara därför att de har ett smart skatteupplägg tillgängligt. Det är minst lika fel som det problem vi nu gör något åt, det vill säga att det i vissa fall är skattemässigt sämre att sälja sitt bolag till sina barn än till en helt utomstående person. I alla avseenden måste skattesystemet ses som rättvist och rimligt, fru talman. För oss socialdemokrater gäller det i alla delar. Vi kan inte leva med att vissa missgynnas utan anledning, men vi kan heller inte acceptera att vissa gynnas av att organisera om och bolla med inkomster.

Detta verkar dock vissa andra inte ha några problem med alls. När vi försökte göra något åt dessa delar fick vi som sagt hot om misstroendeförklaring mot våra ministrar från de borgerliga partierna. Det ska ses mot bakgrunden att Anders Borg förtjänstfullt skärpte reglerna och införde ett krav på 4 procents ägande för att man ska få tillgång till reglerna. Det hjälpte dock inte riktigt; i stället fick det flera stora revisionsbyråer, advokatbyråer och andra konsultföretag att lansera nya bolag och omorganisera sig för att klara gränserna, trots att man var betydligt fler anställda som skulle dela på de 25 andelar som egentligen var tänkta att finnas. De tog sig helt enkelt runt reglerna.

Vi borde hedra arvet efter Borg och det han gjorde genom att se till att de regler han såg behov av och började bygga också kommer på plats. Det problem som de borgerliga då såg är inte borta, utan det fortlever. Orättvisan finns kvar, och alla vet att detta inte var tanken - någonsin.

Det är inte heller särskilt lågbetalda arbeten vi talar om, och det är inte områden där riskerna med företagande eller insatserna i form av kapital är särskilt höga. Det här är grupper som både har råd att och borde betala det de ska. Det sticker i ögonen på vanligt folk när sådana här upplägg tillåts fortsätta, och samhället dras isär när vi tillåter det. I dag åtgärdar vi ett problem för fåmansföretag när det gäller försäljning till närstående, men i morgon måste vi åtgärda även de andra problemen.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna, med en förhoppning om att den framtida skattereform som ska leda till att de växande klyftorna minskas återkommer till de problem som finns kvar i reglerna för fåmansbolag.

(Applåder)

Anf. 210 Sofia Westergren (M)

Fru talman! Allt startar med jobben. De genererar skatten, vilket ger finansieringen av all vår välfärd.

I dag är det skatteutskottets betänkande 17 som debatteras. Moderaterna står bakom förslaget. Betänkandet handlar om nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag. Ett av syftena med de nya reglerna är att generationsväxling till närstående inte ska missgynnas i jämförelse med att bolaget avyttras till en utomstående.

KD har väckt en intressant motion om att ta bort begränsningen att den tidigare delägaren ska ha upphört att vara verksam i familjeföretaget. Något liknande krav finns inte när försäljning sker till extern part. Moderaterna välkomnar att KD har tagit initiativ till en möjlig förbättring, men detta kan behöva ses över mer innan genomförande är möjligt. Mycket behöver göras för ökad växtkraft i våra svenska företag.

Fru talman! Jag är själv företagare och har varit det i större delen av mitt liv. I det stora perspektivet är det småsummor detta handlar om, men för en småföretagare är det en viktig morot. Det är en uppmuntran för de risker och uppoffringar som företagaren under lång tid har gjort för sitt företag för att skapa den vinst - ett överskott - som kan tas ut via den lägre kapitalbeskattningen på en viss summa, i ett fönster med ett tydligt golv och tak. Företagarna tar risker, satsar pengar och lever med sina företag 24:7, 365 dagar per år. Dessutom genererar de arbetstillfällen så att fler får arbeta och ingå i skattekollektivet. Det handlar helt enkelt om riktiga jobb.

Bakgrunden till översynen var att företagsöverlåtelser inom familjen inte skulle missgynnas i jämförelse med om företaget säljs externt. En ändring i positiv riktning är att närståendebegreppet begränsas så att det endast är make eller maka som inte får vara verksam i företag som har liknande verksamhet om aktierna ska betraktas som okvalificerade enligt 3:12-reglerna, för att då kunna använda sig av den lägre beskattningen av kapital. Förslaget går i rätt riktning; mer behöver göras för att stärka företagandet.

Som KD påpekar finns fortfarande olikheter som missgynnar familjeinterna företagsöverlåtelser. Det verkar vara viktigare att täppa till möjligheten till inkomstomvandling än att förenkla och förbättra för företagen. Med detta menas att reglerna inte ska möjliggöra att gå från lönebeskattning till kapitalbeskattning och med det undgå skatt.

Min uppfattning är att det finns rejäla belopp som har lönebeskattats för att få upp lönebasen som aktieutdelningen baseras på. Denna regel skapar antagligen högre löneuttag och mer skatter. När man upprepade gånger läser om rädslan för att pengar ska tas ut genom kapitalbeskattning ser man en tråkig syn på företagande.

Fru talman! Sverige behöver bli mer företagsvänligt. Företagen är injektioner in i vårt skattekollektiv. Företagen genererar arbeten till fler. Låt oss göra landet mer företagsvänligt och ta bort onödig byråkrati och krångliga regler!

Sverige behöver fler växande företag. De är grunden till det välstånd vi alla värnar och vill stärka. Vi moderater tycker att företag behöver uppskattas mer än beskattas.

Fru talman! Som avslutning citerar jag regionchefen för Företagarna Västra Götaland:

"Små företag har stor betydelse. Jättestor betydelse! Mycket större än vad de får uppskattning och erkännande för. Och mest betydelsefull är såklart personen bakom företaget; initiativtagaren, risktagaren, utvecklaren och doern. Företagaren!"

Anf. 211 Bo Broman (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Antalet äldre företagare i Sverige har blivit allt större, speciellt nu när 40-talisterna passerat pensionsåldern. Samhället borde då göra det enklare för dem att överlåta sina företag på barnen. Men i verkligheten är det tvärtom - skatten blir i dag i stället högre än om företaget säljs till någon utomstående. I stället för att beskattas med 25 procent vid avyttringen, som annars med onoterade andelar, riskerar man uppåt 55-60 procents skatt eftersom vinsten enligt 3:12-reglerna kan komma att beskattas som inkomst av tjänst.

Beskattningen bör inte vara högre vid överlåtelse till närstående än vid överlåtelse till utomstående. Att skattereglerna dessutom låser in ägarens kapital från att kunna investeras och hindrar överlåtaren från att verka i företaget är direkt kontraproduktivt för dessa företags utvecklingsmöjligheter.

Genom den föreslagna ändringen i denna proposition blir det nu samma villkor om man väljer att överlåta sin rörelse till en familjemedlem som om man gör det till någon utomstående. Ändringen innebär att tillämpningsområdet för de särskilda reglerna om utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag - de så kallade 3:12-reglerna - utvidgas. Med förslaget ska 3:12-reglerna tillämpas även när samma eller likartad verksamhet bedrivs i ett indirekt ägt företag.

Det är många familjeföretagare som nu gläds åt denna förändring - företagare som stått inför ett generationsskifte men valt att avvakta mot bakgrund av den ogynnsamma beskattningen för den äldre generationen. Förändringen är efterlängtad, och det är många som nu kan återuppta sina uppskjutna planer på att låta familjeföretaget tas över av en ny generation.

Fru talman! Jag har själv varit egenföretagare under ett antal år. Jag vet hur svårt det är att driva företag och jobba sju dagar i veckan och ändå knappt kunna ta ut någon lön.

Alla företag har någon gång varit små och startats av en enskild person. Det är småföretagarna som bygger upp Sverige. Jag välkomnar alla lag- och regelförändringar som kan förenkla för småföretagarna.

Vi sverigedemokrater värnar om den svenska traditionen att bedriva företag inom familjen. Vi vill slå vakt om denna form av ägande och underlätta för framtida generationsväxlingar. Vi ser det därför som mycket positivt och ett steg i rätt riktning att regeringen nu lägger fram detta förslag.

(Applåder)

Anf. 212 Joar Forssell (L)

Fru talman! Tack för en härlig debatt hittills!

Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Det är ju företagsamma människor - entreprenörer och innovatörer - som bygger Sverige och som bygger det välstånd som vi sedan behöver för att fördela som välfärd. Det är människor som sliter, som investerar egen tid och eget kapital, som tar egna risker och som ser till att vi här i riksdagen kan få löner, att polisen och sjuksköterskan kan gå till jobbet och att brandmän släcker våra hus om det brinner. Om man inte inser att allt detta börjar med en företagsam människa - en entreprenör eller en innovatör - som själv tar risker har man faktiskt inte förstått vad vi sysslar med i det här huset, fru talman.

Vänsterpartiets Tony Haddou stod här i talarstolen tidigare i denna debatt och pratade om att reglerna nu kommer att bli mer generösa. Men, fru talman, vi kan väl inte vara generösa mot företagsamma människor? Det vi gör här är ju att ta deras pengar.

Fru talman! Det är de företagsamma människorna som är generösa när de ser till att organisera arbetstillfällen för andra. Det är de som är generösa när de ser till att vara med och bidra till svensk välfärd genom att betala skatt. Det är de som ser till att vara generösa genom att ta risker och investera eget kapital. Trots detta har vi beskattat dem på ett orättvist sätt.

Fru talman! Samma person från Vänsterpartiet anklagade oss i Liberalerna för att ha drivit igenom den värnskattesänkning som komma skall. Jag tar den anklagelsen med ganska mycket stolthet; jag erkänner att det är sant.

Men, fru talman, jag tycker att det är märkligt att en person från Vänsterpartiet, som väl vill att människor oavsett bakgrund ska kunna komma upp sig här i livet, kunna nå framgång och kunna bygga sin egen makt och sitt eget självförverkligande, vill se till att människor som anstränger sig, som tar egna risker, som ser till att bidra extra och som oavsett vilken bakgrund de har faktiskt ser till att bidra ska få högre skatt.

Jag tycker att det är självklart, fru talman, att vi ska vara tacksamma mot personer som är företagsamma och som har en hög produktivitet på arbetsmarknaden och som därför får betala mycket i skatt för att de faktiskt är generösa mot oss andra.

Fru talman! När det kommer till generationsväxlingar ska man, utöver det vi har talat om tidigare i dag här i kammaren, inse följande: Att starta ett bolag är inte bara någonting man själv gör med sina egna pengar, sitt eget slit och sin egen kunskap och kompetens. Att starta ett bolag, fru talman, är faktiskt en ansträngning för en själv och för alla ens anhöriga. Det är ganska jobbigt.

De flesta bolag går inte med vinst de första åren. De flesta bolag innebär en stor belastning på den egna familjen och på det egna sociala livet. I de flesta bolag hjälper barn och närstående till och ser till att bolaget klarar av att gå runt.

Det är klart att det då är orättvist att en generationsväxling skulle beskattas på ett annat sätt än om man säljer till någon annan, som inte har varit med och bidragit genom att kanske skippa att gå på fotbollsträningen, genom att ta en ledig dag från sommarlovet och hjälpa till i företaget eller genom att på något annat sätt bidra.

Självklart måste vi i denna kammare se till att det blir en rättvisare beskattning vid generationsväxling. Det tycker jag faktiskt att vi är skyldiga de företagsamma människor - entreprenörer och innovatörer och deras närstående - som har byggt det här landet starkt.

(Applåder)

Anf. 213 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Vi ska nu besluta om något som är oerhört viktigt, nämligen förenklingar för små och medelstora företag.

Vi befinner oss i dag i Sverige i ett läge där många företagare är i behov av att sälja eller överlåta sin verksamhet. Vi vet ju, ärligt talat, att Sverige kanske inte är världsbäst på att skapa enkla regler för företag. Därför känns det extra viktigt att det nu blir mer likformigt, rättvist och enkelt, trots att Skatteverket i vissa förarbeten till detta förslag har flaggat för motsatsen.

Jag och Centerpartiet menar att man som företagare ska överlåta verksamheten till den man tror utvecklar det bäst. Det är det bästa för tillväxten och för välfärden i vårt land. Vi vet ju att företagen är välfärdens motorer. Fyra av fem jobb skapas i de små företagen.

Jag ser fram emot att företagare får den uppskattning de förtjänar av alla, av medborgare, av kommuner, av offentliga verksamheter och av offentliga myndigheter. Vi har en bit kvar att vandra där.

Att skatteregler ska påverka om man ska sälja eller överlåta sitt företag till närstående eller utomstående är befängt. Alla regler som kan motverka detta är bra.

Fru talman! För Centerpartiet har behovet att underlätta generationsskifte varit en central fråga under en lång tid. Det var just svårigheten att generationsväxla som fick den dåvarande näringsministern Annie Lööf att 2014 tillsätta en utredning om 3:12-reglerna, som är en del av resultatet som i dag ligger på vårt bord.

Dagens betänkande innebär att det ska vara samma skatt vid en överlåtelse av ett fåmansföretag till en närstående som till en utomstående. Att detta ens har varit en fråga visar på reformbehovet inom den svenska skattepolitiken.

Det är i de små och medelstora företagen som jobben skapas och har så varit under lång tid, om inte alltid. Långt över 95 procent av alla företag har färre än 50 personer anställda. Den absoluta merparten av dessa små företag är dessutom ägarledda, något som självklart innebär att ägaren är oerhört viktig i den dagliga verksamheten. Inte sällan är det lilla företaget också ett familjeföretag. Det är speciellt vanligt på landsbygden, där jord- och skogsbruk ofta är familjeföretag.

Jämfört med många andra länder har Sverige dessutom en stor andel företag som ägs och drivs av personer som är äldre än 55 år, som vi har hört många påtala här, och de senaste 25 åren har genomsnittsåldern ökat.

Ägarledda företag med långsiktigt engagemang i verksamheten är bra för ekonomin. Att skattemässigt missgynna att företag stannar kvar inom familjen riskerar att motverka detta.

Eftersom medelåldern bland företagsledarna är hög, runt 53 år i de flesta län, står hela tiden en stor andel företagare inför beslut om hur företag ska leva vidare, vad som ska hända med det som ofta är ett livsverk. Här har alltså skattereglerna, så som de hittills sett ut, varit det som tippat omkull företagens beslut. Företagaren kanske helt enkelt avslutar verksamheten i stället för att överlåta den vidare.

Det faktum att skatten för den som överlåter ett företag inom familjen i vissa fall kunnat bli dubbelt så hög som för den som säljer företaget till någon utomstående är befängt. Vi hoppas att det ska undanröjas. Forskning visar också att företag som överlåts till närstående är mer livskraftiga.

Därför är dagens beslut extra viktigt och kommer att stärka förutsättningarna för entreprenörer och jobbskapare i hela landet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)