164 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2007/08, 1895, 1893, 1892, Civilutskottet, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, Socialutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen sade ja till regeringens förslag som ger vårdgivare en ökad frihet att organisera läkemedelsförsörjningen till och inom sjukhus. Sjukhusen ska på egen hand eller genom avtal med andra aktörer helt eller delvis kunna sköta läkemedelsförsörjningen. Vårdgivaren ska organisera läkemedelsförsörjningen så att den bedrivs rationellt och på ett sådant sätt att behovet av säkra och effektiva läkemedel tryggas. Det ska finnas sjukhusapotek med farmaceutisk kompetens. Lagen börjar gälla den 1 september 2008.
Riksdagen godkänner regeringens förslag i den ekonomiska vårpropositionen om ändringar i riksdagsordningen och förändringar när det gäller utgiftsområdena. Riksdagen godkänner också konstitutionsutskottets förslag till förteckning över utgiftsområdesindelning.
Glesbygdsverket avvecklas den 1 april 2009. Avvecklingen är en del i en större förändring där verksamheterna vid Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Glesbygdsverket och Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) samt en del av Konsumentverket ska sammanföras till två nya myndigheter. Det ena blir en myndighet för hållbar tillväxt i företag och ökad regional konkurrenskraft, det andra en myndighet för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.
Riksdagen sade ja till att Läkemedelsförmånsnämnden får det nya namnet Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Namnbytet beror på att Läkemedelsförmånsnämnden får uppgifter även på tandvårdsområdet. Namnbytet innebär ändringar i sekretesslagen och lagen om läkemedelsförmåner. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2008.
Konstitutionsutskottet, KU, har granskat hur regeringen har skött sitt arbete. Här följer ett urval av resultaten. KU har granskat dels hur krishanteringen i Statsrådsberedningen var organiserad kvällen den 23 oktober 2007, dels hur statsminister Fredrik Reinfeldt agerat för att krishanteringen skulle ha fungerat i händelse av kris. Det har inte kommit fram något som tyder på att statsminister Fredrik Reinfeldt skulle ha åsidosatt sitt ansvar för krishanteringen. KU konstaterar att avtal med ett rekryteringsföretag inte kan innebära att offentlighetsprincipen inte skulle gälla. Oavsett skrivningarna i avtalet är allmänna handlingar i ärendet offentliga, om inte någon särskild lagbestämmelse om sekretess gäller för uppgifterna i en handling. KU har granskat regeringens försäljning av vissa statliga bolag. Efter valet 2006 hämtade regeringen inte in upplysningar från myndigheter, organisationer och enskilda innan den begärde bemyndiganden för försäljningarna. Granskningen visar att detta inte stred mot regeringsformen utan stod i överensstämmelse med vedertagen praxis. KU har granskat utrikesminister Carl Bildts agerande i fråga om en europeisk Kosovostrategi. Frågan är om hans agerande uppfyller de krav som ställs på regeringen om samråd och information med riksdagen. Granskningen visar att samråd har skett med EU-nämnden om strategin och de slutsatser som senare antogs. KU har granskat handläggningen av presstödsfrågan. Granskningen gäller om den information som kulturminister Lena Adelsohn Lijeroth lämnat till riksdagen har uppfyllt de krav som ställs på regeringen om informationsskyldighet. Granskningen visar att den information som lämnats varit korrekt och så fullständig som möjligt.
Näringsutskottet har granskat Europeiska kommissionens vitbok om skadeståndstalan vid brott mot EG:s antitrustregler. Syftet med vitboken är att effektivisera skadeståndstalan vid brott mot konkurrensreglerna dels för att de skadelidande ska få bättre möjligheter att få ersättning för sina skador, dels för att konkurrensen ska bli effektivare. Utskottet har en positiv syn på vitboken och tycker att denna strävan är mycket lovvärd. Samtidigt håller utskottet med regeringen om att det finns förslag i vitboken som kan ifrågasättas. Utskottet framhåller att rättssäkerheten måste säkerställas om ändringar i svensk process- och civilrätt skulle bli aktuella. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Regeringen har lämnat en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutar ärendet utan att besluta något mer.
Riksdagen vidtar inte några åtgärder med anledning av Riksrevisionens styrelses framställning om regeringens beredning av förslag om försäljning av sex bolag. Riksrevisionens styrelse har föreslagit att riksdagen begär att regeringen, i samband med försäljningar av statligt ägda bolag, säkerställer att försäljningen bereds i enlighet med regeringsformens beredningskrav.
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en redogörelse för barnpolitikens inriktning och prioriteringar under de kommande åren. Syftet är att beskriva regeringens barnpolitik och förklara hur regeringen tänker stärka barnkonventionens genomslag i samhället. Regeringens avsikt är att komma tillbaka till riksdagen inom två år med uppföljning av de insatser som aviseras, uppnådda resultat och även att se över behovet av nya åtgärder och vilka områden som bör prioriteras. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag till en förnyad folkhälsopolitik. Riksdagen tycker som regeringen att en verkligt effektiv folkhälsopolitik ska genomföras med utgångspunkt i den enskilda människans integritet och valfrihet som grund, och bygga på sambandet mellan hälsans villkor och individens förutsättningar. För att nå det övergripande målet för folkhälsoarbetet - att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen - krävs ett långsiktigt och sektorsövergripande arbete inom samtliga sektorer som påverkar folkhälsans utveckling. En samlad målstruktur med följande elva målområden införs: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om ett nytt statligt lantmäteri. Beslutet innebär att de statliga lantmäterimyndigheterna i länen och Lantmäteriverket slås samman till en statlig lantmäterimyndighet den 1 september 2008. Riksdagen godkände också att Kartförlaget, Kartcentrum och Kartbutiken vid den statliga lantmäterimyndigheten säljs.
Aggressiv marknadsföring, som till exempel oönskad och påträngande telefonförsäljning, ska uttryckligen förbjudas. Det är en av nyheterna i den nya marknadsföringslag som riksdagen har sagt ja till, på förslag från regeringen. Lagen är en anpassning till gällande lagstiftning inom EU och börjar gälla den 1 juli 2008. En annan nyhet i den nya lagen är ett förbud mot direkta köpuppmaningar i reklam till barn i samtliga medier. Lagens tillämpningsområde utvidgas till att även gälla information som lämnas efter ett köp. Därmed blir det förbjudet för en näringsidkare att, efter ett köp, exempelvis lämna felaktig information om rätten att göra en reklamation. De regler som finns i dag om sanktionsmöjligheter mot näringsidkare, till exempel böter eller skadestånd, blir kvar.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om hyresrätt, kooperativ hyresrätt, bostadsrätt, ombildning och ägarlägenheter. När det gäller frågor om hyressättning är skälet att regeringen arbetar med ett förslag från Utredningen om allmännyttans villkor.
Riksdagen sade nej till motioner om immaterialrättsliga frågor. Skälet är att riksdagen redan tidigare har tagit ställning till liknande frågor och att det pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. De flesta handlar om patent och upphovsrätt, till exempel patentsystemet i Europa, datorrelaterade uppfinningar, ersättning för musikaliska verk och licensiering av programvaror vid statliga myndigheter.
Riksdagen sade ja till att införa en rehabiliteringskedja i tre steg med fasta tidpunkter då arbetsförmågan prövas. Under de första 90 dagarna i en sjukperiod ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade klarar sitt vanliga arbete. Från och med dag 91 ska Försäkringskassan även ta ställning till om den försäkrade kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Från och med dag 181 ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade kan försörja sig genom arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Sjukpenning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) ska i regel endast betalas ut under 364 dagar inom en period av 450 dagar. Tidsbegränsad sjukersättning avskaffas. Sjukersättning ska bara komma i fråga om den försäkrades arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt. Enligt förslaget ska flertalet ändringar börja gälla den 1 juli 2008.
Civilutskottet har redovisat för riksdagen sin granskning av EU-kommissionens grönbok om effektiv verkställighet av domar i EU; insyn i gäldenärers tillgångar. Medlemsländerna har olika rättssystem när det gäller insynen i gäldenärers, skuldsattas, tillgångar vilket kan göra det svårare att driva in skulder då fordringarna är gränsöverskridande. Syftet med grönboken är att inleda ett brett samråd mellan intresserade parter om hur insynen kan förbättras. Utskottet ställer sig positivt till ett sådant initiativ.
Riksdagen sade nej till motioner från den allmänna motionstiden 2007 om naturresursfrågor och vattenrätt. Riksdagen hänvisar i flera fall till pågående arbete och att man vill avvakta regeringens kommande ställningstaganden. Motionerna handlade bland annat om tillståndsprövningen av vindkraftverk, omprövning av vattendomar, åtgärder till förmån för fiske, orörda nationalälvar, skydd av riksintressen och ny nationalstadspark.
Sverige ska kunna ge hälso- och sjukvård vid insatser utomlands om många svenskar drabbas av en allvarlig olycka eller katastrof. I dag är det inte tillåtet för landstingen att ge hälso- och sjukvård till svenskar som befinner sig utomlands. Katastrofmedicinska insatser ska nu utgöra en del av de samordnade svenska insatserna utomlands. Ett antal landsting ska vara skyldiga att upprätthålla en beredskap för katastrofmedicinska insatser utomlands. Andra landsting ska få upprätthålla en sådan beredskap. Landstingen ska få ersättning av staten för kostnaderna för katastrofmedicinska insatser. Samma ska gälla för landstingens kostnader för att upprätthålla en beredskap för sådana insatser. Den nya lagen börjar gälla den 1 september 2008.
Riksdagen sade nej till Riksrevisionens styrelses förslag om att regeringen ska få i uppdrag att säkra att hanteringen av arbetsskadeförsäkringen blir mer effektiv och rättssäker. Styrelsens förslag grundade sig på en granskning som visar att det finns skillnader i Försäkringskassans arbetsskadebedömningar. Styrelsen framhåller bland annat att det är viktigt att regeringen och Försäkringskassan ingående analyserar orsakerna till skillnaderna och överväger hur forskning bättre kan tas till vara i hanteringen. En systematisk uppföljning av arbetsskadebedömningar är grundläggande för att hanteringen ska bli mer rättssäker och effektiv, tycker styrelsen. Riksdagen konstaterar att regeringen ska ta itu med de problem som har uppmärksammats och säger därför nej till styrelsens förslag.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om frågor om bostadsförsörjning. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om de allmännyttiga och kommunala bostadsföretagens verksamhet, behovet av hyresbostäder, miljonprogrammets bostadsområden, statlig mark för bostadsbyggande, kommunal bostadsförmedling och anvisningsrätt samt boende för äldre och ungdomar.
