Sök

Det som i dag heter Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner (även kallad Karensnämnden) ska byta namn. Anledningen är att nämndens uppdrag har utvidgats till att även pröva riksrevisor och riksrevisionsdirektör vid övergång till annan statlig eller privat tjänst. Det nya namnet blir därför Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner.

Det ska även göras rättelser i riksdagsordningen och offentlighets- och sekretesslagen till följd av att riksrevisionen har ändrad ledningsstruktur. På vissa ställen hänvisas i dag fortfarande till "riksrevisorerna" trots att det i dag endast är en person som har titeln riksrevisor.

Förslaget har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ, vilket betyder att förslagen väckts i konstitutionsutskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Riksdagen sa ja till utskottets förslag. Lagändringarna börjar gälla den 15 oktober.

Förslagspunkter

2

Justering

2020-09-01

Bordläggning

2020-09-03

Debatt

2020-09-08

Beslut

2020-09-08

Lagen om stöd vid korttidsarbete justeras så att tiden för arbetsgivare att komma in med en anmälan om avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete förlängs från två till fyra veckor.

Lagändringen börjar gälla den 6 juli 2020. Riksdagen sa ja till förslaget, som är ett utskottsinitiativ. Det innebär att förslaget har väckts i skatteutskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Korttidsarbete innebär att arbetstagare tillfälligt kan gå ned i arbetstid och lön när det råder extra djup lågkonjunktur. Staten, arbetsgivaren och arbetstagaren delar på kostnaderna. I samband med den pågående coronapandemin har stödet för korttidsarbete förstärkts tillfälligt med så kallad korttidspermittering.

En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd vid korttidsarbete måste göra en avstämning för att fastställa det slutliga stödet hos Tillväxtverket, som administrerar stödet. Det är tidsfristen för anmälan om avstämning som nu förlängs.

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-26

Bordläggning

2020-06-29

Debatt

2020-06-30

Beslut

2020-06-30

Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om skatteförfarande och folkbokföring. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom dessa frågor eller att riksdagen inte tycker att åtgärder behövs.

Motionerna handlar exempelvis om olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om skattenivåerna och vad skatterna används till. Andra förslag gäller till exempel arbete mot skattefusk, svartjobb och social dumpning. Vidare handlar förslagen om förändringar och åtgärder av regler om certifierade kassaregister, personalliggare, felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar, skyddad folkbokföring och problem med samordningsnummer.

Behandlade dokument

95

Förslagspunkter

18

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

7, 44 minuter

Justering

2020-06-11

Bordläggning

2020-06-16

Debatt

2020-06-17

Beslut

2020-06-17

Behandlingen av proposition 2019/20:122 Ändrade mervärdesskatteregler vid e-handel mellan företag och konsumenter kommer att fortsätta till hösten, under riksmötet 2020/21. Det gäller även följdmotion 2019/20:3583, som lämnats med anledning av propositionen.

Ärendet rör en anpassning till EU-regler om moms och e-handel som skulle ha genomförts i alla EU-länder till den 1 januari 2021. Med anledning av coronaviruset har EU-kommissionen dock föreslagit att de gemensamma reglerna istället ska börja gälla först den 1 juli 2021. Eftersom reglerna måste genomföras gemensamt i alla EU-länder skjuts riksdagens behandling av ärendet upp.

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-11

Bordläggning

2020-06-12

Debatt

2020-06-15

Regeringen har föreslagit att skatt som har betalats för att förvara eller deponera avfall på en anläggning som inte längre är skattepliktig ska återbetalas under vissa villkor, om avfallet förs bort från anläggningen.

Befrielsen från avfallsskatt ska tas bort för returfiberavfall och avsvärtningsslam från upparbetning av returpapper samt för kolavfall, stoft och slam från rening av rökgaser när aluminium framställs. Undantaget från att betala avfallsskatt som gäller för anläggningar som används för deponering av till exempel jord, grus, skiffer och kalksten ska också gälla för sand. Gränsvärdet för hur mycket av det radioaktiva ämnet cesium-137 som får finnas i biobränsleaska som befrias från avfallsskatt höjs från 5 kilobecquerel till 10 kilobecquerel per kilo.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 22 minuter

Justering

2020-06-11

Bordläggning

2020-06-16

Debatt

2020-06-17

Beslut

2020-06-17

Riksdagen har granskat regeringens årliga redovisning av skatteutgifterna för åren 2019-2022. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar statsbudgetens inkomster, till exempel i form av förmånliga skatteregler.

Redovisningen synliggör de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på utgiftssidan. Redovisningen har inte tagit hänsyn till de åtgärder som regeringen har presenterat under våren till följd av coronapandemin. Det råder därför en stor osäkerhet i de beräknade skatteutgifterna för nuvarande och kommande år.

Skrivelsen består av fyra delar. I den första delen sätts de existerande skattereglerna i relation till en jämförelsenorm, vilket gör det möjligt att identifiera olika skatteutgifter. Därefter beskrivs de beräkningsmetoder som används. Den andra delen diskuterar skatteutgifter i förhållande till samhällsekonomisk effektivitet, principer för skattepolitiken och jämställdhet samt en analys av den enskilda skatteutgiften tonnagebeskattning. I den tredje delen redovisas skatteutgifter och skattesanktioner för åren 2019-2022. Redovisningen sker i en tabell uppdelad efter skatteslag. Den fjärde och sista delen innehåller en kort beskrivning av varje enskild skatteutgift, och anger aktuella lagrum för respektive skatteutgift.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-11

Bordläggning

2020-06-16

Debatt

2020-06-17

Beslut

2020-06-17

Riksrevisionen har granskat regeringens reform om fri entré till statliga museer och har bland annat undersökt målet med och uppföljningen av reformen.

Riksrevisionen kom bland annat fram till att underlagen till reformen lämnar utrymme för olika tolkningar. Till exempel kan underlagen tolkas både som att målet med reformen är att fler personer ska besöka museer, och som att målet är att bredda museipubliken, det vill säga att fler personer som vanligtvis inte besöker museum ska göra det. Därför rekommenderar Riksrevisionen regeringen att tydliggöra reformens mål och förbättra uppföljningen av reformen. Regeringen instämmer med Riksrevisionen att de behöver förtydliga reformens mål och instämmer i stort med att uppföljningen behöver utvecklas.

Riksdagen delar regeringens bedömningar och ser positivt på regeringens åtgärder för att förtydliga reformens mål, syfte och uppföljning och lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 53 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-12

Debatt

2020-06-15

Beslut

2020-06-16

Om det finns synnerliga skäl ska riksdagen eller talmannen få besluta att deltagande på distans vid utskottssammanträden får medges. Om riksdagen eller talmannen fattat ett sådant beslut får ett utskott medge att en ledamot eller en suppleant deltar på distans vid ett sammanträde.

Kravet på synnerliga skäl innebär att det är endast i rena undantagsfall och under extraordinära förhållanden som en ledamot ska kunna delta på distans. Det kan till exempel röra sig om en samhällelig kris i hela eller delar av landet, såsom vid en pandemi, en terrorattack eller en naturkatastrof. I situationer när det inte råder synnerliga skäl förutsätts det fortfarande att ledamöter och suppleanter deltar på plats vid sammanträdena.

EU-nämnden ska kunna medge deltagande på distans vid sammanträden, om det finns särskilda skäl för det. EU-nämnden har även under normala förhållanden, det vill säga då det inte råder någon samhällelig kris, ibland behov av att sammanträda på obekväm tid och med kort varsel. Kravet för att få medge deltagande på distans är därför lägre i EU-nämnden än i utskotten och medgivandet behöver inte föregås av ett beslut från riksdagen eller talmannen.

Riksdagen sa ja till konstitutionsutskottets förslag om detta. Den nya bestämmelsen i riksdagsordningen börjar gälla den 17 juni 2020.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2020-06-09

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

Regeringen föreslår ändringar i vilka villkor som ska gälla när arbetstagare tillfälligt arbetar i ett annat land inom ramen för en gränsöverskridande tjänsteutövning. Syftet är att dessa så kallade utstationerade arbetstagare ska få mer liknande rättigheter som andra arbetstagare i landet.

Ändringarna innebär bland annat att möjligheterna att reglera villkoren för utstationerade arbetstagare i kollektivavtal utvidgas. Till exempel ska den lön som får krävas inte längre vara begränsad till en minimilön. Dessutom föreslår regeringen en skärpning i bestämmelser om anmälningsskyldighet och kontaktperson, där arbetsgivaren blir skyldig att rapportera uppgifter om alla utstationeringar och att omgående rapportera förändringar som uppstår.

Rksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna är en anpassning till EU-regler på området och ska börja gälla den 30 juli 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

19, 77 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-10

Debatt

2020-06-11

Beslut

2020-06-16

Riksrevisionen har granskat om regeringens och de statliga valmyndigheternas arbete med att genomföra val görs på bästa sätt. Fokus har varit på skyddet av valhemligheten, träffsäkerheten i de preliminära valresultaten och tiden det tar att göra sammanräkningen. I sin rapport ger revisionen rekommendationer till regeringen, bland annat om att bredda möjligheten till samverkan mellan berörda aktörer, och göra en bred översyn av valsedelssystemet.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Precis som regeringen välkomnar riksdagen granskningen. Riksdagen konstaterar att regeringen delvis instämmer i rekommendationerna om att underlätta det lokala valarbetet, men däremot inte anser att en bredare översyn av valsystemet behövs. Riksdagen noterar att regeringen har satt igång en utredning med uppdrag att utreda delar av valsystemet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa även nej till en motion som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

Regeringen har föreslagit vissa ändringar i utgiftsområden i statens budget. Ändringarna måste godkännas av riksdagen, vilket kan göras i samband med att vårpropositionen hanteras av riksdagen.

Ändringarna som har hanterats av riksdagen i detta betänkande innebär att:

• utgiftsområde 19, Regional tillväxt byter namn till Regional utveckling,
• utgifter kring digitalisering av offentlig förvaltning och övrig digitaliseringspolitik kommer numera att ligga inom samma utgiftsområde, utgiftsområde 22, Kommunikationer,
• staten finansierar i viss mån lån till körkortsutbildning för arbetslösa. Denna utgift föreslås flyttas till utgiftsområde 22, Kommunikationer, eftersom att ansvaret för andra körkortsfrågor också ligger där.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i de kommittéer som har tillsatts efter beslut av regeringen. Under år 2019 tillsattes 54 kommittéer, vilket är 14 färre än 2018. De totala utgifterna för kommittéerna var ungefär 410 miljoner kronor för 2019. Riksdagen noterar att det är en förhållandevis jämn könsfördelning i tre av fyra yrkeskategorier vid kommittéerna, men att kvinnor är i majoritet i gruppen sekreterare och övriga. Riksdagen anser att det är viktigt att eftersträva en jämn könsfördelning i alla yrkesgrupper. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har även behandlat fyra förslag om lagstiftningsprocessen i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar bland annat om konsekvensanalyser av möjliga avregleringar och teknikneutral lagstiftning. Riksdagen sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. En anledning är att flera förslag i motioner behandlas av en pågående utredning. En annan anledning är att motioner tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.

Motionerna handlar bland annat om legitimationskrav vid röstning, politisk propaganda vid röstmottagningsställen, valsedlar, valsäkerhet, rösträtt och valbarhet, rösträttsålder, personval, skilda valdagar och namn på valkretsar.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

5 

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

Riksdagsstyrelsen har föreslagit att reglerna för en riksrevisors och en riksrevisionsdirektörs möjligheter till avgångsförmåner förtydligas. Hänsyn ska tas till de särskilda förhållanden som uppdraget innebär jämfört med chefer för myndigheter under regeringen, exempelvis att personerna inte kan flyttas till ett annat uppdrag.

Enligt förslaget införs också krav på prövning av restriktioner för en riksrevisor och en riksrevisionsdirektör vid byte till en annan statlig eller privat tjänst. Restriktionerna kan antingen vara karens eller ämnesrestriktion.

Med vissa smärre ändringar sa riksdagen ja till riksdagsstyrelsens förslag. Lagarna börjar gälla 1 augusti 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

För att motverka nya former av aggressiv skatteplanering har regeringen föreslagit att skattemyndigheterna i EU ska få tidig information genom rapporteringsplikt. Förslaget bygger på ett EU-direktiv. Rådgivare som hanterar gränsöverskridande transaktioner där det kan finnas risk för skatteflykt blir skyldiga att rapportera sådana skattearrangemang. Skattemyndigheterna ska därefter automatiskt utbyta dessa upplysningar.

Regeringen har också föreslagit en ny särskild rapporteringsavgift som ska kunna tas ut om inte uppgifter om ett skattearrangemang lämnas till Skatteverket i rätt tid.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med ändringen att regeringen får bestämma när de nya bestämmelserna ska börja gälla. Detta med hänvisning till att coronapandemin inte gör det möjligt för riksdagen att besluta om det.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 1 minuter

Justering

2020-05-26

Bordläggning

2020-06-01

Debatt

2020-06-02

Beslut

2020-06-03

Effekten av de regionala skyddsombudens verksamhet bör utvärderas. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att tillsätta en utredning med den inriktningen. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om utökade möjligheter att utse regionala skyddsombud.

Alla arbetsplatser med minst fem anställda ska bland personalen utse lokala skyddsombud som företräder de anställda i arbetsmiljöfrågor. För arbetsplatser med minst 50 anställda ska det finnas en skyddskommitté. Om en arbetsplats saknar skyddskommitté kan ett fackförbund, som har minst en medlem på arbetsplatsen, utse ett regionalt skyddsombud. Enligt regeringens förslag ska fackförbund kunna utse regionala skyddsombud även när det saknas medlemmar på arbetsplatsen, så länge fackförbundet har eller brukar ha kollektivavtal med arbetsgivaren.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

40, 112 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-06-02

Debatt

2020-06-03

Beslut

2020-06-03

Etableringsjobb är en ny subventionerad anställningsform där den anställde får sin inkomst från två håll, ersättning från staten och lön från arbetsgivaren. För att kunna införa ersättningen för etableringsjobb har regeringen föreslagit flera lagändringar.

Regeringen har också lämnat förslag som ska stärka kontrollfunktionen och motverka felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det innebär bland annat en ny lag om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 52 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27

Medborgarinitiativ är ett sätt för EU-medborgare att påverka genom att uppmana Europeiska kommissionen att lägga fram ett lagförslag. För att skydda de personer som skriver under ett medborgarinitiativ ska uppgifter om deras personliga förhållanden omfattas av sekretess, om det inte står klart av uppgifterna kan röjas utan att de som uppgifterna rör lider men. Sekretessen ska gälla i högst 70 år.

Bestämmelsen om sekretess gäller stödförklaringar som lämnats enligt 2011 års EU-förordning. Regeringen föreslår nu en lagändring som innebär att samma sekretesskydd ska gälla för stödförklaringar som har lämnats enligt den nya EU-förordningen som började gälla den 1 januari 2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 14 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-12

Debatt

2020-05-13

Beslut

2020-05-13

Riksdagen har granskat verksamhetsredogörelser för 2019 från riksdagens åtta nämndmyndigheter. Det är redogörelser från Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna, Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner (Karensnämnden), Partibidragsnämnden, Riksdagens ansvarsnämnd, Riksdagens arvodesnämnd, Riksdagens överklagandenämnd, Statsrådsarvodesnämnden och Valprövningsnämnden.

Verksamhetsredogörelserna innehåller uppgifter om kostnaderna för nämndernas verksamhet fördelade på kostnader för ledamöter och personal samt övriga kostnader. De innehåller även information om arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs och beslut som fattades under året.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-12

Debatt

2020-05-13

Beslut

2020-05-13

Riksdagen har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2019. Den externa revisorn har gjort bedömningen att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden.

Riksdagen välkomnade det arbete som Riksrevisionen gjort för att förbättra exempelvis effektivitetsgranskningar och kvalitetssäkring samt framhöll värdet av att myndigheten arbetar med värdegrundsfrågor. Riksdagen välkomnade också att Riksrevisionen har minskat riskvärdet när det gäller att göra prognoser över användningen av förvaltningsanslaget. Riksdagen lade årsredovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-12

Debatt

2020-05-13

Beslut

2020-05-13