224 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Utredning från Riksdagsförvaltningen, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2005/06, Finansutskottet, Konstitutionsutskottet, Lagutskottet, sorterat efter relevans
De kommunala utjämningssystemen ger kommuner och landsting rätt att överklaga Skatteverkets beslut om bidragens och avgifternas storlek. Riksdagen godkände regeringens förslag som innebär att sådana fel och brister i underlaget för beslutet som en kommun eller landsting påtalar först i samband med ett överklagande av Skatteverkets slutliga beslut endast ska beaktas av regeringen om det finns synnerliga skäl. Dessutom ansåg riksdagen att de landsting som de senaste åren haft en kraftig ökning av folkmängden ska kompenseras för den eftersläpning av intäkterna som förekommer i utjämningssystemet. Riksdagen föreslår även förändringar av reglerna om ersättning för kommuners och landstings kostnader för mervärdesskatt. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.
Finansutskottet har utvärderat regeringens beslut om riktlinjer och Riksgäldskontorets strategiska beslut och operativa förvaltning av statsskulden. Utskottet anser att regeringens beslut om riktlinjer för åren 2000-2004 fattats i enlighet med det uppställda målet att långsiktigt minimera kostnaderna för statsskulden med beaktande av risken i förvaltningen. Utskottets helhetsintryck av Riksgäldskontorets beslut om upplåning och skuldförvaltning ger ingen anledning till kritik mot kontoret och de resultat som uppnåtts. Riksdagen godkände utskottets bedömning och avslutade ärendet.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag till tilläggsbudget för 2005 med undantag för medelsanvisning inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar. Riksdagen beslutade att anslagen för Migrationsverket, mottagande av asylsökande och offentligt biträde i utlänningsärenden utökas med 110 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår. De tre anslagen behöver ökas för att täcka kostnaden för ny prövning av avvisnings- och utvisningsbeslut för vissa grupper asylsökande som är möjlig sedan den 15 november i år. Riksdagen sade ja till de förslag som innebär att barnbidraget och flerbarnstillägget höjs retroaktivt för tid efter utgången av september 2005. Rättsväsendet föreslås också få 490 miljoner kronor mer i år i enlighet med regeringens förslag.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om den ekonomiska politiken. Men riksdagen oroas över den höga arbetslösheten. Många av regeringens budgetförslag är åtgärder för att minska arbetslösheten. Riksdagen sade ja till ett sysselsättningspaket som regeringen räknar med ska ge 55 000 personer arbete, praktik eller utbildning. Fler jobb i näringslivet ska bli möjligt genom att arbetsgivaravgiften sänks för enmansföretagare som anställer en ny medarbetare. Under perioden 2006-2010 satsas 900 miljoner kronor för att stimulera utvecklingen i små och medelstora företag. Strategiska nyckelprogram kommer att tas fram för sex svenska branscher: skog och trä, metallurgi, fordon, läkemedel och IT. Riksdagen delar regeringens uppfattning om att fler kvinnor ska ges möjlighet att starta eget företag. Därför görs en extra satsning på kvinnligt företagande. Kvaliteten i den offentliga sektorn höjs genom att 20 000 så kallade plusjobb skapas. Dessutom införs utbildningsvikariat inom den offentliga sektorn. En annan åtgärd för att höja kvaliteten är att de generella statsbidragen till kommuner och landsting höjs. För att minska arbetslösheten bland högskoleutbildade införs 4 000 praktikplatser för akademiker. Det blir även fler platser på den högre praktiska förvaltningsutbildningen för invandrare med högskoleutbildning. Ungdomsarbetslösheten är hög. Därför skapas 3 000 lärlingsplatser för ungdomar. Antalet platser på högskolan ökar med sammanlagt 17 500 platser. Ohälsan i Sverige ska minska. En miljard per år mellan 2007 och 2009 kommer att gå till att minska sjukskrivningarna. Barnbidraget och flerbarnstillägget höjs med 100 kronor per barn och månad från och med den 1 oktober i år. Första utbetalningen görs retroaktivt i december. Dessutom införs ett nytt flerbarnstillägg på 100 kronor för det andra barnet.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2005 om främst förmynderskap och föräldraskap. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om bland annat förmyndare och god man, faderskap, moderskap, adoption samt assisterad befruktning.
Riksdagen har godkänt att EU:s nya medlemsländer ansluts till Romkonventionen. De nya medlemsländerna är Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.
En ny lag med kompletterande bestämmelser till EG-förordningen om insolvensförfaranden i frågor där förordningen delegerar normgivningsrätten till medlemsstaterna börjar gälla den 1 januari 2006. Förordningen tar sikte på gränsöverskridande insolvensförfaranden inom EU. Som insolvensförfaranden räknas i svensk rätt konkurs och företagsrekonstruktion. En ny lag om internationella förhållanden rörande försäkringsföretags och kreditinstituts insolvens börjar också att gälla den 1 januari 2006. Lagen syftar till att i svensk rätt genomföra ett direktiv om rekonstruktion och likvidation av försäkringsföretag samt ett direktiv om rekonstruktion och likvidation av kreditinstitut.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2005 om fastighetsrättsliga frågor. Skälet är i huvudsak tidigare riksdagsbeslut. Motionerna handlar bland annat om felreglerna i jordabalken och vissa arrendefrågor.
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag till följdändringar till den nya aktiebolagslagen (se 2004/05:LU23 ). Ändringarna innebär att de hänvisningar till aktiebolagslagen som finns i andra lagar anpassas till den nya aktiebolagslagen. Riksdagen flyttar också fram tidpunkten för tillämpningen av de nya reglerna för finansiella företag om redovisning och värdering av tillgångar till verkligt värde (se 2004/05:LU3 ). Reglerna ska kunna tillämpas första gången räkenskapsåret 2009 och inte räkenskapsåret 2006 som riksdagen beslöt hösten 2004.
Vinsten till bolaget och inte utdelad till aktieägarna. Detta är tanken med den nya typen av aktiebolag som riksdagen sagt ja till. Vinsten ska i stor utsträckning stanna kvar i företaget och inte i första hand delas ut till aktieägarna. I dag är det vanligt att privata företag ägnar sig åt verksamheter som tidigare mest drevs i offentlig regi. Det kan handla om exempelvis sjukvård. Riksdagen är positiv till privata aktörer som man anser ökar utbudet och mångfalden. Däremot är det problematiskt att verksamheter som är beroende av någon form av offentliga bidrag domineras av kommersiella intressen. Vinsten ska användas för att utveckla bolaget. Den här företagsformen kan ses som ett alternativ för konsumenter som frågar efter producenter av en mer ideell prägel. Hur reglerna i framtiden kan komma att användas, på exempelvis hälso- och sjukvårdens område uttalar sig riksdagen inte om nu. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft samtidigt som den nya aktiebolagslagen den 1 januari 2006.
Riksdagen godkände att lagutskottet skjuter upp behandlingen av Riksrevisionens styrelses förslag om länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndare till riksmötet 2006/07.
Aktiebolag ska kunna lämnan in anmälningar för registrering, ansökningar och årsredovisningshandlingar till Bolagsverket elektroniskt. Uppgifter som registreras i aktiebolagsregistret och som i dag kungörs på svenska även ska kunna registreras och kungöras på ett annat officiellt språk inom Europeiska unionen eller på norska eller isländska. Årsredovisningen ska få upprättas elektroniskt och undertecknas med en avancerad elektronisk signatur. Lagändringarna, som bland annar syftar till att genomföra ett EG-direktiv, börjar gälla den 1 juli 2006.
Regeringen har redovisat för riksdagen en handlingsplan för hållbar komsumtion för hushållen. Handlingsplanen syftar till att öka konsumenternas möjligheter till hållbar konsumtion, stärka deras motivation till ett ändrat beteende och öka deras engagemang för hållbar konsumtion. Det framtida arbetet kommer att inriktas mot att äta, bo och resa hållbart. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
Från den 1 januari 2007 ska det bli enklare och gå snabbare att ansöka om skuldsanering. Den stora skillnaden mot tidigare är att kronofogdemyndigheten ska kunna fatta beslut om skuldsanering även i de fall fordringsägarna säger nej. Ett sådant beslut ska kunna överklagas till tingsrätten. Dagens krav på att skuldsatta ska göra ett eget försök att komma överens med fordringsägarna innan de får ansöka om skuldsanering slopas. Liksom tidigare har kommunerna ansvar för att lämna råd och anvisningar till skuldsatta personer. Genom den nya lagen får Konsumentverket ett ansvar för att stödja kommunernas budget- och skuldrådgivning. Skuldsanering innebär att den skuldsatta under en period, oftast fem år, ska leva på begränsade ekonomiska resurser och att det överskott som eventuellt finns fördelas mellan fordringsägarna. Om den skuldsatta har möjlighet att betala tillbaka pengar fastställs en betalningsplan.
När ett barn uppges äga ett fordon så ska barnets förmyndare, i stället för barnet självt, registreras i vägtrafikregistret. Undantag ska gälla för fordon som barnet självt har behörighet att köra. Lagändringen medför att betalningsskyldighet som vilar på den registrerade ägaren belastar förmyndaren och inte barnet. Det kan handla om felparkeringsavgifter och fordonsskatt. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2006. Vidare ändras föräldrabalken, bland annat när det gäller den enskildes ansvar för ersättningen till förordnade ställföreträdare och samverkan mellan kommuner i överförmyndarfrågor. Dessa lagändringar börjar gälla den 1 juli 2006.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nya mål för konsumentpolitiken. De nuvarande konsumentpolitiska målen ersätts av ett nytt mål - Trygga konsumenter som handlar hållbart. Målet ska kompletteras med följande delmål: 1. Konsumentskyddet är på en hög nivå och tillgängligt för alla. 2. Medvetna och kunniga konsumenter hushåller med egna och gemensamma resurser. 3. Producenter och övriga näringsidkare tar sitt ansvar gentemot konsumenterna. Målen ska utvärderas år 2009. En annan nyhet är att Konsumentombudsmannen, KO, ska medverka i alla tvister på hela konsumentområdet om tvisten är av betydelse för rättstillämpningen eller om det finns ett allmänt konsumentintresse av att tvisten prövas. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2007. Enligt beslutet ska också reglerna i marknadsföringslagen om hur så kallade marknadsstörningsavgifter ska betalas och drivas in förtydligas. Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2006, det vill säga en månad senare än vad regeringen föreslagit. Riksdagen uppmanade dessutom regeringen att se över behörighetskraven för KO. Enligt dagens regler måste KO vara både jurist och ha goda allmänna ekonomiska kunskaper. Riksdagen fattade också två beslut som grundade sig på reservationer från de borgerliga partierna som fick stöd av Miljöpartiet vid omröstningen i kammaren. Det ena beslutet handlade om ett uttalande som riksdagen gjorde 2005 om att Konsumentverkets myndighetsutövning bör separeras från de opinionsbildande uppgifterna och att verksamheten bör begränsas till de rent produktkontrollerande uppgifterna samt till att kontrollera att den konsumenträttsliga lagstiftningen följs. Riksdagen uppmanade nu regeringen att redovisa vad som gjorts i ärendet. Det andra beslutet var en uppmaning till regeringen om att se över bland annat konsumenttjänstlagen, konsumentköplagen och produktsäkerhetslagen för att ge en mer enhetlig och konkurrensneutral tillämpning oavsett om verksamheter drivs privat eller offentligt.
Riksdagen godkände en överenskommelse i den europeiska patentkonventionen som ska minska patenthavares översättningskostnader. Därmed försvinner kravet på fullständig översättning till svenska som förutsättning för ett europeiskt patents giltighet i Sverige.
Reglerna om ersättning till ledande befattningshavare i näringslivet ändras den den 1 juli 2006. Bolagsstämman eller motsvarande organ ska alltid bestämma arvode och annan ersättning som gäller styrelseuppdrag till var och en av styrelseledamöterna. Bolagsstämman i ett aktiemarknadsbolag ska besluta om riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare. Revisorerna ska granska att riktlinjerna följs. Skyldigheten för publika aktiebolag och finansiella företag att i årsredovisningen lämna uppgifter om bland annat löner till ledande befattningshavare utvidgas.