Sök

Riksdagen sade ja till ett motionsförslag om så kallad återremiss i kommunfullmäktige. Det var en reservation från fem partier (m, fp, kd, c, mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Beslutet innebär att den som föreslår återremiss, det vill säga att ett ärende ska skickas tillbaka till en nämnd eller annat beredande organ för ny beredning, också ska kunna påverka motiveringen av varför ärendet förtjänar en ny behandling. Bakgrunden är att kommunallagens nuvarande utformning innebär att den återremiss en minoritet får igenom kan göras betydelselös genom att majoriteten driver igenom en helt annan motivering än den som minoriteten hade. Riksdagen sade samtidigt nej till andra motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om kommunal demokrati och kompetens.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

16, 37 minuter

Beredning

2006-04-27

Justering

2006-05-11

Debatt

2006-05-18

Beslut

2006-05-18

Regeringen har i en skrivelse redovisat den svenska migrations- och asylpolitiken sedan december 2004. I skrivelsen redogörs också för Sveriges roll i Europasamarbetet och det internationella samarbetet i övrigt. Riksdagen uppmanade regeringen att snabbt återkomma med ett förslag som tar upp frågan om behovet av speciella barntolkar. Detta ställningstagande grundade sig delvis på ett motionsförslag från Kristdemokraterna. Riksdagen sade vidare ja till tre reservationer från de borgerliga partierna. En av reservationerna handlade om att det måste bli enklare för asylsökande att få arbetstillstånd samtidigt som handläggningstiderna måste kortas. Det ska också vara möjligt för alla att fortsätta att arbeta så länge avvisningen inte kan verkställas. Vidare bör asylsökande som fått avslag på sin asylansökan och som har arbete som de kan försörja sig på kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att behöva åka tillbaka till hemlandet för att därifrån söka uppehållstillstånd. Riksdagen gjorde ett uttalande, som har sin grund i en annan reservation, att EU:s gemensamma migrations- och asylpolitik måste bygga på en generös flyktingpolitik och utformas med Genèvekonventionen som grund och fullt ut respektera internationella åtaganden. EU:s medlemsstaters minimiansvar på det flyktingpolitiska området måste samordnas så att flyktingströmmarna fördelas bättre mellan de europeiska länderna. Med anledning av en tredje reservation uttalade riksdagen att det så kallade asylprocedurdirektivet som antogs hösten 2005 snarast bör genomföras i Sverige. Direktivet är ett EU-direktiv om procedurer för att bevilja och återkalla flyktingstatus. Riksdagen anser dessutom att regeringen bör verka för att EU inte antar en lista över så kallade säkra länder, alltså länder utanför EU som anses säkra för flyktingar, eftersom en sådan lista inte är förenlig med asylrätten. Vidare bör Sverige tolka undantagen i Dublinförordningen mer generöst, till exempel vid sjukdom eller familjeanknytning och särskilt då det gäller barn. Dublinförordningen reglerar vilket land inom EU som ska pröva en asylansökan. Förordningen säger att varje EU-land får pröva en asylansökan från en tredjelandsmedborgare även om det inte är skyldig att göra det enligt förordningen.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

44

Reservationer

64 

Anföranden och repliker

48, 191 minuter

Justering

2006-05-09

Debatt

2006-05-17

Beslut

2006-05-19

Ansvarsprövningen i kommunfullmäktige blir starkare genom att fullmäktige blir skyldig att motivera sitt ställningstagande till revisorernas uttalande i frågan om ansvarsfrihet, det vill säga om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. De förtroendevalda revisorernas oberoende blir tydligare genom att valbarheten till revisorsuppdrag begränsas. Revisorernas rätt till sakkunnigt biträde förtydligas. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att göra en ny utredning om en oberoende kommunal revision. Riksdagen menar att det kan behövas ytterligare åtgärder för att stärka oberoendet och att den utredning som regeringen planerar att tillsätta är alltför snäv. Det var en reservation av fem partier i konstitutionsutskottet (m, fp, kd, c, mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 33 minuter

Beredning

2006-03-28

Justering

2006-04-20

Debatt

2006-05-03

Beslut

2006-05-03

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att barnbidraget ska kunna delas rakt av mellan föräldrarna när barnen bor växelvis hos mamman och pappan. Även vårdbidraget, som betalas ut till föräldrar med funktionshindrade barn, ska kunna delas. Regeringens förslag om att den ena föräldern under vissa förutsättningar ska kunna få igenom en delning även om den andra föräldern inte vill det fick inget stöd i riksdagen eftersom de borgerliga partierna och Vänsterpartiet var emot förslaget. Vidare godkände riksdagen regeringens förslag om att föräldrar som bor ihop ska få välja vem av dem som ska få barnbidraget. Beslutet innebär att föräldrarna ska anmäla bidragstagaren till Försäkringskassan. Om ingen anmälan görs går bidraget till mamman. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006. Med stöd av en reservation från de borgerliga partierna och Vänsterpartiet gav riksdagen regeringen i uppdrag att utreda de bidrag och regler som påverkar möjligheterna till en god försörjning av barn vars föräldrar har separerat.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

38, 84 minuter

Justering

2006-02-16

Debatt

2006-03-08

Beslut

2006-03-08

Riksdagen tillkännagav för regeringen att det är viktigt att Sverige kan ratificera den ILO konvention som innebär att man vid offentlig upphandling kan ställa sociala krav på sina leverantörer av varor och tjänster. Riksdagen sade också nej till motioner om arbetsrätt från allmänna motionstiden 2005. Det huvudsakliga skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Frågan om att ta bort turordningsundantaget i lagen om anställningsskydd (LAS) har behandlats igen av riksdagen (se 2004/05:AU8 ). En majoritet av riksdagen röstade för en reservation av m, fp, kd, c och mp som innebär att undantaget ska vara kvar.

Behandlade dokument

82

Förslagspunkter

30

Reservationer

30 

Justering

2006-02-16

Debatt

2006-03-15

Beslut

2006-03-15

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen där man förespråkar ökad mångfald och konkurrens på arbetsförmedlingens område. Tillkännagivandet gjordes med anledning av en fempartireservation (m, fp, kd, c, mp). Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till arbetsmarknad och arbetsliv. De största anslagen är kontantstödet vid arbetslöshet och deltagande i arbetsmarknadsprogram. Riksdagen ställde sig bakom regeringens sysselsättningspaket. Det innebär bland annat att 55 000 personer beräknas få möjlighet till arbete, praktik eller utbildning och att de arbetsmarknadspolitiska programmen ökar under 2006 till över 161 000 platser. Vidare sa riksdagen ja till att ungdomar även under 2006 ska kunna få allmänt anställningsstöd efter sex månaders inskrivningstid. Orden "arbetshandikapp" och "arbetshandikappade" ersätts av "funktionshinder" respektive "personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga". En ny modell införs för arbetssökande med särskilda behov. Modellen innehåller bland annat en ny form av skyddat arbete som kallas utvecklingsanställning och ytterligare en ny form av anställning, trygghetsanställning, som liknar den som erbjuds inom Samhall. Riksdagen föreslår vissa ändringar i regeringsförslaget, bland annat att arbete i en utvecklingsanställning ska ge rätt till a-kassa. Riksdagen tycker att det ska vara möjligt att fortsätta en anställning med lönebidrag till 67 års ålder. En tidigare ändring i lagen om anställningsskydd (LAS) gör det möjligt att stanna kvar i anställningen till den åldern. Riksdagen anser att de tankar som ligger bakom ändringen i LAS bör få ett tydligt genomslag vid bedömningen av om fortsatt lönebidrag ska lämnas. Riksdagen delger regeringen sin uppfattning om lönebidrag i ett tillkännagivande. Regeringen får bilda ett nytt aktiebolag, ägt direkt av staten, genom en sammanslagning av Samhall Resurs AB och Arbetslivstjänster. Regeringen får skjuta till högst 50 miljoner kronor.

Behandlade dokument

123

Förslagspunkter

23

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

97, 1 minuter

Justering

2005-11-29

Debatt

2005-12-12

Beslut

2005-12-14