Sök

För att anpassa svenska regler till EU:s energieffektiviseringsdirektiv görs en rad lagändringar. Beslutet innebär bland annat att:

• stora företag ska göra en energikartläggning vart fjärde år
• leverantörer av el ska fakturera kunderna för den uppmätta förbrukningen av el, om leverantören har tillgång till mätvärden
• nya krav införs på mätning av energiförbrukning i lägenheter
• kraven skärps på att myndigheter ska använda energi mer effektivt.

Näringsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, delar regeringens bedömning om att det nu gällande svenska målet för energieffektivisering uppfyller EU-direktivets krav på ett vägledande nationellt mål. Utskottet håller också med regeringen om att befintliga metoder för att uppnå en effektivare energianvändning är att föredra framför att införa ett kvotpliktssystem med så kallade vita certifikat.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Huvuddelen av lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2014.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

35, 110 minuter

Justering

2014-04-16

Debatt

2014-04-28

Beslut

2014-04-29

Reglerna för beskattningsår och tidpunkten för när en inkomstdeklaration ska lämnas av den som har en utländsk pensions- eller kapitalförsäkring ändras. Det innebär att alla skattskyldiga nu bara får en tidpunkt för att deklarera per år.

En skyldighet att betala avkastningsskatt införs för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupper som har sitt säte i Sverige. Regler införs också för vad som menas med beskattningsår för dessa bolag och organisationer.

Elever i gymnasiet som går en lärlingsutbildning kan få ersättning för kostnader av Centrala studiestödsnämnden. Denna ersättning ska nu bli skattefri.

Regeringen förlorar möjligheten att befria vissa typer av projekt för teknisk utveckling av miljövänliga produkter från energiskatt och koldioxidskatt på bränsle.

De nya reglerna för beskattningsår och avkastningsskatt börjar gälla den 1 juni 2014. Ändringarna av reglerna för ersättning till lärlingar och skatt på energi börjar gälla den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-10

Debatt

2014-05-07

Beslut

2014-05-07

Den 1 juli 2014 ändras tullagen och offentlighets- och sekretesslagen med anledning av en ny EU-förordning om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter. Bakgrunden är att EU-kommissionen tillsammans med EU-länderna sett över tidigare regler. Med den nya EU-förordningen skärps reglerna om kontroll av efterlevnaden av immateriella rättigheter och samtidigt förtydligas reglerna för att höja rättssäkerheten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-10

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Liberia om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2014-04-10

Bordläggning

2014-05-07

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Qatar om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-10

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Sverige har sedan tidigare ett skatteavtal med Japan för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt när det gäller skatter på inkomst. Ändringarna i avtalet innebär bland annat större möjlighet att slippa betala källskatt på utdelning från dotterbolag till moderbolag. Dessutom ska källstaten inte ta ut skatt på ränta, utom i särskilda fall. Det gäller även royalties. Bestämmelser för hur tvister ska lösas när dubbelbeskattning har skett införs också. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-10

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Riksdagen godkände ett nytt skatteavtal mellan Sverige och Georgien för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt. Avtalet innehåller bestämmelser om informationsutbyte som har utformats enligt den modell som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, rekommenderar. I avtalet finns också bestämmelser som ska förhindra avtalsförmåner för offshoreverksamhet, så kallade coordination centres eller liknande verksamhet som byggs upp främst av skatteskäl. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-10

Bordläggning

2014-05-07

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Den som ansöker om att få ett svenskt patent ska kunna lämna in sin ansökan på engelska. I dagsläget måste ansökningar om patent lämnas in på svenska. Det kräver ofta ett omfattande översättningsarbete. Syftet med beslutet är att den som söker patent ska kunna begränsa sina kostnader för översättningar. Med patent menas ensamrätt att utnyttja en uppfinning. Det innebär till exempel att ingen annan får tillverka eller sälja uppfinningen om inte den som har patentet ger tillstånd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om immaterialrätt.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

5, 22 minuter

Justering

2014-03-20

Debatt

2014-04-09

Beslut

2014-04-10

Regeringen eller Energimarknadsinspektionen ska få bestämma närmare regler för hur skäliga kostnader och en rimlig avkastning för elnätsföretagen ska beräknas. Enligt gällande lag fattar Energimarknadsinspektionen beslut om en intäktsram för varje elnätsföretag. Ramen bestämmer hur stora avgifter företagen kan ta ut av sina kunder under de närmaste fyra åren. Företagen kan överklaga beslutet och frågan avgörs då i domstol. Näringsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, konstaterar att dagens bestämmelser ofta leder till långa domstolsprocesser och en osäkerhet om vad som gäller, både för elnätsföretagen och deras kunder. Utskottet delar regeringens uppfattning att det behövs tydligare regler på området.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2014-03-25

Debatt

2014-04-09

Beslut

2014-04-10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om olika näringspolitiska frågor. Motionerna handlar om företagsfrämjande insatser, regelförenklingar för företagare och olika näringsgrenar som till exempel turism samt kulturella och kreativa näringar.

Behandlade dokument

75

Förslagspunkter

7

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

42, 159 minuter

Justering

2014-03-25

Debatt

2014-04-03

Beslut

2014-04-10

Riksrevisionen har granskat skattekontroll och hantering av vissa skatter i statliga myndigheter och kommuner. Riksrevisionen menar att det finns brister i mervärdesskatteredovisningen hos statliga myndigheter och kommuner och att kontrollen av redovisningen inte är tillräcklig.

Regeringen håller med Riksrevisionen om att reglerna om uttagsbeskattning av fastighetstjänster behöver granskas. Andra brister menar regeringen kan åtgärdas genom dialog med myndigheterna om hur man med information och utbildning kan tillämpa reglerna på rätt sätt. Riksrevisionen rekommenderar att det i ersättningslagen införs en avgift som motsvarar skattetillägg. Regeringen bedömer att det inte behövs eftersom Skatteverket har möjlighet att begära in uppgifter från eller göra revision hos kommunerna.

Riksdagen delar regeringens bedömning och beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2014-03-25

Debatt

2014-04-03

Beslut

2014-04-03

De regler som gäller för att balansera det västsvenska naturgassystemet ska gälla också för naturgasledningar som inte är kopplade till detta system. Bland annat ska innehavaren av en naturgasledning som inte är ihopkopplad med det västsvenska naturgassystemet se till så att det är balans mellan inmatning och uttag av naturgas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2014 och den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-03-13

Debatt

2014-04-09

Beslut

2014-04-10

Trängselskatten höjs i Stockholms innerstad. Dessutom införs trängselskatt på Essingeleden. Syftet är att förbättra miljön och möjligheterna att ta sig fram i Stockholm. Pengarna ska användas till att bygga ut tunnelbanan i Stockholms län.

Höjningen innebär att den högsta nivån blir 35 kronor i stället för 20 kronor. Under lågtrafik mitt på dagen blir skatten 11 kronor. För Essingeleden blir trängselskatten 30 kronor som högst och 11 kronor som lägst. Taket för maximal trängselskatt för ett dygn höjs från 60 till 105 kronor.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

31, 88 minuter

Beredning

2014-03-06

Justering

2014-03-18

Debatt

2014-03-26

Beslut

2014-03-26

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om inkomstskatt. Motionerna handlar bland annat om skatteskala och grundavdrag, pensionsförsäkringar, personalvårdsförmåner, hälsofrämjande åtgärder, förmånsvärde för vissa miljöbilar, personaloptioner och kostnadsersättningar från kommunen. Andra motioner handlar om gåvor och bidrag till ideella ändamål, plockning av bär, svamp och kottar, HUS-avdrag, fackförenings- och a-kasseavgift, reseavdrag och tjänsteställe samt dubbelbeskattningsavtal.

Behandlade dokument

99

Förslagspunkter

14

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

24, 107 minuter

Justering

2014-03-06

Debatt

2014-03-20

Beslut

2014-03-26

EU-kommissionen har lämnat förslag på hur ramarna för EU:s klimat- och energipolitik ska se ut mellan 2020-2030. Näringsutskottet har granskat förslaget och anser att det är välkommet och välbalanserat. Utskottet tycker att kommissionens förslag om att minska utsläppen av växthusgaser inom EU med 40 procent till 2030 är bra. Minskningen gäller jämfört med 1990 års nivå. Här är det viktigt att fördelningen av bördan mellan EU-länderna görs på ett kostnadseffektivt sätt. Kommissionen föreslår även att minst 27 procent av energin inom EU ska komma från förnybara källor. Även det är bra, anser näringsutskottet.

EU ska också sätta upp mål för energieffektivisering. Regeringen och kommissionen anser dock att det finns anledning att vänta in uppföljningen av införandet av reglerna för energieffektivisering inom EU innan man sätter upp detta mål. Näringsutskottet håller med.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

43, 134 minuter

Justering

2014-03-11

Debatt

2014-03-13

Beslut

2014-03-19

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om olika mineralpolitiska frågor. Anledningen till att riksdagen sa nej till motioner om ändringar i minerallagen är främst att regeringen planerar att föreslå sådana ändringar under våren 2014. Riksdagen sa även nej till motioner om förbud mot uranbrytning och uranprospektering. Riksdagen har tidigare under mandatperioden tagit ställning till de frågor dessa motioner tar upp samt anser att gällande regler är tillräckliga.

Riksdagen sa också nej till motioner om krav på höjda avgifter inom gruvnäringen. Näringsutskottet har förberett riksdagens beslut och anser att höjda avgifter skulle minska investeringsviljan och slå hårt mot de bolag inom gruvnäringen som just nu etablerar sig i Sverige.

Skälet till att riksdagen sa nej till motioner om förbud mot utvinning av fossil energi och skiffergas är bland annat att det redan finns strikta miljörestriktioner för utvinning av gas i Sverige. Dessutom har EU-kommissionen tidigare i år presenterat minimirekommendationer som bör vara uppfyllda vid utvinning av skiffergas.

Andra motioner handlar om de samhällsutmaningar som följer i spåren av gruvnäringens expansion i Malmfälten, ett nationellt samverkansprogram samt om ökad beredskap i samhället i samband med gruvnedläggningar.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

11

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

23, 89 minuter

Justering

2014-03-06

Debatt

2014-03-19

Beslut

2014-03-26

Riksrevisionen har granskat statens verksamhet för att främja företagens förmåga till export. Syftet har varit att undersöka om verksamheten är effektiv och organiserad utifrån företagens behov. Riksrevisionen har i sin rapport lämnat rekommendationer till regeringen och de statliga aktörerna som ingår i granskningen. Regeringen har lämnat en skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskning.

Näringsutskottet konstaterar att regeringen tänker genomföra flera åtgärder med anledning av rekommendationerna. Det har redan startat ett arbete som ligger i linje med detta. Utskottet tycker att det är viktigt att verksamheten löpande följs upp och utvärderas. Utskottet välkomnar därför att regeringen gett Tillväxtanalys i uppdrag att ta fram och föreslå mätmetoder och indikatorer som kan användas i detta arbete. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till två motioner med anledning av skrivelsen och motioner från allmänna motionstiden 2013 om handelspolitiska frågor.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

14

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

14, 64 minuter

Beredning

2014-01-30

Justering

2014-02-20

Debatt

2014-03-12

Beslut

2014-03-12

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om punktskatter. Skälet är främst tidigare riksdagsbeslut och att arbete redan pågår inom de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om skatt på finansiella transaktioner, skatt på elkraft, skatt på drivmedel, fordonsskatter, miljöskatt på flyg och skatt på alkohol och tobak. Andra frågor som tas upp är privatinförsel av alkohol och tobak och försäljning i exportbutiker, reklamskatt och lotteriskatt. Motionerna innehåller också förslag om skatt på handelsgödsel, bekämpningsmedel, avfall som deponeras eller förbränns, naturgrus, animaliska livsmedel och gruvverksamhet samt förslag om styrmedel för biokolteknik.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

21

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

31, 117 minuter

Justering

2014-02-27

Debatt

2014-03-12

Beslut

2014-03-13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om beskattning av företag, kapital och fastigheter. Skälet är främst att arbete redan pågår inom de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar om allmänna frågor inom företagande och investeringar, utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, kapitalvinst vid fastighetsförsäljning, fastighetsskatt på elproduktion, uttagsbeskattning av vindkraftskooperativ, tonnageskatt, boendebeskattning, äkta och oäkta bostadsföretag, avskrivning av flyttbara bostadshus, avdrag för sponsring, representation, gåvor och forskning, konstinköp och rationaliseringsförvärv inom skogsbruket.

Behandlade dokument

68

Förslagspunkter

12

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

29, 112 minuter

Justering

2014-02-27

Debatt

2014-03-12

Beslut

2014-03-12

Riksrevisionen har granskat statens insatser för energieffektivisering inom industrin. Granskningen har särskilt fokuserat på programmet för energieffektivisering, PFE. Riksrevisionen menar att både målen för och effekterna av PFE är oklara.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen anser att Riksrevisionens slutsats om effekterna av PFE går lite för långt.

Energieffektivisering är ett viktigt medel för att nå målsättningar om ekologisk hållbarhet och minskad klimatpåverkan, ökad försörjningstrygghet och ökad konkurrenskraft, anser näringsutskottet, som har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att det framgår i skrivelsen att regeringen arbetar med frågan om hur energieffektivisering inom industrin framöver kan förbättras.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om olika energipolitiska frågor.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

14

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

20, 75 minuter

Justering

2014-02-20

Debatt

2014-03-06

Beslut

2014-03-12