Per Bolund (Grn)

Inlämnad

2012-10-05

Förslag

4

Datum

2012-10-04

Utskottsberedning

2012/13:AU1 2012/13:AU10

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 3 avslag, 1 bifall,

Inlämnad

2012-10-05

Förslag

8

Datum

2012-10-04

Utskottsberedning

2012/13:AU10 2012/13:CU5 2012/13:FiU25 2012/13:FiU32 2012/13:NU7 2012/13:UU2

Riksdagsbeslut

(8 yrkanden): 8 avslag

Inlämnad

2012-10-05

Förslag

2

Datum

2012-10-04

Utskottsberedning

2012/13:SkU19

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2012-10-04

Förslag

1

Datum

2012-10-04

Utskottsberedning

2012/13:MJU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2012-10-04

Förslag

1

Datum

2012-10-03

Utskottsberedning

2012/13:TU2

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2012-10-04

Förslag

1

Datum

2012-10-03

Utskottsberedning

2012/13:SfU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2012-10-05

Förslag

6

Datum

2012-10-01

Utskottsberedning

2012/13:MJU11

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Inlämnad

2012-09-20

Förslag

2

Datum

2012-09-19

Utskottsberedning

2012/13:NU7

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2012-06-13

Förslag

7

Datum

2012-06-13

Utskottsberedning

2012/13:FiU6

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag

Inlämnad

2012-03-29

Besvarare

Lena Ek (C)

Regeringen har i en skrivelse kommenterat Riksrevisionens granskningsrapport om Stabilitetsfonden. Stabilitetsfonden inrättades mitt under finanskrisen hösten 2008 för att finansiera kostnaderna för stödåtgärder till banker och andra finansinstitut.

Staten tillförde i början 15 miljarder kronor till Stabilitetsfonden för att öka förtroendet för fonden. Riksrevisionen vill att regeringen prövar om kapitalet bör återbetalas till staten. Regeringen anser att det inte finns skäl att göra detta nu eftersom finansmarknaden fortfarande är turbulent. Finansutskottet som har gått igenom regeringens skrivelse håller med regeringen men understryker att det finns anledning att i framtiden göra en återbetalning.

I övrigt konstaterar utskottet att flera av de frågor som regeringen tar upp i sina kommentarer utreds inom ramen för Finanskriskommitténs arbete. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 32 minuter

Justering

2012-05-10

Datum

2012-05-16

Debatt

2012-05-31

Beslut

2012-06-07

Riksdagen godkände på regeringens förslag en överenskommelse om att Europeiska utvecklingsbanken, EBRD, även ska få verka i länder i södra och östra Medelhavsområdet. Överenskommelsen är en följd av de politiska förändringarna i Nordafrika och Mellanöstern våren 2011. Den pågående demokratiutvecklingen i flera länder i Medelhavsområdet är enligt riksdagen av stor historisk betydelse och måste på olika sätt stödjas av EU och Sverige.

Europeiska utvecklingsbanken, eller Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling som den egentligen heter (EBRD), startade sin verksamhet 1991. Bankens uppdrag är att främja övergången från planekonomi till marknadsekonomi och demokrati och byggdes upp mot bakgrund av omvälvningarna i Öst- och Centraleuropa och upplösningen av Sovjetunionen.

Ett krav för att EBRD ska få börja verka i de aktuella länderna i Medelhavsområdet är att länderna uppfyller de politiska och ekonomiska villkor som ställts.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 19 minuter

Justering

2012-05-10

Datum

2012-05-21

Debatt

2012-05-31

Beslut

2012-06-07

En viktig del i EU:s program mot klimatförändringar är systemet för handel med utsläppsrätter av växthusgaser. En utsläppsrätt är ett certifikat som ger ägaren, en industri- eller energianläggning, rätten att släppa ut en viss mängd koldioxid. Anläggningen får ett antal certifikat gratis och kan vid behov sälja dem eller köpa fler till marknadspris. Men från och med 2013 kommer systemet med fri tilldelning av utsläppsrätter att till stora delar ersättas av ett system med auktionering av utsläppsrätter. Syftet med ändringen är att effektivisera handeln.

Hur auktioneringen av utsläppsrätter ska gå till regleras i en förordning, auktioneringsförordningen. Enligt den ska medlemsländer som valt att inte inrätta en nationell plattform, handelsplats, för auktioner ha en gemensam plattform. De utsläppsrätter som auktioneras kommer att underkastas bestämmelser om skydd mot marknadsmissbruk och penningtvätt.

Sverige ska genomföra auktioner via den EU-gemensamma handelsplatsen. Riksdagen har nu sagt ja till ett regeringsförslag om lagändringar som syftar till att uppfylla kraven i auktioneringsförordningen. Ändringarna gör det möjligt för en svensk aktör att förordnas som auktionsförättare. Regeringen skriver i sitt förslag att den har för avsikt att peka ut Riksgäldskontoret som svensk auktionsförrättare. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 37 minuter

Justering

2012-05-22

Datum

2012-05-22

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

Europeiska rådet har beslutat att inrätta ett nytt permanent ekonomiskt stödprogram för euroländerna, den så kallade europeiska stabilitetsmekanismen (ESM). För att beslutet ska kunna träda i kraft krävs ett godkännande av alla EU-länder. Riksdagen anser att det är angeläget att Sverige medverkar till att euroländerna får möjlighet att bygga upp en stabiliseringsmekanism. Riksdagen godkände därför den ändring av fördraget om EU:s funktionssätt som krävs och en följdändring i lagen om Sveriges anslutning till EU. Beslutet grundar sig på en proposition från regeringen.

ESM ska kunna ge ekonomisk hjälp till krisdrabbade länder i euroområdet i form av lån eller statsobligationer om det finns en risk för hela euroområdets stabilitet. Landet måste dock uppfylla strikta villkor i linje med internationella valutafondens, IMF:s, modell för att få stöd. ESM ska ersätta två andra tillfälliga stödprogram som inrättades i spåren av den ekonomiska krisen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

26, 102 minuter

Beredning

2012-03-13

Justering

2012-05-22

Datum

2012-05-23

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

Inlämnad

2012-05-08

Besvarare

Anna-Karin Hatt (C)

Inlämnad

2012-05-02

Förslag

30

Datum

2012-04-26

Utskottsberedning

2011/12:FiU20

Riksdagsbeslut

(30 yrkanden): 30 avslag

Inlämnad

2012-04-25

Förslag

7

Datum

2012-04-25

Utskottsberedning

2011/12:NU24

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om ett bredare BNP- och välfärdsmått. Skälet är bland annat att det pågår ett omfattande arbete med att komplettera BNP med olika uppgifter om hållbarhet och att utveckla de gröna räkenskaperna. Dessutom beslutades under 2011 om en rättslig ram på EU-nivå för framställning av miljöräkenskaper inom EU. Vidare har Konjunkturinstitutet (KI) genom en blocköverskridande överenskommelse mellan regeringen, Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet nyligen fått nya uppdrag och högre anslag för att utöka sin verksamhet inom området.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 24 minuter

Justering

2012-03-22

Datum

2012-03-30

Debatt

2012-04-12

Beslut

2012-04-18

Inlämnad

2012-03-14

Förslag

2

Datum

2012-03-14

Utskottsberedning

2011/12:FiU40

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2012-03-08

Förslag

2

Datum

2012-03-08

Utskottsberedning

2011/12:FiU39

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag