Sök

EU-kommissionen har lämnat ett förslag om en EU-ram för rekonstruktion och avveckling av kreditinstitut och värdepappersföretag. Kommissionen föreslår bland annat en obligatorisk och tvingande lånemekanism mellan de nationella finansieringsarrangemangen. Enligt förslaget ska EU-länderna se till att de nationella finansieringsarrangemangen (Stabilitetsfonden i Sverige) ska ha en skyldighet att låna ut upp till 50 procent av sina tillgångar till andra staters finansieringsarrangemang.

En obligatorisk lånemekanism kan enligt finansutskottet leda till överdrivet risktagande. Vissa EU-länder kan nämligen lockas till att underfinansiera sina nationella arrangemang. Lånemekanismen kan dessutom leda till en ofrivillig och oplanerad försvagning av EU-ländernas statsfinanser. Det motverkar ett av syftena med förslaget, att skydda skattebetalarnas intressen vid en finansiell kris. Detta stämmer i sin tur inte överens med principerna om nationell beskattningsrätt och de nationella parlamentens möjligheter att själva bestämma hur budgetmedel ska användas.

Utskottet menar att målen med kommissionens förslag bäst eller kanske endast kan nås genom att de enskilda EU-länderna får det fulla ansvaret för finansieringen av avvecklingen av kreditinstitut. EU-direktivet bör därför inte innehålla några tvingande mellanstatliga finansieringsförpliktelser, anser utskottet.

Utskottet anser att förslaget strider mot EU:s subsidiaritets- och proportionalitetsprinciper. Riksdagen beslutade att på förslag från utskottet skicka ett så kallat motiverat yttrande till EU.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2012-09-17

Debatt

2012-09-19

Beslut

2012-09-19

Bostadstillägg till den som får ålderspension, efterlevandepension eller sjuk- och aktivitetsersättning är i dag tidsbestämt. Från den 1 november 2012 ska bostadstillägg i stället som huvudregel beviljas tills vidare. Det ska göra handläggningen enklare och effektivare.

Pensionsmyndigheten ska få bevilja efterlevandepension, efterlevandestöd och efterlevandelivränta utan ansökan av den efterlevande. Myndigheten har nämligen i de flesta fall redan tillgång till de uppgifter som den efterlevande i dag lämnar i sin ansökan.

Barnpension, efterlevandestöd och eventuell barnlivränta betalas ut till barn som inte har fyllt 18 år om den ena eller båda föräldrarna har avlidit. Förmånerna kan under vissa villkor förlängas. Barnet ska då lämna in en blankett som vårdnadshavaren måste underteckna eftersom barnet fortfarande är underårigt. Regeln ändras nu så att barnet självt ska underteckna blanketten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-09-12

Debatt

2012-09-19

Beslut

2012-09-19

Reglerna för införsel och handel med sprutor och kanyler EU-anpassas. Genom den nya lagen försvinner kravet på tillstånd för införsel och handel med produkterna. I stället införs krav på anmälan för försäljning inom Sverige. Detta innebär att kravet på tillstånd upphävs för personer som använder produkterna i sin yrkesutövning. När det gäller privatinförsel ska den vara tillåten endast om den sker för eget eller för en familjemedlems medicinska bruk eller annat lovligt ändamål. Lagen börjar gälla den 1 november 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2012-08-27

Debatt

2012-09-19

Beslut

2012-09-19

Äldre människor som har levt tillsammans och sammanbott under lång tid ska kunna fortsätta att göra det även när den ena maken eller sambon behöver bo i ett särskilt boende. Det är i dag inte en självklarhet i landets alla kommuner.

Den nya regeln börjar gälla den 1 november 2012 och innebär en ändring i socialtjänstlagen. Det skrivs in i lagen att det ska ingå i en skälig levnadsnivå för den som beviljas särskilt boende att kunna sammanbo med sin make eller sambo om de har bott ihop varaktigt.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-06-14

Debatt

2012-09-19

Beslut

2012-09-19

Kravet på legitimation flyttas fram till den 1 december 2013 för vissa lärare och förskollärare. Skälet är att Skolverket hittills inte hunnit pröva en tillräckligt stor mängd ansökningar om legitimation.

Riksdagen beslutade 2011 att införa ett legitimationssystem för lärare och förskollärare. Lagen skulle börja tillämpas i juli 2012 för lärare och förskollärare som fått examen eller anställning efter den 1 juli 2011. Eftersom Skolverket hittills inte hunnit pröva en tillräckligt stor mängd ansökningar om legitimation beslutade riksdagen att tidpunkten för tillämpningen flyttas fram till den 1 december 2013 för denna grupp lärare och förskollärare. Riksdagen beslutade också att ge regeringen i uppdrag att återkomma med en finansieringsplan och med en rapport vid årsskiftet om hur arbetet med legitimationsreformen går.

Skollagen innebär att enbart legitimerade lärare kan få fast anställning och sätta betyg. För att få legitimation måste en lärare ha tagit examen och genomgått en introduktionsperiod på minst ett år. En nämnd under Skolverket kan varna en lärare, till exempel för oskicklighet, och i allvarliga fall dra in legitimationen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

19, 63 minuter

Justering

2012-06-12

Debatt

2012-06-18

Beslut

2012-06-19

Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en samlad överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Samtidigt är redovisningen av skatteutgifterna den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.

Skatteutskottet ser positivt på regeringens arbete med att utveckla redovisningen för att den ska kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när man beslutar om skatteregler. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-06-12

Debatt

2012-06-20

Beslut

2012-06-20

Riksdagen godkände regeringens föreskrifter om lagring av uppgifter i data- och teletrafik för brottsbekämpande ändamål. Föreskrifterna handlar bland annat om vad den som är skyldig att lagra trafikuppgifter ska göra för att skydda uppgifterna.

Riksdagen beslutade i mars 2012 om lagring av trafikuppgifter då man sa ja till att genomföra EU:s så kallade datalagringsdirektiv. Samtidigt beslutade riksdagen att de mer detaljerade föreskrifter om datalagring som regeringen utfärdar i förordningar ska godkännas av riksdagen. Som framgår ovan godkände riksdagen nu regeringens föreskrifter om skyddsåtgärder för trafikuppgifter som lagrats för brottsbekämpande ändamål. Riksdagen ansåg inte att den har samma behov av att i fortsättningen kontrollera regeringens föreskrifter på området. Därför tog man bort kravet på att riksdagen ska godkänna föreskrifterna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 26 minuter

Justering

2012-06-12

Debatt

2012-06-19

Beslut

2012-06-19