203 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2008/09, 2007/08, 1892, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, Skatteutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
Ett av utgiftsområdena i statens budget ändrar namn. Utgiftsområde 23 ändrar namn från Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar till Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Namnändringen ska göra det tydligare vilken verksamhet som bedrivs inom utgiftsområdet. Till de areella näringarna räknas näringar som använder biologiska och naturgeografiska resurser på land och i vatten. Hit räknas jordbruk, skogsbruk, fiskerinäring, jakt och rennäring.
Riksdagen beslutade om nya mål för den svenska energipolitiken. År 2020 ska andelen förnybar energi vara minst 50 procent av den totala energianvändningen och andelen förnybar energi i transportsektorn vara minst 10 procent. Beslutet innebär också ett mål om 20 procent effektivare energianvändning till 2020. Vidare fastställdes en nationell planeringsram för vindkraft till motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh till lands och 10 TWh till havs. Därutöver sa riksdagen nej till ett betydande antal energipolitiska motioner. Bland dessa fanns förslag om vind-, vatten- och kärnkraft samt om solenergi, fjärrvärme och naturgas.
En ny lag om europeiska grupperingar för territoriellt samarbete börjar gälla den 1 augusti 2009. Lagen ska ha som mål att underlätta och främja gränsöverskridande, transnationellt eller interregionalt samarbete. En gruppering ska bestå av medlemmar som finns på minst två EU-länders territorier. Endast medlemsstater, myndigheter och offentligrättsliga organ kan vara medlemmar. Målet för samarbetet ska vara att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen mellan medlemsländer och regioner. En gruppering kan bland annat ha som uppgift att förvalta program och projekt för territoriellt samarbete som delvis finansieras av EU genom strukturfonderna.
Regeringen har lämnat en redogörelse för effekten på skatteintäkterna av de utgifter som tas via skattesystemet, så kallade skatteutgifter. Skatteutskottet ser positivt på det utvecklingsarbete som äger rum kring den årliga redovisningen till riksdagen av skatteutgifter. Utskottet förutsätter att regeringen i det fortsatta utvecklingsarbetet även väger in intresset av att redovisningen innehåller information som speglar avvikelser från de principer som har varit vägledande vid 1990 års skattereform. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Riksdagen sa nej till motioner som handlar om elmarknaden. En del motionerna handlar om utbyggnaden av överföringskapaciteten, förutsättningarna för nätanslutning av förnybar elproduktion och konkurrensen på elmarknaden. Andra motioner handlar om leveranssäkerhet, skydd mot avstängning av el och förenklingar för småskaliga elproducenter.
Lagen om arvoden till Sveriges företrädare i Europaparlamentet, den så kallade företrädarlagen, ska bara i undantagsfall gälla för svenska EU-parlamentariker i fortsättningen. Bakgrunden till lagändringen är en ny ledamotsstadga som EU-parlamentet har antagit. Den innebär att parlamentet i stället för medlemsländerna ska betala ut EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner efter den 14 juli 2009. Företrädarlagen ska dock gälla för redan intjänade förmåner, som intjänad ålderspension. Dessutom ska bestämmelserna om inkomstgaranti ändras så att de närmare ansluter till de regler som gäller för svenska riksdagsledamöter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med vissa ändringar. Bland annat införs bestämmelser om jämkning av inkomstgaranti. Lagändringarna börjar gälla den 14 juli 2009.
Det ska göras en förhandsprövning av nättariffer. Med nättariffer avses avgifter och övriga villkor för överföring av el och för anslutning till en ledning eller ett ledningsnät. Förhandsprövningen ska ske genom att en myndighet fastställer en intäktsram i förväg. Intäktsramen anger de samlade intäkterna som en koncessionshavare högst får ha under en tillsynsperiod. Den första tillsynsperioden ska inledas den 1 januari 2012. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2010 respektive den 1 januari 2012.
Regeringen har lämnat en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att de svenska EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner ska beskattas i Sverige. När det gäller vissa kostnadsersättningar föreslår utskottet att regeringen undersöker möjligheten att beskatta de delar av dessa ersättningar som inte motsvaras av verkliga kostnader. Riksdagen fattade sitt beslut efter en förnyad behandling i skatteutskottet av regeringens proposition. Bakgrunden till skatteändringarna är en ny stadga som EU-parlamentet har antagit. Den innebär att parlamentet i stället för medlemsländerna ska betala ut EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner i fortsättningen. Dessa ska beskattas på EU-nivå men medlemsländerna ges också rätt att ta ut skatt om dubbelbeskattning kan undvikas. Lagändringarna börjar gälla den 14 juli 2009, då den nya EU-stadgan träder i kraft.
En ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk ersätter nu gällande lagar på området från och med den 1 januari 2010. De grupper som utgör nationella minoriteter är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. Den nya lagen innebär att förvaltningsområdena för finska utvidgas med 18 kommuner och samiska med 13 kommuner. Det innebär att fler människor kan få viss samhällsservice på finska och samiska. Den nya lagen innehåller också regler om rätt att använda finska, meänkieli och samiska hos myndigheter och domstolar samt om uppföljning av lagen.
Regeringen har redovisat sin strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder. Åtgärderna i strategin är främst inriktade på att öka förutsättningarna för kvinnor och män, unga såväl som äldre, att driva företag, arbeta och bo i olika landsbygder genom att stödja skapandet av attraktiva företags- och livsmiljöer. Riksdagen avslutade ärendet utan vidare åtgärd.
Den 1 juli 2009 införs en ny reglering av balansansvaret på elmarknaden och motsvarande reglering på naturgasmarknaden. Bakgrunden till beslutet är att riksdagen i juni 2006 sa nej till ett förslag om att upphäva skyldigheten för Svenska kraftnät att se till att elleverantörer har en balansansvarig (se 2005/06:NU18).
Skatteavdraget för hushållsarbete ska även omfatta byggtjänster i hemmet, ROT-avdraget. De nya skattereglerna syftar till att minska svartarbetet och öka efterfrågan på arbetskraft i byggsektorn. Avdraget gäller bara den faktiska arbetskostnaden och alltså inte kostnader för material, utrustning och resor. Det sammanlagda beskattningsunderlaget får uppgå till högst 100 000 kronor per person under ett beskattningsår. Då blir det totala avdraget 50 000 kronor per person och beskattningsår. Arbeten som har utförts och betalats från och med den 8 december 2008 kommer att omfattas av de nya reglerna. Riksdagens beslut att skattereduktion för hushållsarbete ska lämnas som en skattelättnad direkt vid köpet från och med den 1 juli 2009 ska också gälla ROT-arbeten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen beslutade att skicka tillbaka, återremittera, betänkandet om beskattning av ersättningar till EU-parlamentariker till skatteutskottet för ytterligare beredning.
Europeiska grupperingar för territoriellt samarbete ska räknas som ekonomiska föreningar när de beskattas i Sverige. En gruppering består av medlemmar som finns på minst två EU-länders territorier. Endast medlemsstater, myndigheter och offentligrättsliga organ kan vara medlemmar. En gruppering kan bland annat ha som uppgift att förvalta program och projekt för territoriellt samarbete som delvis finansieras av EU genom strukturfonderna. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2009.
Den 1 juni 2009 införs en lägsta nivå om 1,25 procent för så kallad mellanränta i skattekontosystemet. För de flesta skattebetalare, som inte har löpande skatte- och avgiftsbetalningar, får reglerna betydelse först om den så kallade kvarskatten är större än 30 000 kronor. Räntesatsen blev tidigare i år 0 procent när basräntan, som styr räntesatserna för underskott på skattekontot, blev 0 procent. Ändringen ska motverka att de som är skyldiga att betala skatt avstår från att göra så kallade fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt under året efter inkomståret och i stället betalar skatten i form av slutlig skatt. Om skatteinbetalningarna i stor utsträckning senareläggs kan statens inkomster och därmed lånebehov påverkas väsentligt under 2009.
En ny offentlighets- och sekretesslag börjar gälla den 30 juni 2009. Den nya lagen är en omarbetning av sekretesslagen med syftet att göra reglerna mer lättförståeliga och lättare att tillämpa.
Personer som fått tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning utan att själva ha ansökt om ska kunna beviljas fortsatt ersättning för ytterligare perioder om sammanlagt högst 18 månader i de fall Försäkringskassan fattat sitt beslut före den 1 juli 2008 men förmånen börjat betalas ut den 1 juli 2008 eller senare. Ändringen börjar gälla den 15 juni 2009.
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utveckla sin styrning och uppföljning av Försäkringskassans och CSN:s utbetalnings- och fordringsverksamhet utomlands. Regeringen fick också i uppdrag att se över de regelverk som styr myndigheternas fordringshantering utomlands för att effektivisera verksamheten och göra den mer rättssäker. Bakgrunden är en granskning av Riksrevisionen som har visat på flera brister som gäller både Försäkringskassans och CSN:s hantering av utbetalningar, återkrav och fordringar utomlands. Den bristande hanteringen har varit ett problem under en längre tid och kan enligt Riksrevisionen medföra att staten riskerar att gå miste om betydande belopp genom att skulderna preskriberas. Regeringen och myndigheterna har enligt Riksrevisionen inte gjort tillräckligt för att säkerställa en effektiv och rättssäker hantering. Granskningen visar även på ett komplext regelverk som ger dels utrymme för tolkningar, dels begränsade förutsättningar för myndigheterna att effektivt driva in fordringar utomlands.
