109 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, Utskottens verksamhetsberättelser, 2008/09, 1893, Jordbruksutskottet, Konstitutionsutskottet, Skatteutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
Socialförsäkringsutskottets verksamhet vid
riksmötet 2008/09
Beredningsområde
Socialförsäkringsutskottet
bereder ärenden om socialförsäkring med anslutande bidragssystem inklusive
ekonomiskt stöd åt barnfamiljer. Utskottet bereder också ärenden om svenskt
medborgarskap samt asyl- och migrationsfrågor. Till utskottets
Konstitutionsutskottets verksamhet vid riksmötet 2008/09
Konstitutionsutskottets beredningsområde Konstitutionsutskottet KU bereder ärenden som rör våra
grundlagar, dvs. regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen. Utskottet behandlar även ärenden om riksdagen, Riksdagens
Skatteutskottets verksamhet under riksmötet
2008/09
Skatteutskottets beredningsområde
Skatteutskottet ska
enligt riksdagsordningen bereda ärenden om statliga och kommunala skatter och
ärenden om taxering, skattebetalning, folkbokföring samt exekutionsväsendet. Ärenden om anslag inom utgiftsområde Skatt, tull och exekution
Ett av utgiftsområdena i statens budget ändrar namn. Utgiftsområde 23 ändrar namn från Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar till Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Namnändringen ska göra det tydligare vilken verksamhet som bedrivs inom utgiftsområdet. Till de areella näringarna räknas näringar som använder biologiska och naturgeografiska resurser på land och i vatten. Hit räknas jordbruk, skogsbruk, fiskerinäring, jakt och rennäring.
Regeringen har lämnat en redogörelse för effekten på skatteintäkterna av de utgifter som tas via skattesystemet, så kallade skatteutgifter. Skatteutskottet ser positivt på det utvecklingsarbete som äger rum kring den årliga redovisningen till riksdagen av skatteutgifter. Utskottet förutsätter att regeringen i det fortsatta utvecklingsarbetet även väger in intresset av att redovisningen innehåller information som speglar avvikelser från de principer som har varit vägledande vid 1990 års skattereform. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Lagen om arvoden till Sveriges företrädare i Europaparlamentet, den så kallade företrädarlagen, ska bara i undantagsfall gälla för svenska EU-parlamentariker i fortsättningen. Bakgrunden till lagändringen är en ny ledamotsstadga som EU-parlamentet har antagit. Den innebär att parlamentet i stället för medlemsländerna ska betala ut EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner efter den 14 juli 2009. Företrädarlagen ska dock gälla för redan intjänade förmåner, som intjänad ålderspension. Dessutom ska bestämmelserna om inkomstgaranti ändras så att de närmare ansluter till de regler som gäller för svenska riksdagsledamöter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med vissa ändringar. Bland annat införs bestämmelser om jämkning av inkomstgaranti. Lagändringarna börjar gälla den 14 juli 2009.
Regeringen har lämnat en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att de svenska EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner ska beskattas i Sverige. När det gäller vissa kostnadsersättningar föreslår utskottet att regeringen undersöker möjligheten att beskatta de delar av dessa ersättningar som inte motsvaras av verkliga kostnader. Riksdagen fattade sitt beslut efter en förnyad behandling i skatteutskottet av regeringens proposition. Bakgrunden till skatteändringarna är en ny stadga som EU-parlamentet har antagit. Den innebär att parlamentet i stället för medlemsländerna ska betala ut EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner i fortsättningen. Dessa ska beskattas på EU-nivå men medlemsländerna ges också rätt att ta ut skatt om dubbelbeskattning kan undvikas. Lagändringarna börjar gälla den 14 juli 2009, då den nya EU-stadgan träder i kraft.
En ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk ersätter nu gällande lagar på området från och med den 1 januari 2010. De grupper som utgör nationella minoriteter är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. Den nya lagen innebär att förvaltningsområdena för finska utvidgas med 18 kommuner och samiska med 13 kommuner. Det innebär att fler människor kan få viss samhällsservice på finska och samiska. Den nya lagen innehåller också regler om rätt att använda finska, meänkieli och samiska hos myndigheter och domstolar samt om uppföljning av lagen.
Skatteavdraget för hushållsarbete ska även omfatta byggtjänster i hemmet, ROT-avdraget. De nya skattereglerna syftar till att minska svartarbetet och öka efterfrågan på arbetskraft i byggsektorn. Avdraget gäller bara den faktiska arbetskostnaden och alltså inte kostnader för material, utrustning och resor. Det sammanlagda beskattningsunderlaget får uppgå till högst 100 000 kronor per person under ett beskattningsår. Då blir det totala avdraget 50 000 kronor per person och beskattningsår. Arbeten som har utförts och betalats från och med den 8 december 2008 kommer att omfattas av de nya reglerna. Riksdagens beslut att skattereduktion för hushållsarbete ska lämnas som en skattelättnad direkt vid köpet från och med den 1 juli 2009 ska också gälla ROT-arbeten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen beslutade att skicka tillbaka, återremittera, betänkandet om beskattning av ersättningar till EU-parlamentariker till skatteutskottet för ytterligare beredning.
Europeiska grupperingar för territoriellt samarbete ska räknas som ekonomiska föreningar när de beskattas i Sverige. En gruppering består av medlemmar som finns på minst två EU-länders territorier. Endast medlemsstater, myndigheter och offentligrättsliga organ kan vara medlemmar. En gruppering kan bland annat ha som uppgift att förvalta program och projekt för territoriellt samarbete som delvis finansieras av EU genom strukturfonderna. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2009.
Den 1 juni 2009 införs en lägsta nivå om 1,25 procent för så kallad mellanränta i skattekontosystemet. För de flesta skattebetalare, som inte har löpande skatte- och avgiftsbetalningar, får reglerna betydelse först om den så kallade kvarskatten är större än 30 000 kronor. Räntesatsen blev tidigare i år 0 procent när basräntan, som styr räntesatserna för underskott på skattekontot, blev 0 procent. Ändringen ska motverka att de som är skyldiga att betala skatt avstår från att göra så kallade fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt under året efter inkomståret och i stället betalar skatten i form av slutlig skatt. Om skatteinbetalningarna i stor utsträckning senareläggs kan statens inkomster och därmed lånebehov påverkas väsentligt under 2009.
En ny offentlighets- och sekretesslag börjar gälla den 30 juni 2009. Den nya lagen är en omarbetning av sekretesslagen med syftet att göra reglerna mer lättförståeliga och lättare att tillämpa.
Personer som fått tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning utan att själva ha ansökt om ska kunna beviljas fortsatt ersättning för ytterligare perioder om sammanlagt högst 18 månader i de fall Försäkringskassan fattat sitt beslut före den 1 juli 2008 men förmånen börjat betalas ut den 1 juli 2008 eller senare. Ändringen börjar gälla den 15 juni 2009.
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utveckla sin styrning och uppföljning av Försäkringskassans och CSN:s utbetalnings- och fordringsverksamhet utomlands. Regeringen fick också i uppdrag att se över de regelverk som styr myndigheternas fordringshantering utomlands för att effektivisera verksamheten och göra den mer rättssäker. Bakgrunden är en granskning av Riksrevisionen som har visat på flera brister som gäller både Försäkringskassans och CSN:s hantering av utbetalningar, återkrav och fordringar utomlands. Den bristande hanteringen har varit ett problem under en längre tid och kan enligt Riksrevisionen medföra att staten riskerar att gå miste om betydande belopp genom att skulderna preskriberas. Regeringen och myndigheterna har enligt Riksrevisionen inte gjort tillräckligt för att säkerställa en effektiv och rättssäker hantering. Granskningen visar även på ett komplext regelverk som ger dels utrymme för tolkningar, dels begränsade förutsättningar för myndigheterna att effektivt driva in fordringar utomlands.
Försäkringskassan, arbetslöshetskassorna och socialnämnderna ska lämna ut vissa uppgifter till den kommunala nämnd som handlägger ärenden om vårdnadsbidrag. Syftet är att minska felaktiga utbetalningar från kommunen, öka effektiviteten samt förbättra servicen till enskilda. Riksdagen beslutade också om sekretesskydd för ärenden om vårdnadsbidrag och om att Försäkringskassan i vissa fall ska kunna återkräva felaktigt utbetalt vårdnadsbidrag. Reglerna om vårdnadsbidrag för adopterade barn kompletteras. Det innebär att tidpunkten då föräldern fick barnet i sin vård ska anses som tidpunkten för barnets födelse när man bestämmer den övre åldergränsen för hur gammalt barnet får vara för att vårdnadsbidrag ska kunna lämnas. Vidare ska vårdnadsbidrag få lämnas för högst två år och längst till dess att barnet fyller fem år. Adoptivbarn som är födda före den 30 juni 2008 men som kommer i adoptivförälderns vård efter denna tidpunkt ska omfattas av reglerna för jämställdhetsbonus. De nya reglerna började gälla den 1 juli 2009.
Kravet på återkommande teknisk kontroll av kassaregister slopas. Sådana kontroller bedöms sakna värde för skattekontrollen och är därför onödiga. Beslutet innebär ekonomiska och administrativa lättnader för näringsidkarna. Riksdagen har tidigare beslutat att de flesta som tar betalt med kontanter eller kort ska ha en kassaapparat med en certifierad kontrollenhet från den 1 januari 2010. En sådan godkänd kassaapparat gör det betydligt svårare att fuska med kassan. De nu beslutade ändringarna börjar gälla samma datum, den 1 januari 2010.
Företag får ökade möjligheter till omedelbart avdrag för inventarier av mindre värde. Syftet är att göra reglerna enklare och göra det lättare för företagen att veta när inventarier ska anses vara av mindre värde och därmed omedelbart avdragsgilla. De nya reglerna innebär att företagen direkt får dra av inköp av de inventarier som har ett anskaffningsvärde som är mindre än ett halvt prisbasbelopp, vilket motsvarar 21 400 kronor för 2009.
