Sök

Riksdagen godkände regeringens förslag på ändringar i statsbudgeten för ett antal utgiftsområden. Ändringarna rör bland annat administration vid utlandsmyndigheter, vissa jämställdhetsåtgärder och verksamheter för Östersjösamarbete. De börjar att gälla 2012. Riksdagen sa också ja till några språkändringar i lagen om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen samt till en lagteknisk ändring i lagen med instruktion för Valprövningsnämnden. Ändringarna börja att gälla den 1 augusti 2011.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Beredning

2011-05-10

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-13

Beslut

2011-06-15

Konstitutionsutskottet, KU, är klar med sin årliga granskning om hur regeringen skött sitt arbete. I år har KU behandlat 26 anmälningar från riksdagens ledamöter. En anmälan handlar om jordbruksminister Eskil Erlandssons styrning av Jordbruksverket. KU anser att tydliga fel har begåtts. De uppgifter som förekommit om att jordbruksministern lämnat ett uppdrag till Jordbruksverket stämmer inte. Verket hade redan påbörjat sitt arbete i frågan. Felaktiga uppgifter har därmed kommunicerats på regeringens webbplats och av jordbruksministern, bland annat i frågesvar till riksdagen. Utskottet förutsätter att det inträffade inte kommer att upprepas. En annan anmälan tar upp förhandsprövning av nya programtjänster inom public service. Regeringens beslut om förhandsprövning av nya programtjänster hos public service-företagen strider inte mot yttrandefrihetsgrundlagens censurförbud, menar KU. Det ekonomiska stödet som public service-företagen får kan förenas med vissa villkor, så kallade anslagsvillkor, som regeringen beslutar om. Men villkoren måste samtidigt ha stöd i de allmänna riktlinjer som har beslutats av riksdagen. KU ifrågasätter om så har varit fallet när det gäller förhandsprövningen. Det faktum att förhandsprövningen ska innehålla en bedömning av tjänstens påverkan på marknaden nämndes inte i regeringens proposition eller i den bakomliggande utredningen. Utskottet anser även att det kan ifrågasättas om det villkoret går att kombinera med public service-företagens oberoende ställning

Anföranden och repliker

87, 286 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-13

Beslut

2011-06-15

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 som rör tryck- och yttrandefrihet. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar till exempel om meddelarskydd, offentlighetsprincipen, hets mot folkgrupp och rätt att välja tv-utbud. Andra motioner tar upp tv-reklam för alkohol, exponering av barn i medier och hot mot yttrandefriheten genom bokbål.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

11

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

24, 65 minuter

Beredning

2011-03-29

Justering

2011-04-14

Debatt

2011-04-27

Beslut

2011-04-28

Riksdagen vill att regeringen ser över lagstiftningen för att stärka skyddet för personer som påtalar och slår larm vid korruption och andra oegentligheter, så kallade whistle-blowers. I dag har de som vill anmäla uppgifter om oegentligheter och korruption till myndigheter inte ett lika starkt skydd som de som lämnar uppgifterna för publicering, menar riksdagen. Samtidigt har riksdagen sagt nej till övriga motioner från motionstiden 2010 om offentlig förvaltning. Motionerna handlar bland annat om opinionsbildande myndigheter, myndigheters service till medborgare och samverkan inom offentlig förvaltning. Andra motioner tar upp hbt-kompetens hos offentligt anställda, svenska språkets ställning i Regeringskansliet och avidentifierade myndighetshandlingar.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

18

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 39 minuter

Beredning

2011-02-01

Justering

2011-02-15

Debatt

2011-03-03

Beslut

2011-03-03

En kommun eller ett landsting får verkställa ett beslut som har överklagats även om den rättsliga prövningen inte är ännu klar och beslutet inte har trätt i kraft. Enligt kommunallagen kan beslutet verkställas om det inte finns särskilda skäl att vänta. När ett beslut verkställs kan det innebära att kommunen binds civilrättsligt. Även om en domstol häver ett beslut kan det vara svårt att häva ett avtal som ingåtts när beslutet verkställdes. Risken att sådana situationer uppstår bör minimeras, anser riksdagen. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att se över regelverket kring verkställandet av beslut. Syftet är att utforma reglerna så att de så långt som möjligt förhindrar att besluten verkställs innan de har trätt i kraft, när det gäller beslut som resulterar i civilrättsliga avtal och när det finns risk för att besluten kommer att upphävas. I uppdraget till regeringen ingår också att se över möjligheten att införa sanktioner mot kommuner och landsting som bryter mot reglerna. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om kommunala och regionala frågor. Orsaken är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

13

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 29 minuter

Beredning

2011-01-18

Justering

2011-02-01

Debatt

2011-02-16

Beslut

2011-03-02

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om riksdagens arbetsformer. Orsakerna är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. I vissa frågor har utskotten redan tidigare tagit ställning. Motionerna handlar bland annat om begränsningar av det antal motioner som en riksdagsledamot får väcka, avskaffande av den allmänna motionstiden, riksdagsledamöternas tjänsteresor, teckentolkning vid riksdagens frågestunder, riksdagsledamöternas placering i kammaren, öppna sammanträden i utskotten och EU-nämnden och införande av ett framtidsutskott i riksdagen.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

8

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 29 minuter

Beredning

2011-01-18

Justering

2011-02-01

Debatt

2011-02-16

Beslut

2011-03-02

Konstitutionsutskottet har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. Utskottet konstaterar bland annat att antalet tjänstgörande på Regeringskansliet minskade under 2009, efter att ha ökat under en längre tid. Utskottet har vidare granskat vissa överklagandeärenden som har handlagts vid Näringsdepartementet och där regeringen har fattat beslut. För flera av dessa ärenden har handläggningstiderna varit alltför långa. Utskottet har också granskat alla ärenden om utlämning av offentliga handlingar som under 2009 har registrerats hos Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet. Även här är handläggningstiderna i flera fall för långa. Utskottet anser att det finns orsak för departementen att se över sina rutiner för den här typen av ärenden. Utskottet har dessutom granskat hur regeringen arbetat med att ta fram ståndpunkter och instruktioner för dem som representerar Sverige på EU-möten, framför allt under Sveriges EU-ordförandeskap 2009. Rutinerna fungerar enligt utskottet väl, men man betonar att det är viktigt för offentlighetsprincipen att arbetet dokumenteras och att handlingarna diarieförs. Utskottet noterar också att Regeringskansliet har vissa svårigheter att hålla de tidsramar man själv satt upp för arbetet med att ta fram ståndpunkter och instruktioner.

Anföranden och repliker

25, 68 minuter

Beredning

2010-10-14

Justering

2010-12-16

Debatt

2011-01-26

Beslut

2011-01-26

Alla myndigheter tar säkerhetskopior på den egna datoriserade informationen för att inte riskera att handlingar försvinner vid tekniska fel, sabotage, brand eller andra olyckor. Det är i dag oklart vilka regler som gäller för informationen på dessa säkerhetskopior. Om säkerhetskopior anses vara allmänna handlingar omfattas de av offentlighetsprincipen. Vem som helst skulle då kunna begära ut information från säkerhetskopiorna. Privata brev, arbetsdokument och annan obearbetad information, som lagstiftaren ansett inte ska vara allmänna, skulle då ändå omfattas av offentlighetsprincipens rätt till insyn. Riksdagen har därför beslutat om ändringar i tryckfrihetsförordningen för att klargöra att säkerhetskopior inte ska anses vara allmänna handlingar. Under våren 2010 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagändringarna som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Samtidigt har riksdagen beslutat om en ny sekretessbestämmelse för tsunamibanden, regeringens säkerhetskopior efter naturkatastrofen 2004. Sekretessen ska gälla i högst 70 år. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 4 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2010-11-16

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Riksdagen har beslutat om att modernisera regeringsformen. Beslutet omfattar även vissa ändringar i vallagen och kommunallagen samt följdändringar i annan lagstiftning. Regeringsformen görs enligt beslutet könsneutral och språket blir enklare. I urval innebär ändringarna i grundlagen också att: Lagrådets roll förstärks och domstolarnas självständiga ställning markeras. Statsministern stöd i riksdagen prövas efter varje val genom en obligatorisk omröstning. Sveriges medlemskap i EU tydliggörs liksom vårt deltagande i internationellt samarbete inom ramen för FN och Europarådet. Skyddet mot diskriminering utvidgas till att omfatta sexuell läggning. Statens ansvar för att stödja de nationella minoriteternas rätt att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv förtydligas. Ändringarna i vallagen innebär att valdagen flyttas från den tredje till den andra söndagen i september. Bestämmelserna om personval ändras dessutom så att spärren för personrösterna i riksdagsvalet sänks till fem procent. Kommunallagen ändras för att bland annat ge kommuner och landsting möjlighet att under vissa förutsättningar besluta om extra val. Möjligheten att anordna folkomröstning med anledning av folkinitiativ ökar också. Under våren 2010 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagändringarna som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

56, 168 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2010-11-16

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24