Ett effektivare informationsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism

Anf. 158 Mikael Damsgaard (M)

Fru talman! Låt mig inledningsvis yrka bifall till reservation 3.

Vi debatterar nu justitieutskottets betänkande Ett effektivare informationsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism. Terrorismen är ett reellt hot mot Sverige. Nationellt centrum för terrorhotbedömning skriver i sin bedömning av terrorhotet mot Sverige att det finns både våldsbejakande islamister och högerextremister som anser att Sverige är ett legitimt mål för terrorattentat och att ett fåtal individer i eller i utkanten av dessa miljöer kan komma att utveckla både avsikt och förmåga att utföra terrorattentat mot mål i Sverige. Även ensamagerande gärningspersoner med andra motivbilder kan förekomma.

När det gäller att en individ väljer att realisera en terroravsikt kan många gånger individuella omständigheter såsom personliga motgångar, psykisk ohälsa eller omvärldshändelser som föranleder frustration hos individen vara utlösande faktorer. Det är därför, fru talman, av största vikt att det finns en effektiv samverkan mellan polis å ena sidan och kommunala myndigheter å andra sidan för att kunna förebygga eller förhindra terrorism.

Den proposition som behandlas i betänkandet har sitt ursprung i den terrorismöverenskommelse som slöts mellan regeringen, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna 2017. Regeringen föreslår bland annat att kommunala myndigheter inom socialtjänsten ska få utökade möjligheter att dela med sig av uppgifter till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen vid misstankar om terroristbrottslighet eller för att förebygga sådan brottslighet.

Vi moderater ställer oss bakom propositionens grundläggande syfte att uppnå effektiv samverkan för att kunna motverka terrorism men anser att mer behöver göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett effektivare informa-tionsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism

Fru talman! Vi moderater menar dock att förslaget, så som det är utformat i propositionen, lägger orimliga arbetsbördor på kommunala myndigheter inom socialtjänsten. Det ligger inte heller inom de utlämnande myndigheternas expertis att göra bedömningar av det slag som föreslås. Att exempelvis avgöra vilka uppgifter som kan antas förhindra att terrorbrott begås ligger långt utanför myndigheternas kärnkompetens. Sådana bedömningars relevans påverkas av vilka uppgifter Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har och vilka åtgärder de kan vidta i det enskilda fallet.

Sammantaget kan sägas att kriterierna som ställs upp lägger hinder i vägen för att viktig information förs vidare till de brottsbekämpande myndigheterna. Det finns en uppenbar risk för att uppgifter som hade varit värdefulla för Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen inte förs vidare på grund av hur bestämmelsen är utformad.

I sitt remissvar framhåller Polismyndigheten att även skolor och hälso och sjukvården bör ges möjlighet att lämna ut uppgifter i syfte att förebygga allvarligare brottslighet. Moderaterna delar i den delen Polismyndighetens bedömning, och vi menar därför att även den frågan bör utredas vidare.

Anf. 159 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Vi debatterar betänkandet Ett effektivare informationsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism.

Det finns kanske ingen anledning att gå in på terrorism i ett bredare perspektiv. De debatterna har vi haft i den här kammaren väldigt många gånger, och Sverigedemokraternas inställning till arbetet mot terrorism är väl känd. Dock återspeglar den allmänna debatten kring terrorism de konfliktlinjer som återfinns i betänkandet. Det handlar nämligen om å ena sidan samhällets förmåga att beivra, förebygga och förhindra terrorattentat och å andra sidan den enskilde individens rätt till integritet.

I det här betänkandet föreslår man att det ska bli enklare med informationsutbyte mellan just polisen och socialtjänsten. Det är ingenting som Sverigedemokraterna har någonting emot. Däremot gör vi precis samma bedömning som andra partier i den här församlingen och som också återfinns i den reservation som jag yrkar bifall till, reservation 3, om att det ska vara utökade möjligheter för andra aktörer än socialtjänsten att också inkluderas i det förenklade sekretessbrytande arbete som gör att Polismyndigheten kan få in uppgifter som är värdefulla för det brottsbekämpande arbetet.

Polismyndigheten har lämnat ett yttrande under remissförfarandet där man säger att det här är väldigt viktigt och att hälso- och sjukvården också bör ges möjlighet att lämna ut uppgifter till polisen i syfte att förebygga allvarlig brottslighet.

Vi ser inte att det finns det avvägda intresse som den rödgröna regeringen bedömer finns, utan vi gör bedömningen att de brottsbekämpande myndigheterna måste ha rätt att få in den här typen av uppgifter. Det är just uppgifter, underlag och underrättelseinformation som är av vikt när man bekämpar terrorism.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett effektivare informa-tionsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism

Det blir mitt yrkande för den här debatten, och det är också motivet till just det yrkandet.

Anf. 160 Johan Hedin (C)

Fru talman! Ett allvarligt tillkortakommande med den rättspolitiska debatten är att den ofta saknar systemtänk. Vi analyserar och debatterar varje förslag vart och ett för sig, men det är sällan vi tar oss tid och energi att verkligen förstå hur olika åtgärder samverkar - om det finns sådant som är onödigt och om det finns saker som faktiskt är kontraproduktiva och motverkar sitt syfte. Men samhället är ett system. Och ska vi lyckas bygga samhället tryggare måste vi också se de rättspolitiska åtgärderna som delar i ett system.

Det betänkande vi debatterar nu är ett resultat av de blocköverskridande samtal som vi hade under förra mandatperioden om hur vi bäst bekämpar terrorism. Vissa kan anmärka på att leveranstiden på det som vi kom överens om då lämnar en del i övrigt att önska - med rätta, kan sägas - men nu kommer ytterligare en pusselbit på plats.

Under den typ av samtal där partierna är beredda att ta ansvar för Sverige, lägga den kortsiktiga agendan åt sidan för att ge och ta, i en gemensam strävan att göra Sverige säkrare, kan vi tillåta oss att se åtgärderna mer som delar i ett större system än som enstaka skott från höften mot en allt grövre, mer organiserad och hotfull kriminalitet.

Från Centerpartiets sida har vi länge drivit på för att höja debatten från de braskande rubrikernas moral till att med hjälp av bra kunskapsunderlag först identifiera problemen och sedan vaska fram verksamma åtgärder mot dem längs hela rättskedjan. Det var också därför tillsättandet av en trygghetsberedning var så viktig för oss i de blocköverskridande samtal som fördes i höstas kring gängvåldet. Det blev också en del av 34-punktsprogrammet och är nu verklighet.

Inom många andra områden gäller oftast principen att ju tidigare och mer träffsäkert vi kan sätta in åtgärder desto enklare och billigare blir problemen att lösa. Den hemläxan måste göras. Först då kan vi på riktigt och varaktigt stärka den brottsbekämpande förmågan i hela landet.

Fru talman! När det gäller potentiellt integritetskränkande åtgärder måste vi gå fram med försiktighet, men inte med så stor försiktighet att vi går miste om värdefulla instrument för att förebygga och lösa allvarlig kriminalitet. Det känns allt oftare som att den debatten vilar delvis på föråldrade premisser. Digitaliseringen, kamerateknik, DNA-teknik och annan utveckling skapar enorma möjligheter att bekämpa brott. Men de innebär samtidigt enorma möjligheter att missbruka en massiv makt från staten mot en enskild.

I fel händer och med mörka syften kan samma medel som kan skänka trygghet och klara upp brott användas för att förtrycka, förfölja, åsidosätta demokratin och agera i strid mot mänskliga rättigheter. En utmaning med potentiellt integritetskränkande åtgärder är att de var och en för sig oftast går att motivera men att de när de läggs ihop kan rubba balansen i relationen mellan staten och medborgarna. Därav behovet av systemtänk.

Fru talman! Denna känsla av att vi till någon del driver denna debatt på föråldrade premisser tar sig också uttryck i att vi kanske silar mygg och sväljer kameler. Vi behöver göra en större översyn av hur vi ser på integritetsskyddet och sekretesshinder så att vi kan bestämma oss för vad som är viktigt och utgå från det när vi bygger framtidens rättssystem. Det kan ske inom ramen för Trygghetsberedningen eller på ett annat sätt, men jag tror att det måste ske för att vi ska kunna ha ett proportionerligt, ändamålsenligt och rättssäkert regelverk för den här typen av frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett effektivare informa-tionsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism

Jag vill därför yrka bifall till min reservation, nr 4, om översyn av regelverket.

Anf. 161 Linda Westerlund Snecker (V)

Fru talman! Det är oerhört viktigt att beivra brott och att göra det som kan göras för att minska brottsligheten. Men det måste ske inom vissa regleringar så att enskilda personer inte hamnar i kläm och så att den som har rätt till hjälp också får det. Det är en balansgång när polis och socialtjänst ska samarbeta.

Låt mig gå in lite mer på djupet. Offentlighetsprincipen är en speciell lagstiftning i Sverige. Den möjliggör för allmänheten att ta del av och få insyn i svensk förvaltning och att kunna kontrollera den offentliga makten. Lika viktigt som det är med öppenhet inför lagar och beslut, lika viktigt är det med skydd för den personliga integriteten. Därför finns också en mängd olika sekretesslagar. Som enskilda individer ska vi vara skyddade när vi exempelvis har kontakt med myndigheter.

I socialtjänsten är reglerna att sekretess gäller för uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Men i vissa fall måste sekretessen röjas, till exempel när det gäller att brottsförebygga eller utreda brott. Men det finns även regler för att myndigheter ska kunna byta uppgifter mellan varandra för att förenkla brottsbekämpningen.

Den politiker som påstår att samhället ska använda alla medel som finns för att bekämpa brott är en politiker som inte förstår hur staten kan användas för att motverka den liberala och fria demokratin där varje individ har rättigheter och skyldigheter.

Därför är det är viktigt att det finns en stark sekretess för uppgifter som gäller enskilda personer, men samtidigt måste viss sekretess kunna brytas för att skydda människor från att bli utsatta för allvarliga brott. Det är därför väldigt viktigt att ha ett helhetsperspektiv när det gäller det brottsförebyggande arbetet.

Vänsterpartiet ställer sig därför tveksamt till varför regeringen i den här propositionen enbart har riktat in sig på terrorbrott när det samtidigt finns så många andra brott som också behöver prioriteras. Det är angeläget att myndigheter också får goda möjligheter att bekämpa organiserad brottslighet, våldsam extremism och brott mot välfärden. Där är socialtjänsten en viktig del för att förhindra brott.

Fru talman! Det som regeringen föreslår, att uppgifter som omfattas av sekretess ska kunna lämnas ut till en kommunal myndighet inom socialtjänsten i syfte att förebygga terrorbrott, kan låta som ett bra förslag. Men det kommer inte att kunna genomföras på ett bra sätt. Man ska komma ihåg att det inte ingår i socialtjänstens uppdrag eller kompetens att bedöma om en enskild person begått eller kommer att begå brott. Socialtjänsten saknar möjlighet att ingripa med konkreta insatser om någon till exempel uttrycker odemokratiska och våldsbejakande åsikter. Det vore ju ytterst olämpligt om kommuner börjar föra åsiktsregister över enskilda personer. Det strider bland annat mot regeringsformen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett effektivare informa-tionsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism

Om socialtjänsten ska kontakta personer på grund av att polisen har lämnat information till socialtjänsten skulle förtroendet för socialtjänsten rubbas, hos den enskilde men även hos allmänheten i stort. Det är för oklart vad det här lagförslaget egentligen syftar till.

Det finns i dag bestämmelser för när socialtjänsten får bryta sekretess och ge polisen information vid misstanke om brott. Det är bra. Det är så det måste fungera. Men att utvidga dessa bestämmelser ställer vi i Vänsterpartiet oss mycket tveksamma till. Det kommer att bli rättsosäkert om enskilda socialsekreterare ska börja agera i kvalificerade straffrättsliga bedömningar. Socialtjänsten ska inte fungera som en informationscentral för andra myndigheters verksamheter.

Socialtjänsten får inte bli polisens förlängda arm. Då kommer personer inte att vända sig till socialen för att få stöd och hjälp. Det handlar inte om att skydda kriminella eller om att sopa problem under mattan utan om att se vad socialtjänsten faktiskt arbetar med.

Därför ska propositionen avslås. Regeringen ska i stället återkomma med ett förslag som tar ett helhetsgrepp om det brottsförebyggande arbetet mellan socialtjänst och polis. Jag yrkar bifall till reservation 1.

Anf. 162 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Terrorismen är ett ständigt närvarande hot. Den är ett hot mot den demokrati vi har, mot det fria utövandet av mänskliga rättigheter och mot den ekonomiska och sociala utvecklingen. Svenska jihadister har spelat en aktiv roll i Islamiska statens terrorverksamhet och i terrordåd som har begåtts på andra platser i Europa. Vi har även sett terrordåd i vårt eget land. Parallellt med att jihadismen har vuxit fram i Sverige har också nazismens terrorceller börjat visa sig igen.

Människor ska kunna känna sig trygga med att öppenhet och mänskliga rättigheter liksom demokratins grundläggande värden respekteras. Ingen ska behöva känna rädsla för att utrycka sin mening eller för att delta i politiska eller religiösa möten.

Terrorism hotar internationell fred och säkerhet, nationell säkerhet och våra grundläggande fri- och rättigheter. I frågor som dessa är det viktigt med en bred samsyn. Det var angeläget och bra att en bred överenskommelse träffades 2017 mellan den förra vänsterregeringen och allianspartierna i bred samsyn om åtgärder för att bekämpa terror och dess rötter. Den proposition vi diskuterar i dag är ett av resultaten av denna överenskommelse.

Att bekämpa terrorism är ett ytterst angeläget samhällsintresse. En förutsättning för att arbetet mot terrorism ska bli framgångsrikt är att relevanta myndigheter samverkar och kan utbyta information med varandra.

Fru talman! Regeringens proposition, som vi i dag hanterar, är ett steg på vägen mot att fortsätta bemöta terrorism i vårt samhälle. "Förslaget innebär att Polismyndigheten ska få förenklade och utökade möjligheter att lämna ut uppgifter till den kommunala socialtjänsten i syfte att förebygga terroristbrottslighet." I propositionen föreslås "också att myndigheter inom socialtjänsten ska få utökade möjligheter att dela med sig av uppgifter till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Utlämnande ska i större utsträckning kunna ske vid misstankar om att terroristbrottslighet har begåtts men också när det krävs för att förebygga sådan brottslighet".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett effektivare informa-tionsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism

Grunden i propositionen får vårt stöd, men som förslaget är konstruerat ser vi att det finns villkor som är definierade för att uppgifter ska få föras vidare från den kommunala socialtjänsten till Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen. I våra ögon riskerar dessa villkor att leda till att uppgifter hindras från att föras vidare. Det lägger också ytterligare svåra arbetsbördor på den kommunala socialtjänsten. Det är arbetsuppgifter som är utanför dess normala arbetsområde.

En rimligare ordning vore att uppgifter lämnas och att bedömning görs av den brottsbekämpande expertisen. Vi tillstyrker därför den reservation som nämner att man ska ta bort kravet på villkor, reservation 2.

Fru talman! Vi anser också, i enlighet med det Polismyndigheten framhåller i sitt remissvar, att skolor och hälso- och sjukvård bör ges möjlighet att lämna ut uppgifter till Polismyndigheten i syfte att förebygga allvarligare brottslighet. Vi menar att det finns ett samhälleligt intresse av att möjliggöra för fler myndigheter och aktörer än socialtjänsten att lämna ut uppgifter. Vi stöder därför resonemanget i reservation 3 där man förordar att "regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att föreslå en ordning där skolor och hälso- och sjukvården och eventuellt andra aktörer ges förbättrade möjligheter att lämna och utbyta information med Polismyndigheten och Säkerhetspolisen i syfte att förebygga allvarlig brottslighet".

Fru talman! Vi stöder grunddragen i propositionen och reservationerna som Kristdemokraterna har gjort i detta betänkande. Men jag väljer att yrka bifall endast till reservation 2 i betänkandet.

Anf. 163 Fredrik Lundh Sammeli (S)

Fru talman! Vi debatterar i dag och ska senare besluta om regeringens proposition Ett effektivare informationsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism. Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i propositionen och avslag på reservationerna.

Fru talman! Att förebygga, förhindra och försvåra är grunden för Sveriges strategi mot terrorism. Vi ska rusta samhället för att bemöta propaganda och antidemokratiska budskap. Vi ska ge Säpo och polisen bättre verktyg för informationsinhämtning. Och vi ska ge polisen bättre möjligheter att avbryta pågående terroristhandlingar.

Kampen mot terrorismen är allas vårt ansvar. Därför var det glädjande att vi under förra mandatperioden kunde sluta två blocköverskridande överenskommelser, en 2015 och en 2017, som stärker Sveriges förmåga att bekämpa terrorism.

Exempel på saker som vi har varit överens om är:

resursförstärkning av Säpo och polisen för att öka slagkraften

säkerställande av polisens insatskapacitet med en förmåga till kortare responstider och en förmåga att verka på mer än en ort samtidigt och under längre tid

gemensamma övningar mellan Polismyndigheten, Försvarsmakten och Säpo.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett effektivare informa-tionsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism

Vi är också överens om utökat internationellt samarbete med ny lagstiftning som möjliggör operativt samarbete mellan EU:s insatsstyrkor. Sverige har slutit ett liknande avtal även med Norge.

Vi har stärkt samarbetet mellan Säpo och Migrationsverket. Där sker samverkan för att öka förmågan att upptäcka potentiella hot. För en effektiv hantering har Säpo också direktåtkomst till en viktig databas.

Vi har kriminaliserat terrorismresor och mottagande av terrorutbildning. Vi har försvårat för missbruk av svenska pass. Och samröre med terroristorganisationer har kriminaliserats. Dessutom har vi skärpt straffen för både grovt vapenbrott och grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor.

Det har instiftats ett nationellt center mot våldsbejakande extremism vid Brå. Det är jättebra. Det är ett centrum som har till uppgift att vara ett insatsteam för att ge handfast stöd till kommuner, ge ökad kunskap om extremismens drivkrafter och uttryck samt samordna nationella insatser.

Åtgärder mot finansiering av terrorism har förbättrats. Men det är också viktigt att lagstiftningen hela tiden följer med och att vi ser över den och vad mer vi kan göra på området.

Fru talman! Även om en hel rad åtgärder har kommit på plats utifrån de överenskommelserna ser vi att också ytterligare åtgärder behövs just för att förebygga, förhindra och försvåra för terrorister.

Att bekämpa terrorismen är ett ytterst angeläget samhällsintresse. En förutsättning för att arbetet mot terrorism ska vara framgångsrikt är att relevanta myndigheter kan samverka och utbyta information med varandra. Nuvarande sekretessreglering på dessa områden gör att Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och socialtjänsten inte kan utbyta information med varandra på ett ändamålsenligt sätt. Detta är ett hinder för en effektiv samverkan mot terrorism.

Av denna anledning ligger den här propositionen på riksdagens bord, och det är därför vi i eftermiddag kommer att fatta beslut om att ändra i offentlighets- och sekretesslagen. Vi vill ge möjlighet till ett effektivare informationsutbyte mellan Polismyndigheten och socialtjänsten i syfte att förebygga terroristbrottslighet. Samarbetet är en viktig del i vår motståndskraft mot terrorism, som är ett allvarligt hot mot vårt öppna samhälle och som kraftfullt måste bekämpas.

Vi föreslår vidare att socialtjänsten ska få utökade möjligheter att dela med sig av uppgifter till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Utlämnande från socialtjänsten ska i större utsträckning kunna ske vid misstanke om att terroristbrottslighet har begåtts men också när det krävs för att förebygga sådan brottslighet.

Dagens lagstiftning på området är alltför stelbent och begränsar sådant informationsutbyte som skulle kunna ha betydelse. Det kan handla om kunskap och information i socialtjänsten om exempelvis finansiering eller resor i terrorismsyfte. Detta är inte acceptabelt. Jag är glad över att det i grunden finns ett stort och brett stöd för de förändringar som vi nu går fram med och fattar beslut om.

Fru talman! Det är viktigt att motverka radikaliseringen och rekryteringen till extremist- och terroristgrupper och att påverka individers avsikt att begå eller stödja terroristbrottslighet. Målet måste vara att så tidigt som möjligt kunna identifiera radikaliseringsprocesser för att motverka att grupper eller individer radikaliseras ytterligare och till slut begår terroristhandlingar.

Anf. 164 Johan Pehrson (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett effektivare informa-tionsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism

Fru talman! Detta är ett synnerligen angeläget och viktigt ämne. Hur minskar vi brottsligheten? Och hur minskar vi den grova brottslighet som vi kallar terrorism? Liberalerna stöder propositionen och betänkandet. Vi tycker att detta är väl värt att pröva.

Vi har med stort intresse tittat på reservationerna. Där finns lite allmänna saker om att vi ska utvärdera allt möjligt. Det tycker också vi är bra. Man ska hela tiden titta på all lagstiftning. Några vill gå fram lite längre och lite snabbare. Andra tycker att skolan ska direktrapportera sådant som detta.

Hela frågan om brottslighet i skolorna, oavsett om man är orolig för brottslighet som terrorism eller annat, och vilken roll skolan ska ha är fråga för en särskild debatt. I dag fungerar det så, fru talman, att skolan ska rapportera till socialtjänsten om man är orolig för att unga människor far illa. Det gäller oavsett om de smugglar vapen, säljer knark eller funderar på att hugga huvudet av folk och sätta upp det på en påle. Allt detta är dåligt för den unga människans uppväxt. Då är det viktigt att socialtjänsten får denna information. Enligt oss är det därför som socialtjänsten snarare än skolorna ska ha den avgörande rollen och kan göra den bästa bedömningen.

Vi är naturligtvis beredda att titta på detta ur ett bredare perspektiv. Det här handlar även om friskolor och vilka skyldigheter och möjligheter de har att kontrollera personer som kanske anställs på dessa skolor och se huruvida de är olämpliga ur detta hänseende.

Slutligen måste vi hålla uppe trycket och fylla på med fler poliser och annan lagstiftning. Som alltid vill jag även ta upp frågan om rekrytering och stöd till alla konstiga organisationer. Ungdomar, både inom socialtjänsten och i skolan, får inspiration någonstans ifrån. Man börjar inte med att titta på sjuka radikaliseringsfilmer på nätet, utan det börjar någon annanstans. Det handlar om organisationer som får offentliga medel från Allmänna arvsfonden, kommuner, regioner och olika myndigheter som fördelar stöd till folkbildning. Vi måste ställa helt nya krav. Inte en enda krona ska gå till extremister. De har yttrandefrihet och tankefrihet och får göra vad de vill, men det finns ingen rättighet till våra skattepengar för att finansiera verksamhet som i praktiken går ut på att hylla massmord och störta demokratin.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet, fru talman.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)