Sök

Konkurrensen på fjärrvärmemarknaden är begränsad och de stora fjärrvärmeföretagen har en dominerande ställning. För att öka konkurrensen ska nu fler leverantörer av värme få möjlighet att ansluta sig till fjärrvärmenäten. Den som vill ansluta sig till ett fjärrvärmenät ska få ett så kallat reglerat tillträde till rörledningarna under vissa förutsättningar. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014.

När det gäller att förbättra för fjärrvärmekunderna ska frivilliga överenskommelser inom den så kallade Prisdialogen prövas innan nya regler införs. Prisdialogen är ett system för att pröva ändringar i fjärrvärmepriser. Prisdialogen syftar bland annat till att nå rimliga, förutsägbara och stabila prisförändringar på fjärrvärme.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-05-08

Debatt

2014-05-27

Beslut

2014-05-27

Konkurrenslagen ändras i syfte att skapa en effektivare konkurrenstillsyn. De nya reglerna ska göra det enklare för företag att anmäla konkurrensskadligt samarbete. De ska samtidigt ge Konkurrensverket bättre underlag för att ingripa mot sådant samarbete.

Det införs även nya regler som gör det möjligt för Konkurrensverket att tillfälligt stoppa löptiden för de tidsfrister som gäller vid verkets prövning av företagskoncentrationer. Till exempel ska löptiderna kunna stoppas om ett företag inte lämnar de uppgifter som behövs för prövningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 augusti 2014.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-05-06

Debatt

2014-05-27

Beslut

2014-05-27

Det samarbete om patent som finns i EU i dag är dyrt och krångligt för den som vill få ett patent som gäller i flera EU-länder. Avgifter måste betalas i alla länder och i flera länder måste man lämna in översättningar. Tvister kring patent prövas i de enskilda länderna. Det ger en risk att domstolar i olika länder dömer olika.

Men nu ska ett mer enhetligt patentskydd införas i EU. Det betyder att den som söker patent ska kunna få ett patent som gäller i nästan hela EU genom en enda ansökning. Det bildas också en europeisk patentdomstol som ska döma i nästan alla ärenden som rör europeiska patent. Domstolen får en nordisk-baltisk avdelning som placeras i Stockholm.

Det nya patentsystemet ska enligt planerna börja användas under år 2015. Några få europeiska länder kommer att stå utanför det nya samarbetet.

Riksdagen sa ja till avtalet om en enhetlig patentdomstol och de lagändringar som behövs för att anpassa de svenska lagarna till det nya patentsystemet. Riksdagen godkände också avtalet om en nordisk-baltisk avdelning av patentdomstolen. Regeringen får bestämma när lagändringarna ska träda i kraft.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2014-05-06

Debatt

2014-05-27

Beslut

2014-05-27

Reglerna om strukturfondspartnerskap anpassas till de program och mål som ska gälla under perioden 2014-2020. Strukturfondspartnerskapen prioriterar mellan ansökningar om stöd från EU:s strukturfonder. Strukturfonderna bidrar till att finansiera projekt som syftar till olika typer av förbättringar för EU:s regioner och utsatta grupper i samhället.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-29

Debatt

2014-05-27

Beslut

2014-05-27

Regeringen har för avsikt att ta fram ett förslag som syftar till att göra sekretesskyddet för våldsutsattas personuppgifter starkare. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att det är viktigt att arbetet bedrivs skyndsamt och att ett förslag läggs fram inom rimlig tid. Till grund för beslutet ligger en motion från Socialdemokraterna.

Dessutom sa riksdagen ja till regeringens förslag om förstärkt skydd av personuppgifter för hotade och förföljda personer. Beslutet innebär bland annat att Skatteverket ska kunna fråga polis och socialnämnd om hjälp vid utredning av frågor om kvarskrivning och sekretessmarkeringar i folkbokföringen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2014-04-29

Bordläggning

2014-05-07

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

I dagsläget kan den som vill starta en anläggning för förnybar elproduktion, till exempel en vindkraftspark, behöva stå för hela kostnaden för att förstärka elnätet. Detta när en förstärkning måste göras för att den aktuella anläggningen ska kunna anslutas till nätet. Elproducenter som ansluter sig efter det kan utan särskild kostnad använda den outnyttjade delen av förstärkningen. På grund av detta vill få företag ansluta sig först till elnätet, något som i sin tur leder till att utbyggnaden av förnybar elproduktion går långsamt.

Därför införs nya regler om hur kostnaderna för förstärkning av elnätet ska fördelas. Det innebär att det statliga affärsverket Svenska kraftnät ska stå för den inledande kostnaden för förstärkningen. Företag som vill ansluta sina anläggningar till elnätet efter det ska betala enbart för sin andel. Regeringens ambition är att under 2016 kunna ersätta den här lösningen med en marknadslösning där staten inte behöver ta någon ekonomisk risk.

Ändringarna börjar gälla den 1 augusti 2014.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

2, 2 minuter

Justering

2014-04-16

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

För att anpassa svenska regler till EU:s energieffektiviseringsdirektiv görs en rad lagändringar. Beslutet innebär bland annat att:

• stora företag ska göra en energikartläggning vart fjärde år
• leverantörer av el ska fakturera kunderna för den uppmätta förbrukningen av el, om leverantören har tillgång till mätvärden
• nya krav införs på mätning av energiförbrukning i lägenheter
• kraven skärps på att myndigheter ska använda energi mer effektivt.

Näringsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, delar regeringens bedömning om att det nu gällande svenska målet för energieffektivisering uppfyller EU-direktivets krav på ett vägledande nationellt mål. Utskottet håller också med regeringen om att befintliga metoder för att uppnå en effektivare energianvändning är att föredra framför att införa ett kvotpliktssystem med så kallade vita certifikat.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Huvuddelen av lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2014.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

35, 110 minuter

Justering

2014-04-16

Debatt

2014-04-28

Beslut

2014-04-29

Reglerna för beskattningsår och tidpunkten för när en inkomstdeklaration ska lämnas av den som har en utländsk pensions- eller kapitalförsäkring ändras. Det innebär att alla skattskyldiga nu bara får en tidpunkt för att deklarera per år.

En skyldighet att betala avkastningsskatt införs för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupper som har sitt säte i Sverige. Regler införs också för vad som menas med beskattningsår för dessa bolag och organisationer.

Elever i gymnasiet som går en lärlingsutbildning kan få ersättning för kostnader av Centrala studiestödsnämnden. Denna ersättning ska nu bli skattefri.

Regeringen förlorar möjligheten att befria vissa typer av projekt för teknisk utveckling av miljövänliga produkter från energiskatt och koldioxidskatt på bränsle.

De nya reglerna för beskattningsår och avkastningsskatt börjar gälla den 1 juni 2014. Ändringarna av reglerna för ersättning till lärlingar och skatt på energi börjar gälla den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-10

Debatt

2014-05-07

Beslut

2014-05-07

Den 1 juli 2014 ändras tullagen och offentlighets- och sekretesslagen med anledning av en ny EU-förordning om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter. Bakgrunden är att EU-kommissionen tillsammans med EU-länderna sett över tidigare regler. Med den nya EU-förordningen skärps reglerna om kontroll av efterlevnaden av immateriella rättigheter och samtidigt förtydligas reglerna för att höja rättssäkerheten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-10

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Liberia om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2014-04-10

Bordläggning

2014-05-07

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Qatar om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-10

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Sverige har sedan tidigare ett skatteavtal med Japan för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt när det gäller skatter på inkomst. Ändringarna i avtalet innebär bland annat större möjlighet att slippa betala källskatt på utdelning från dotterbolag till moderbolag. Dessutom ska källstaten inte ta ut skatt på ränta, utom i särskilda fall. Det gäller även royalties. Bestämmelser för hur tvister ska lösas när dubbelbeskattning har skett införs också. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-10

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Riksdagen godkände ett nytt skatteavtal mellan Sverige och Georgien för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt. Avtalet innehåller bestämmelser om informationsutbyte som har utformats enligt den modell som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, rekommenderar. I avtalet finns också bestämmelser som ska förhindra avtalsförmåner för offshoreverksamhet, så kallade coordination centres eller liknande verksamhet som byggs upp främst av skatteskäl. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-10

Bordläggning

2014-05-07

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Den som ansöker om att få ett svenskt patent ska kunna lämna in sin ansökan på engelska. I dagsläget måste ansökningar om patent lämnas in på svenska. Det kräver ofta ett omfattande översättningsarbete. Syftet med beslutet är att den som söker patent ska kunna begränsa sina kostnader för översättningar. Med patent menas ensamrätt att utnyttja en uppfinning. Det innebär till exempel att ingen annan får tillverka eller sälja uppfinningen om inte den som har patentet ger tillstånd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om immaterialrätt.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

5, 22 minuter

Justering

2014-03-20

Debatt

2014-04-09

Beslut

2014-04-10

Regeringen eller Energimarknadsinspektionen ska få bestämma närmare regler för hur skäliga kostnader och en rimlig avkastning för elnätsföretagen ska beräknas. Enligt gällande lag fattar Energimarknadsinspektionen beslut om en intäktsram för varje elnätsföretag. Ramen bestämmer hur stora avgifter företagen kan ta ut av sina kunder under de närmaste fyra åren. Företagen kan överklaga beslutet och frågan avgörs då i domstol. Näringsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, konstaterar att dagens bestämmelser ofta leder till långa domstolsprocesser och en osäkerhet om vad som gäller, både för elnätsföretagen och deras kunder. Utskottet delar regeringens uppfattning att det behövs tydligare regler på området.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2014-03-25

Debatt

2014-04-09

Beslut

2014-04-10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om olika näringspolitiska frågor. Motionerna handlar om företagsfrämjande insatser, regelförenklingar för företagare och olika näringsgrenar som till exempel turism samt kulturella och kreativa näringar.

Behandlade dokument

75

Förslagspunkter

7

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

42, 159 minuter

Justering

2014-03-25

Debatt

2014-04-03

Beslut

2014-04-10

Riksrevisionen har granskat skattekontroll och hantering av vissa skatter i statliga myndigheter och kommuner. Riksrevisionen menar att det finns brister i mervärdesskatteredovisningen hos statliga myndigheter och kommuner och att kontrollen av redovisningen inte är tillräcklig.

Regeringen håller med Riksrevisionen om att reglerna om uttagsbeskattning av fastighetstjänster behöver granskas. Andra brister menar regeringen kan åtgärdas genom dialog med myndigheterna om hur man med information och utbildning kan tillämpa reglerna på rätt sätt. Riksrevisionen rekommenderar att det i ersättningslagen införs en avgift som motsvarar skattetillägg. Regeringen bedömer att det inte behövs eftersom Skatteverket har möjlighet att begära in uppgifter från eller göra revision hos kommunerna.

Riksdagen delar regeringens bedömning och beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2014-03-25

Debatt

2014-04-03

Beslut

2014-04-03

De regler som gäller för att balansera det västsvenska naturgassystemet ska gälla också för naturgasledningar som inte är kopplade till detta system. Bland annat ska innehavaren av en naturgasledning som inte är ihopkopplad med det västsvenska naturgassystemet se till så att det är balans mellan inmatning och uttag av naturgas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2014 och den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-03-13

Debatt

2014-04-09

Beslut

2014-04-10

Trängselskatten höjs i Stockholms innerstad. Dessutom införs trängselskatt på Essingeleden. Syftet är att förbättra miljön och möjligheterna att ta sig fram i Stockholm. Pengarna ska användas till att bygga ut tunnelbanan i Stockholms län.

Höjningen innebär att den högsta nivån blir 35 kronor i stället för 20 kronor. Under lågtrafik mitt på dagen blir skatten 11 kronor. För Essingeleden blir trängselskatten 30 kronor som högst och 11 kronor som lägst. Taket för maximal trängselskatt för ett dygn höjs från 60 till 105 kronor.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

31, 88 minuter

Beredning

2014-03-06

Justering

2014-03-18

Debatt

2014-03-26

Beslut

2014-03-26

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om inkomstskatt. Motionerna handlar bland annat om skatteskala och grundavdrag, pensionsförsäkringar, personalvårdsförmåner, hälsofrämjande åtgärder, förmånsvärde för vissa miljöbilar, personaloptioner och kostnadsersättningar från kommunen. Andra motioner handlar om gåvor och bidrag till ideella ändamål, plockning av bär, svamp och kottar, HUS-avdrag, fackförenings- och a-kasseavgift, reseavdrag och tjänsteställe samt dubbelbeskattningsavtal.

Behandlade dokument

99

Förslagspunkter

14

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

24, 107 minuter

Justering

2014-03-06

Debatt

2014-03-20

Beslut

2014-03-26