Sök

Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om tvistlösningsmekanismen för dubbelbeskattning är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

EU-kommissionen anser att det finns behov av att förbättra den befintliga tvistlösningsmekanismen för dubbelbeskattning i EU. Syftet är att utforma ett rättvist och effektivt skattesystem som ökar rättssäkerheten. Riksdagen håller med om att mekanismen bör förbättras men tycker inte att kommissionen klarlagt varför en lösning på problemen inom tvistlösningsområdet måste ske genom ett direktiv.

Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-12

Debatt

2016-12-13

Beslut

2016-12-14

Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om en gemensam bolagsskattebas är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

Kommissionen har presenterat förslag som ska genomföras i två steg; ett förslag om en gemensam bolagsskattebas är tänkt att antas först. I ett andra steg ska förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas införas. Kommissionen har angett mål som gäller båda förslagen. Det gör det svårare för riksdagen att bedöma om målen för respektive förslag i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsländerna eller bättre kan uppnås på EU-nivå. Riksdagen delar också regeringens bedömning att medlemsländerna initialt är mer lämpade att avgöra hur företagsbeskattningen bör utformas.

Riksdagen delar även regeringens bedömning att förslaget om gemensam konsoliderad bolagsskattebas i många delar är vagt och oprecist, svåröverskådligt och innehåller oklarheter.

Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-12

Debatt

2016-12-13

Beslut

2016-12-14

Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om en gemensam bolagsskattebas är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

Kommissionen har presenterat förslag som ska genomföras i två steg; förslaget om en gemensam bolagsskattebas är tänkt att antas först. I ett andra steg ska ett förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas införas. Kommissionen har angett mål som gäller båda förslagen. Det gör det svårare för riksdagen att bedöma om målen för respektive förslag i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsländerna eller bättre kan uppnås på EU-nivå. Riksdagen delar också regeringens bedömning att medlemsländerna initialt är mer lämpade att avgöra hur företagsbeskattningen bör utformas.

Riksdagen konstaterar att möjligheten att motverka bland annat skatteflykt kan hanteras inom ramen för det nyligen antagna direktivet mot skatteflyktsmetoder som påverkar hur den inre marknaden fungerar. Detta direktiv innehåller också minimistandarder med en möjlighet för medlemsländerna att utforma bestämmelser efter nationella förutsättningar, en möjlighet som skulle gå förlorad vid ett införande av absoluta regler mot skatteflykt.

Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-12

Debatt

2016-12-13

Beslut

2016-12-14

Föredragningslista Utbildningsutskottet 2016/17:14 Kallelse: Utskottssammanträde 2016/17:14 Datum och tid: 2016-12-06 11:00 Plats: RÖ 4-30 1. Justering av protokoll Protokoll 2016/17:13 2. Anmälningar 3. Inkomna EU-dokument Lista över inkomna EU-dokument EU-blad 13 4. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten för 2017 inom utgiftsområdet 15 Studiestöd. Sammanlagt går 22,4 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till bidrag till studiemedel (15,3 miljarder) och studiehjälp (3,4 miljarder).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden, bland annat när det gäller bidrag till studiesociala ändamål.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

11, 34 minuter

Justering

2016-12-01

Bordläggning

2016-12-12

Debatt

2016-12-13

Beslut

2016-12-14

Föredragningslista Utbildningsutskottet 2016/17:13 Kallelse: Utskottssammanträde 2016/17:13 Datum och tid: 2016-12-01 10:00 Plats: RÖ 4-30 1. Justering av protokoll Protokoll 2016/17:12 2. Anmälningar 3. Inkomna EU-dokument och EU-blad Lista över inkomna EU-dokument EU-blad 2016/17:11 EU-blad 2016/17:12 4. Utgiftsområde

Föredragningslista Skatteutskottet 2016/17:17 Kallelse: Utskottssammanträde 2016/17:17 Datum och tid: 2016-12-01 10:00 Plats: RÖ 4-09 1. Aktuella EU-frågor Information Statssekreterare Leif Jakobsson, finansrådet Linda Haggren och kanslirådet Johanna Mihaic, Finansdepartementet 2. Kommissionens förslag till rådets

Taket för uppskovsbelopp vid försäljning av privatbostäder ska slopas. Det innebär att man vid en försäljning kan begära uppskov med att betala skatt på hela vinsten. Det gäller försäljningar som genomförs under perioden 21 juni 2016 - 30 juni 2020.

Dessutom ska metoden för att beräkna uppskovsbeloppet vid köp av en billigare bostad ändras permanent. Metoden att beräkna beloppet är generösare än den nuvarande och innebär bland annat att uppskov alltid kan ges på någon del av vinsten. Denna beräkningsmetod är en återgång till det system som gällde fram till 2008.

Syftet med förändringen är att öka rörligheten på bostadsmarknaden. När vinsten från en försäljning inte beskattas kan säljaren investera pengarna i en ny bostad.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2016-11-24

Bordläggning

2016-12-06

Debatt

2016-12-07

Beslut

2016-12-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelningen av pengar inom utgiftsområdet skatt, tull och exekution för 2017. Sammanlagt går cirka 11 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Skatteverket får drygt 7,3 miljarder kronor, Tullverket drygt 1,7 miljarder och Kronofogdemyndigheten knappt 1,9 miljarder kronor.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

15, 54 minuter

Justering

2016-11-24

Bordläggning

2016-11-30

Debatt

2016-12-01

Beslut

2016-12-07

Föredragningslista Utbildningsutskottet 2016/17:12 Kallelse: Utskottssammanträde 2016/17:12 Datum och tid: 2016-11-29 11:00 Plats: RÖ 4-30 1. Information från Arbetsförmedlingen Generaldirektören Mikael Sjöberg och direktören för avdelningen förmedlingsavdelningen Marie Linell-Persson 2. Justering av protokoll Protokoll

Föredragningslista Skatteutskottet 2016/17:16 Kallelse: Utskottssammanträde 2016/17:16 Datum och tid: 2016-11-29 11:00 Plats: RÖ 4-09 1. Justering av protokoll 2. Kanslimeddelanden 3. Kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas Subsidiaritetsprövning. Ev. beslut Föredragande:

Det ska bli svårare för företag som utstationerat arbetskraft att undvika sanktionsavgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som bygger på tvingande EU-regler.

Den fria rörligheten inom EU innebär att ett företag har rätt att använda sin egen arbetskraft för att utföra tjänster i en annan medlemsstat. Om inte företaget följer medlemsstatens regler har landet rätt att ta ut avgifter. Men struntar företaget i att betala avgiften är det ofta svårt för det aktuella landet att driva in pengarna. Därför ska nu nya regler införas i hela EU för att förhindra att företag kan smita från sanktionsavgifter. Samma regler ska även gälla inom EES då dessa länder anslutit sig till samarbetet.

I Sverige blir det Kronofogden som blir ansvarigt för att driva in sanktionsavgifter för de företag som har utstationerat arbetstagare. Det ska ske på ungefär samma sätt som Kronofogden jobbar med indrivningar i Sverige.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-11-24

Bordläggning

2016-12-02

Debatt

2016-12-06

Beslut

2016-12-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning.

Det innebär att behöriga myndigheter i EU-länderna, som till exempel Skatteverket i Sverige, automatiskt ska utbyta information om vissa typer av förhandsbesked utan att behöva göra en formell begäran. Syftet är att möjliggöra ett effektivt utbyte av upplysningar. Det ska öka möjligheten att motverka skatteflykt, aggressiv skatteplanering och skadlig skattekonkurrens inom EU.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 15 minuter

Justering

2016-11-24

Bordläggning

2016-12-02

Debatt

2016-12-06

Beslut

2016-12-07

Det kommer att införas ett golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen. Det blir två olika nivåer på golven: 0 procent, respektive 0,5 procent.

Statslåneräntan används som referensränta i skattelagstiftningen i vissa fall. Den används bland annat för att beräkna avkastningsskatt på pensionsmedel och inkomst från fåmansbolag.

Riksgälden fastställer statslåneräntan varje torsdag.

Syftet med förändringen är att underlätta tolkningen av reglerna om statslåneräntan skulle bli noll procent eller negativ. I de perioder när ränteläget är osäkert skapar det nya systemet trygghet i hur lagstiftningen ska tillämpas, tror regeringen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 31 minuter

Justering

2016-11-24

Bordläggning

2016-12-06

Debatt

2016-12-07

Beslut

2016-12-07

Motion till riksdagen 2016/17:3538 av Christer Nylander m.fl. L, M, C, KD med anledning av prop. 2016/17:46 En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör renodla utvärderingen av försöksverksamheten med betyg

Inlämnad

2016-11-25

Förslag

1

Utskottsberedning

2016/17:UbU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:3537 av Daniel Riazat m.fl. V med anledning av prop. 2016/17:46 En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition 2016/17:46 En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4. Motivering Propositionen föreslår

Inlämnad

2016-11-25

Förslag

1

Utskottsberedning

2016/17:UbU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Föredragningslista Skatteutskottet 2016/17:15 Kallelse: Utskottssammanträde 2016/17:15 Datum och tid: 2016-11-24 10:00 Plats: RÖ 4-09 1. Justering av protokoll 2. Kanslimeddelanden 3. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution SkU1 Justering Prop. 2016/17:1 motioner Föredragande: Åkerrén 4. Anmälan om kammardebatt

Motion till riksdagen 2016/17:3533 av Stefan Jakobsson och Robert Stenkvist båda SD med anledning av prop. 2016/17:46 En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition 2016/17:46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Inlämnad

2016-11-23

Förslag

2

Utskottsberedning

2016/17:UbU10

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Föredragningslista Skatteutskottet 2016/17:14 Kallelse: Utskottssammanträde 2016/17:14 Datum och tid: 2016-11-22 11:00 Plats: RÖ 4-09 1. Information från Finansdepartementet Finansminister Magdalena Andersson, Finansdepartementet, informerar om regeringens arbete beträffande de skattemässiga regleringarna avseende

Fler vuxna får rätt att läsa på komvux, kommunal vuxenutbildning. Regeringens förslag innebär att alla vuxna över 20 år får rätt att gå en utbildning på komvux för att bli behöriga att söka in till högskolor eller yrkeshögskolor. Det här gäller alla som uppfyller kraven för att få delta i komvux på gymnasienivå.

Förslaget innebär att det inte längre krävs en examen från ett yrkesprogram i gymnasieskolan för att få läsa på komvux på gymnasienivå. Har man uppnått grundläggande behörighet till högskolan har man också rätt att läsa på komvux för att uppnå särskild behörighet till högskolan. Det finns heller ingen begränsning i hur många olika behörigheter någon får läsa in.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 41 minuter

Justering

2016-11-15

Bordläggning

2016-11-23

Debatt

2016-11-24

Beslut

2016-11-24