Sök

En ny lag om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter införs och samtidigt slutar nuvarande lag att gälla. Lagen införs eftersom en ny säkerhetsskyddslag börjar gälla den 1 april 2019.

Den nya säkerhetsskyddslagen innehåller regler som innebär att den nuvarande lagen om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter behöver ändras och anpassas. Det är främst fråga om att föra in begrepp som är centrala för säkerhetsskyddslagstiftningen. Syftet med den nya säkerhetsskyddslagstiftningen är att stärka säkerhetsskyddet.

Med några ändringar sa riksdagen ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Den nya lagen och en följdändring i säkerhetsskyddslagen börjar gälla den 1 april 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-27

Föredragningslista Kulturutskottet 2018/19:23 Kallelse: Utskottssammanträde 2018/19:23 Datum och tid: 2019-02-12 11:00 Plats: RÖ 7-35 1. Justering av protokoll Justering av protokoll 2018/19:22 av den 5 februari 2019 2. Information Information från kultur- och demokratiminister Amanda Lind 3. Kultur och fritid

Föredragningslista Konstitutionsutskottet 2018/19:24 Kallelse: Utskottssammanträde 2018/19:24 Datum och tid: 2019-02-12 11:00 Plats: RÖ7-08 1. Förslag till direktiv om grupptalan för att skydda konsumenters kollektiva intressen Överläggning Civilminister Ardalan Shekarabi med medarbetare vid Finansdepartementet

Föredragningslista Konstitutionsutskottet 2018/19:23 Kallelse: Utskottssammanträde 2018/19:23 Datum och tid: 2019-02-07 09:00 Plats: RÖ7-08 1. Justering av protokoll 2. Anmälningar 3. Ny lag om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter KU16 Fortsatt beredning Framst. 2018/19:RS6 Föredragande: JFG 4. Allmänna

Föredragningslista Kulturutskottet 2018/19:22 Kallelse: Utskottssammanträde 2018/19:22 Datum och tid: 2019-02-05 11:00 Plats: RÖ 7-35 1. Justering av protokoll Justering av protokoll 2018/19:21 av den 31 januari 2019 2. Information från Riksrevisionen Riksrevisor Helena Lindberg informerar om granskningsrapporten

Riksdagen har granskat ett meddelande från EU-kommissionen om en ny europeisk agenda för kultur. Agendan har tre strategiska mål:

• Den sociala dimensionen - att ta till vara styrkan hos kulturen för att främja social sammanhållning och välfärd
• Den ekonomiska dimensionen - ge stöd till konstarter, kultur och kreativt tänkande inom utbildningar för innovation och sysselsättning
• Den externa dimensionen - fokusera på att stärka internationella kulturella förbindelser

Utöver de strategiska målen är kulturarvet och digitalisering två övergripande och prioriterade områden.

Riksdagen välkomnar kommissionens genomlysning av hur kultur kan bidra till samhällsutveckling, social sammanhållning och en mer inkluderande union. Enligt riksdagen är det särskilt viktigt att fokus ligger på kulturarvet och digitalisering. Detta eftersom de temana är viktiga för att lyckas genomföra de tre strategiska målen.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2019-01-31

Bordläggning

2019-02-13

Debatt

2019-02-14

Beslut

2019-02-14

Föredragningslista Kulturutskottet 2018/19:21 Kallelse: Utskottssammanträde 2018/19:21 Datum och tid: 2019-01-31 10:00 Plats: RÖ 7-35 1. Justering av protokoll Justering av protokoll 2018/19:20 av den 29 januari 2019 2. En ny europeisk agenda för kultur KrU6 Justering Skrivningsförslag Föredragande: Maria Ljungkvist

Föredragningslista Konstitutionsutskottet 2018/19:22 Kallelse: Utskottssammanträde 2018/19:22 Datum och tid: 2019-01-31 09:00 Plats: RÖ7-08 1. Justering av protokoll 2. Anmälningar 3. EU-bevakning 4. Överlämnande av motioner Fråga om överlämnande av motioner till justitieutskottet Föredragande: JFG 5. Ny lag

Riksdagens styrning av Riksrevisionen förstärks. Riksrevisionens parlamentariska råd byter namn till riksdagens råd för Riksrevisionen och får ett utökat ansvar. Rådet ska vara riksdagens verktyg för samråd och insyn i Riksrevisionen, men har inte befogenhet att fatta beslut. Sådana beslut fattas av konstitutionsutskottet och finansutskottet. Konstitutionsutskottet får ansvar för myndigheten Riksrevisionen medan finansutskottet ska ha ansvar för att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i verksamheten. Om en riksrevisors uppdrag upphör i förtid ska konstitutionsutskottet ha möjlighet att välja en tillförordnad revisor tills en ordinarie väljs.

Riksdagen sa ja till Riksdagsstyrelsens förslag till lagändringar i stort, med undantag för tre delförslag. De föreslagna ändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2019-01-24

Bordläggning

2019-02-13

Debatt

2019-02-14

Beslut

2019-02-14

Föredragningslista Kulturutskottet 2018/19:20 Kallelse: Utskottssammanträde 2018/19:20 Datum och tid: 2019-01-29 11:00 Plats: RÖ 7-35 1. Justering av protokoll Justering av protokoll 2018/19:19 av den 24 januari 2019 2. En ny europeisk agenda för kultur KrU6 Fortsatt beredning Skrivningsförslag Föredragande: Maria

Föredragningslista Kulturutskottet 2018/19:19 Kallelse: Utskottssammanträde 2018/19:19 Datum och tid: 2019-01-24 09:30 Plats: RÖ 7-35 1. Justering av protokoll Justering av protokoll 2018/19:18 av den 22 januari 2019 2. Information om EU-frågor Utbildningsråd Åsa Petri, svenska representationen i Bryssel, informerar

Föredragningslista Konstitutionsutskottet 2018/19:21 Kallelse: Utskottssammanträde 2018/19:21 Datum och tid: 2019-01-24 09:00 Plats: RÖ7-08 1. Justering av protokoll 2. Anmälningar 3. Översyn av Riksrevisionen vissa frågor om riksdagen och Riksrevisionen, m.m. KU14 Justering Framst. 2018/19:RS5 och motion Föredragande:

Föredragningslista Kulturutskottet 2018/19:18 Kallelse: Utskottssammanträde 2018/19:18 Datum och tid: 2019-01-22 11:00 Plats: RÖ 7-35 1. Justering av protokoll Justering av protokoll 2018/19:17 av den 14 december 2018 2. Information om EU-frågor Kulturråd Mikael Schultz, svenska representationen i Bryssel, informerar

Föredragningslista Konstitutionsutskottet 2018/19:20 Kallelse: Utskottssammanträde 2018/19:20 Datum och tid: 2019-01-22 11:00 Plats: RÖ7-08 1. Justering av protokoll 2. Anmälningar 3. EU-bevakning 4. Offentlig förvaltning KU28 Fråga om att ge utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över motioner Beslut Föredragande:

Regeringen har lämnat en skrivelse om minoritetspolitiken till riksdagen. Målet för minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna, stärka deras möjlighet till inflytande samt att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. I skrivelsen redogör regeringen för nuläget inom minoritetspolitikens tre delområden: diskriminering och utsatthet, inflytande och delaktighet samt språk och kulturell identitet.

Regeringen bedömer att arbete återstår för att de nationella minoriteternas rättigheter ska kunna säkerställas. Ett långsiktigt arbete för de nationella minoriteternas språk och kultur krävs, bland annat genom ett handlingsprogram för bevarande av språken. Kopplingen mellan hälso- och sjukvården och minoritetspolitiken beskrivs också samt behovet av kunskap om de nationella minoriteternas hälsosituation. Regeringen gör bedömningen att ett långsiktigt arbete med kompetensförsörjning är nödvändigt för att komma tillrätta med bristen på utbildad personal.

Slutligen bedömer regeringen att kunskapen om och synligheten för de nationella minoriteterna behöver öka i samhället.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse och betonar vikten av det beslutade målet för minoritetspolitiken. Riksdagen vill också framhålla betydelsen av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Riksdagen välkomnar redogörelsen och det viktiga arbete som görs.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-01-17

Bordläggning

2019-01-22

Debatt

2019-01-23

Beslut

2019-01-23

Justitieombudsmannen (JO) har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Redogörelsen gäller verksamhetsåret 1 juli 2017 - 30 juni 2018. JO granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under perioden registrerades 8 979 nya ärenden hos JO. Det är en ökning med 2,6 procent jämfört med året innan. De områden som har ökat mest under året är ärenden som rör polis, socialtjänst, socialförsäkring samt miljö- och hälsoskydd. För att klara av den ökande mängden ärenden under de senaste åren har JO utvecklat sina rutiner och arbetssätt. Som exempel utreder inte JO inte alltid ärenden individuellt i de fall där många klagomål riktas mot samma förhållande hos en myndighet. I stället utreds de aktuella förhållandena på ett mer övergripande plan i ett enda ärende.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

 

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-01-17

Bordläggning

2019-01-22

Debatt

2019-01-23

Beslut

2019-01-23

Föredragningslista Konstitutionsutskottet 2018/19:19 Kallelse: Utskottssammanträde 2018/19:19 Datum och tid: 2019-01-17 09:00 Plats: RÖ7-08 1. Anmälningar 2. Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen KU5 Justering Föredragande: KÖ 3. Justitieombudsmännens ämbetsberättelse KU11 Justering

Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2017. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om ett förslag till åtgärd bör vidtas på EU-nivå eller av medlemsländerna själva.

Riksdagen gjorde 90 subsidiaritetsprövningar under 2017. Det var en minskning jämfört med 2016 då 101 förslag granskades. Riksdagen lämnade 3 motiverade yttranden till EU:s institutioner 2017. Det var en kraftig minskning jämfört med 2016 då 13 motiverade yttranden lämnades. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar invändningar till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

Under 2017 fick inte något förslag tillräckligt många invändningar från EU-ländernas nationella parlament för att få ett så kallat gult kort. Att ett förslag får gult kort innebär att EU-kommissionen måste ompröva det. KU anser att det finns anledning att fundera på hur de nationella parlamenten i EU-länderna ska kunna utbyta information så att möjligheterna att uppnå tröskeln för gult förbättras.

De nationella parlamentens planering av subsidiaritetsprövningarna skulle enligt KU underlättas om kommissionen tillhandahöll mer detaljerad och pålitlig information om planeringen av ärenden.

Justering

2019-01-17

Bordläggning

2019-01-22

Debatt

2019-01-23

Föredragningslista Konstitutionsutskottet 2018/19:18 Kallelse: Utskottssammanträde 2018/19:18 Datum och tid: 2019-01-15 11:00 Plats: RÖ7-08 1. Justering av protokoll 2. Anmälningar 3. EU-bevakning 4. Förslag till direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten Skriftlig information