Sök

Föredragningslista Finansutskottet 2018/19:51 Kallelse: Utskottssammanträde 2018/19:51 Datum och tid: 2019-06-18 13:00 Plats: RÖ 5-10 1. EU:s årsbudget 2020 Överläggning Statssekreterare Max Elger 2. Anmälningar 3. Justering av protokoll 4. Övrigt 5. Nästa sammanträde Torsdag 12 september kl. 10.30 Bilagor

Föredragningslista Konstitutionsutskottet 2018/19:51 Kallelse: Utskottssammanträde 2018/19:51 Datum och tid: 2019-06-18 09:00 Plats: RÖ7-08 1. Justering av protokoll 2. Anmälningar 3. EU-bevakning 4. Val till Riksdagens särskilda nämnd Beslut Föredragande: PN 5. Forskning och framtid Föredragande: JD 6. Utrikes

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET SÄRSKILT PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:44 DATUM 2019-06-18 TID 09.3509.37 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade särskilt protokoll 2018/19:43 2 Granskning hösten 2019 Utskottet uppdrog åt kansliet att förbereda granskning i följande ämnen:

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 18 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen och statsråds tjänsteutövning.

Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

34, 72 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-14

Debatt

2019-06-17

Det införs krav på att fondförvaltare måste lämna information om hur värdepappersfonder och specialfonder förvaltas när det gäller om fonden förvaltas aktivt eller om den följer jämförelseindex i en så kallat passiv förvaltning. Informationen ska bland annat finnas på förvaltarens webbplats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Fonder med aktiv förvaltning har ofta högre avgifter än en passivt förvaltad fond. Syftet med förslaget är att göra det enklare för investerare att bedöma om avgiften är motiverad i förhållande till hur aktivt fonden förvaltas. Det handlar också om att komma till rätta med brister med så kallade dolda indexfonder. Det är fonder som benämns som aktiva fonder men som i verkligheten visar upp liten aktivitet i förvaltningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2019-06-11

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Föredragningslista Finansutskottet 2018/19:50 Kallelse: Utskottssammanträde 2018/19:50 Datum och tid: 2019-06-13 11:15 Plats: RÖ5-10 1. Anmälningar 2. Riktlinjer för den ekonomiska politiken FiU20 Justering Prop. 2018/19:100, motioner, skatteutskottets yttrande SkU6yTidigare behandlade den 28 maj och 11 juni Föredragande:

Föredragningslista Socialförsäkringsutskottet 2018/19:38 Kallelse: Utskottssammanträde 2018/19:38 Datum och tid: 2019-06-13 10:30 Plats: RÖ 4-43 1. Justering av protokoll 2. Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige SfU26 Justering Prop. 2018/19:128 och motioner Föredragande: SB 3. Kanslimeddelanden 4. Övriga frågor

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen att den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd ska fortsätta gälla till och med den 19 juli 2021. Den lag som tillfälligt begränsar möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, den så kallade tillfälliga lagen, trädde i kraft sommaren 2016. Genom lagen anpassades de svenska reglerna tillfälligt till den miniminivå som gäller enligt EU och internationella konventioner, och de mer generösa reglerna om uppehållstillstånd i utlänningslagen slutade att gälla.

Förutom att den tillfälliga lagens giltighetstid förlängs till och med den 19 juli 2021 ska även alternativt skyddsbehövande, på samma sätt som flyktingar, ha rätt att återförenas med sina familjer i Sverige. Om en person som vill ta sin familj till Sverige är en alternativt skyddsbehövande person som har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen ska vissa anhöriga få uppehållstillstånd, om personen i Sverige bedöms ha välgrundade utsikter att få permanent uppehållstillstånd. Makar och sambor ska i regel inte få ta sin partner till Sverige om någon av parterna är under 21 år.

Det införs också en bestämmelse i lagen om permanent uppehållstillstånd som ska gälla under vissa förutsättningar för utlänningar som har fötts i Sverige och som sedan födseln är statslösa.

Ändringarna i den tillfälliga lagen och de följdändringar som måste göras i utlänningslagen börjar gälla den 20 juli 2019.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

50, 179 minuter

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Samhällets digitalisering har lett till att allt färre använder kontanter. I maj 2019 lämnade Riksbanken en framställning till riksdagen om behovet av en utredning om av betalningsmarknaden.

Riksdagen håller med Riksbanken om att det behövs en utredning. Utredningen bör ta sig an frågan om den digitala betalningsmarknaden brett:

• Kartlägga betalningsmarknaden utifrån den omfattande digitaliseringen och den minskade kontantanvändningen. 
• Kartlägga och ta ställning till statens och den privata sektorns roller.
• Utreda om det behövs digitala centralbankspengar, så kallade e-kronor.
• Utreda begreppet lagligt betalningsmedel, och hur det eventuellt behöver anpassas till den digitala betalningsmarknaden och en eventuell e-krona.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att tillsätta en utredning om detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar (Fasit) är ett system som används för att utvärdera och beräkna hur individer och hushåll påverkas av förändringar i skatte-, avgifts- och bidragssystemen. Systemet förvaltas av Statistiska centralbyrån (SCB).

Regeringen föreslår att behandlingen av personuppgifter i Fasit ska regleras i en särskild lag. Förändringen innebär att SCB får ett uttryckligt rättsligt stöd för att behandla personuppgifter i Fasit, vilket ökar förutsägbarheten både för användarna och för de myndigheter som lämnar uppgifter till systemet.

Riksdagen ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Riksdagen ser mycket allvarligt på de omfattande rapporteringarna om misstänkt penningtvätt i det svenska banksystemet, nu senast uppgifterna om Swedbank. Regeringen bör därför utreda vad som kan göras ytterligare för att stärka arbetet mot penningtvätt. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att snarast göra en noggrann analys av

• Finansinspektionens kapacitet att bedriva tillsyn inom området,
• berörda myndigheters befogenheter i förhållande till bankerna och
• bankernas befogenheter i förhållande till sina kunder.

Regeringen bör också granska ansvarsfördelningen mellan de myndigheter som bekämpar penningtvätt och även om befintlig myndighetsstruktur är funktionell.

Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 23 minuter

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Riksdagen har tagit del av regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2018 och Riksrevisionens redogörelse för granskningen av Årsredovisning för staten 2018.

Statens budget visade på ett överskott för 2018 på 80 miljarder kronor, det är 36 miljarder kronor mer än vad som beräknades i budgeten. Resultaträkningen för 2018 visar ett överskott på 106 miljarder kronor, vilket är cirka 24 miljarder kronor mindre än 2017. Vid 2018 års slut var statens nettoförmögenhet -18 miljarder kronor, det vill säga staten hade en nettoskuld. Det är en förbättring med 96 miljarder kronor jämfört med 2017 då nettoförmögenheten var -114 miljarder kronor.

Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Utfallet för inkomsterna i statens budget blev 29 miljarder kronor högre än beräknat och utgifterna blev 6,5 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Regeringen har i skrivelsen förklarat väsentliga skillnader mellan de belopp som angavs i budgetpropositionen och vad utfallet faktiskt blev.

Årsredovisningen ger också riksdagen information om risker i verksamheten, som till exempel statliga garantier och utlåning.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Riksdagen har behandlat regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen och godkände dessa.

I likhet med regeringen anser riksdagen att politiken ska inriktas på att skapa förutsättningar för fler jobb, möta klimatutmaningar, trygga välfärden och öka kunskaperna i skolan. Januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet, ska ligga till grund för en politik som leder till förändringar som är hållbara över tid och som tar Sverige framåt.

Riksdagen konstaterar att svensk ekonomi är stark trots det osäkra läget i form av händelser som Storbritanniens utträde ur EU och handelspolitiska spänningar mellan USA och Kina. Statsskulden är den lägsta sedan 1977 och de offentliga finanserna kommer att ha ett överskott samtliga år den kommande mandatperioden.

När det gäller de budgetpolitiska målen delar utskottet regeringens bedömning att inriktningen på finanspolitiken är i linje med överskottsmålet. Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Riksdagen har behandlat regeringens årliga skrivelse om sammansättningen och arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2018 tillsattes 68 kommittéer och de totala utgifterna för dem var cirka 450 miljoner kronor.

Riksdagen anser att regeringens kommittéberättelse ger värdefull information om kommittéernas sammansättning och verksamhet. Skrivelsen redogör bland annat för fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéerna. Det råder en förhållandevis jämn könsfördelning i tre av fyra yrkeskategorier i kommittéerna. Enligt riksdagen är det viktigt att eftersträva en jämn könsfördelning inom alla grupper. Riksdagen välkomnar också den anpassning av redovisningen av kommittéernas sammansättning som genomförts med anledning av konstitutionsutskottets påpekande i sin granskning av kommittéväsendet hösten 2017.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om lagstiftningsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

7

Justering

2019-06-11

Bordläggning

2019-06-14

Debatt

2019-06-17

Beslut

2019-06-18

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet.

Konstitutionsutskottet anser att det är betydelsefullt att samhället värnar äganderätten och att markägare så långt som möjligt bör få bestämma över sin egendom. Beslut som rör exempelvis skydd av värdefulla områden, arter och ekosystem bör bygga på samarbete med markägare och respekt för äganderätten. Med stärkt egendomsskydd säkras Sveriges viktiga naturtillgångar och en omställning till ett mer hållbart samhälle, enligt utskottet.

Förslaget till tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om fri- och rättighetsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

24

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

9, 52 minuter

Justering

2019-06-11

Bordläggning

2019-06-14

Debatt

2019-06-17

Beslut

2019-06-18

Föredragningslista Socialförsäkringsutskottet 2018/19:37 Kallelse: Utskottssammanträde 2018/19:37 Datum och tid: 2019-06-11 11:00 Plats: RÖ 4-43 1. Justering av protokoll 2. Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige SfU26 Justering Prop. 2018/19:128 och motioner

Föredragningslista Konstitutionsutskottet 2018/19:50 Kallelse: Utskottssammanträde 2018/19:50 Datum och tid: 2019-06-11 11:00 Plats: RÖ7-08 1. Riksrevisionen Information Riksrevisorerna Stefan Lundgren och Helena Lindberg 2. Justering av protokoll 3. Anmälningar 4. EU-bevakning 5. Fri- och rättigheter, m.m. KU27

Föredragningslista Finansutskottet 2018/19:49 Kallelse: Utskottssammanträde 2018/19:49 Datum och tid: 2019-06-11 11:00 Plats: RÖ 5-10 1. Kommissionens förslag till direktiv om hantering eller köp av krediter och ianspråktagande av säkerheter Information Statssekreterare Catharina Espmark COM2018 135 Tidigare behandlad:

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET SÄRSKILT PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:43 DATUM 2019-06-11 TID 12.4612.47 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade särskilt protokoll 2018/19:41 och 2018/19:42. 2 Granskning hösten 2019 Kanslichefen anmälde förslag till ämnen för höstens granskning.

Föredragningslista Finansutskottet 2018/19:48 Kallelse: Utskottssammanträde 2018/19:48 Datum och tid: 2019-06-05 09:30 Plats: RÖ 5-10 1. Anmälningar 2. Justering av protokoll 3. Utvärdering av penningpolitiken för perioden 20162018 FiU24 Justering. Tidigare beredning 14/5, 16/5 Föredragande: PE 4. Övrigt 5. Nästa