797 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Motioner, Utskottens kallelser och föredragningslistor, Utskottens verksamhetsberättelser, 2010/11, Trafikutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum
Utbildningsutskottets verksamhet vid
riksmötet 2010/11
Utbildningsutskottet
Beredningsområde
Utbildningsutskottet
UbU bereder ärenden om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, skolväsendet, högre utbildning och forskning samt studiestöd. Ärenden om anslag inom
utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16 Utbildning och universitetsforskning
Trafikutskottets verksamhet vid riksmötet 2010/11 Beredningsområde
Trafikutskottet TU bereder ärenden som rör vägar och vägtrafik, järnvägar och järnvägstrafik, hamnar och sjöfart, flygplatser och luftfart, trafiksäkerhet, post, elektroniska kommunikationer samt it-politik. Anslag inom
utgiftsområde 22 Kommunikationer
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2010/11:1 Tisdag 2011-09-27 kl. 11:00
Föredragningslista
Trafikutskottet 2010/11:1
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2010/11:1
Datum och tid: 11:00
Plats: RÖ 7-23
Föredragningslista
1. EU-information från Näringsdepartementet
Infrastrukturminister Catharina ElmsäterSvärd med medarbetare informerar inför rådsmöte den 6 oktober 2011
för EU:s transportministrar
Studiestödstagare som har gått utbildningar som omfattar 60 högskolepoäng men med kortare studietid än 40 veckor har fått återbetalningskrav från CSN. Regeringen vill nu komma till rätta med detta problem och föreslår därför ett flexiblare studiestödssystem där dessa studenter inte ska drabbas av återkrav. Förslaget omfattar utbildningsprogram vid högskolor som före den 1 januari 2010 har haft ett upplägg som innebär att ett normalstudieår motsvarar mindre än 40 veckor men minst 36 veckor. Studierna ska ha bedrivits från och med den 1 juli 2008. Ett par andra nyheter i regeringens förslag är att studiestödstagare måste lämna aktuell adress till Centrala studiestödsnämnden, CSN, och att preskriptionstiden för studiestödsfordringarna förlängs. Fordringarna ska preskriberas 25 år efter tillkomsten, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Änringarna börjar att gälla den 1 juli 2011.
Riksdagen har sagt sa till ett lagförslag från regeringen om flygplatsavgifter som berör Stockholm Arlanda flygplats. Den nya lagen grundar sig på ett EU-direktiv som ska bidra till att flygplatsavgifterna, som flygbolagen betalar, tas ut på ett öppet och konkurrensneutralt sätt på EU:s större flygplatser. Direktivet har tillkommit efter en längre tids klagomål från flygbolagen om att priserna för att utnyttja en flygplats varierar mellan de olika flygplatserna utan att servicenivån varierar på motsvarande sätt. Flygplatsledningen och flygbolagen ska fortlöpande samråda om avgifterna i fortsättningen. Samrådet ska vara obligatoriskt om flygplatsledningen överväger att höja avgifterna eller förändra grunderna för avgifterna. Det föreslås också att regeringen eller Transportstyrelsen, efter regeringens bemyndigande, ska få ingå avtal med ett annat land om att landet ska få utöva tillsyn över svenska flygplan. Förslaget kommer att underlätta för flygbolag att låna ut sina flygplan under tider när dessa inte går i trafik. Lagen börjar att gälla den 1 augusti 2011.
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2010/11:33 Torsdag 2011-06-09 kl. 09:00
Föredragningslista
Utbildningsutskottet 2010/11:33
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2010/11:33
Datum och tid: 09:00
Plats: RÖ 4-30
Föredragningslista
1. Information från Sveriges Kommuner och Landsting samt Utbildningsdepartementet
Information från Sveriges Kommuner och Landsting samt Utbildningsdepartementet
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2010/11:34 Torsdag 2011-06-09 kl. 08:15
Föredragningslista
Trafikutskottet 2010/11:34
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2010/11:34
Datum och tid: 08:15
Plats: RÖ 7-23
Föredragningslista
1. Justering av protokoll
2. Lag om flygplatsavgifter TU27 Justering
Proposition 2010/11:143
Föredragande: CM
3. Övriga frågor
4. Justering av protokoll
Fråga
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2010/11:33 Tisdag 2011-06-07 kl. 11:00
Föredragningslista
Trafikutskottet 2010/11:33
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2010/11:33
Datum och tid: 11:00
Plats: RÖ 7-23
Föredragningslista
1. EU-information från Näringsdepartementet
Statssekreterare Carl von der Esch med medarbetare från Näringsdepartementet informerar inför rådsmöte den 16 juni 2011
Elever som går en lärlingsutbildning på gymnasienivå ska ingå ett skriftligt utbildningskontrakt med arbetsplatsen där de är lärlingar. Kontraktet ska undertecknas av eleven, arbetsplatsen och skolan. Om eleven är under 18 år ska också vårdnadshavaren underteckna kontraktet. Det ligger på skolans ansvar att se till att kontraktet upprättas. Av utbildningskontraktet ska det framgå vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen och vad dessa delar omfattar. Kontraktet ska också reglera hur kostnaden för eventuella skador som eleven orsakar på arbetsplatsen ska fördelas mellan skolan och arbetsplatsen. Dessutom ska kontraktet innehålla uppgifter om avtalstider, grunder för att bryta avtalet och kontaktpersoner på skolan och arbetsplatsen. Ändringarna gäller från den 1 juli 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Motion till riksdagen
2010/11:T19
av Anders Ygeman m.fl. S med anledning av skr. 2010/11:139 Riksrevisionens granskning av kostnadskontroll i stora järnvägsinvesteringar
S20008
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen omedelbart bör
Motion till riksdagen
2010/11:T18
av Stina Bergström m.fl. MP med anledning av skr. 2010/11:139 Riksrevisionens granskning av kostnadskontroll i stora järnvägsinvesteringar
MP030
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att genomföra förslagen från
Trafikutskottet har granskat EU-kommissionens vitbok om en färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde. Färdplanen innehåller visioner och målsättningar för att åstadkomma ett konkurrenskraftigt och hållbart transportsystem. Utskottet instämmer i huvudsak i de mål och initiativ som kommissionen redovisar. Utskottet betonar vikten av miljö- och klimatrelaterade frågor liksom behovet av att skapa ett mer enhetligt transportsystem i Europa med bland annat väl fungerande transportflöden över nationsgränserna. Utskottet understryker också att särskild hänsyn måste tas till de förhållanden som råder i länder som Sverige med stora avstånd och låg befolkningstäthet i stora områden. Kommissionen föreslår ett procentuellt mål för överflyttning av transporter från väg till andra transportslag. Utskottet ifrågasätter detta. En överflyttning från ett transportslag till ett annat inte kan vara ett mål i sig, menar utskottet. Det är bättre, tycker utskottet, att fokusera på att förbättra förutsättningarna för konkurrenskraftiga transporter inom de övriga transportslagen. Kommissionens tycker att det bör bli obligatoriskt att införa vägavgifter och skatter genom kilometerskatt för tunga lastbilar. Utskottet håller inte med. Utskottet stöder inte heller något generellt initiativ till att öronmärka inkomster från transportsektorn. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
Behörighetskraven för lokförare anpassas till ett EU-direktiv. Syftet med direktivet är att skapa enhetliga regler för hela EU. Ändringarna innebär följande: Ett nytt förarbevis för lokförare införs. Förarbeviset utfärdas av Transportstyrelsen och styrker att föraren uppfyller vissa minimikrav när det gäller bland annat lämplighet och utbildning. Alla lokförare ska dessutom ha kompletterande intyg som anger vilken typ av tåg de har rätt att köra och på vilken järnvägsinfrastruktur. Intygen utfärdas av arbetsgivaren. Alla förarbevis och intyg samlas i ett register. Utbildningssamordnarna och de lärare som beslutar om betygen, så kallade examinatorer, ska godkännas av Transportstyrelsen. Detsamma gäller för de läkare och psykologer som bedömer lokförarnas fysiska och psykiska lämplighet. Den nya lagen gäller från den 1 juli 2011. De nya behörighetskraven gäller inte fristående lokala och regionala järnvägsnät, tunnelbana eller spårvägar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med ett förtydligande. Riksdagen vill inte att reglerna för registrering av järnvägsinfrastruktur och järnvägsfordon ska gälla för museijärnvägar. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma med förslag på hur ett sådant undantag kan regleras. Därmed sa riksdagen delvis ja till en motion från Socialdemokraterna.
Riksdagen godkände den ändrade STCW-konventionen, en internationell konvention som handlar om normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning. För att den svenska lagstiftningen ska följa konventionen behöver lagen om vilotid för sjömän anpassas. En nyhet är att bestämmelserna inte bara omfattar sjömän som arbetar med vakthållning, utan även sjömän som arbetar med fartygets säkerhet, med att förhindra föroreningar och med sjöfartsskyddet. En annan nyhet gäller vilotiden för sjömän. Hittills har det gått att i undantagsfall minska den minsta tillåtna vilotiden från 10 timmar till 6 timmar under en 24-timmarsperiod. Denna undantagsregel tas nu bort. Samtidigt införs en möjlighet att dela upp den minsta tillåtna vilotiden i tre perioder, jämfört med två i dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen sa nej till motioner om postservice och grundläggande betaltjänster från allmänna motionstiden 2010. Orsaken är bland annat att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om statens ansvar för postservice, fastighetsboxar, gemensamt porto inom Öresundsregionen och tillgång till grundläggande betaltjänster. Riksdagen anser att frågan om postservice och -tjänster för boende på landsbygden är viktig. Riksdagen förutsätter att regeringen och Post- och telestyrelsen bevakar frågan.
Vissa undantagsbestämmelser införs vid betygssättningen i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Bland annat blir det möjligt att vid betygssättning i grundsärskolan bortse från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9 om det finns särskilda skäl. Andra ändringar gäller undervisningen i teckenspråk i specialskolan och stöd till inackordering för gymnasieelever. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
