Per-Arne Håkansson (SocDem)

Fråga 2025/26:992 Skydd mot oseriösa fastighetsägare av Per-Arne Håkansson (S) till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) Hyresgästföreningen lyfter i en debattartikel i Dagens Nyheter (20 juli 2026) fram problematiken med att alltför många hyresgäster tvingas leva med allvarliga brister i sina bostäder,

Inlämnad

2026-08-07

Svarsdatum

2026-08-25

Besvarare

Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Allmänhetens insyn i politiska processer ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning som syftar till detta. Beslutet omfattar två nya lagar samt ändringar i en befintlig lag.

I lagen om insyn i finansiering av partier införs bland annat ett förbud mot att ta emot anonyma och utländska bidrag, oavsett belopp. Partiernas redovisningsskyldighet ska även utökas och granskningen av reglernas efterlevnad skärpas.

En ny lag ska reglera påverkan av beslutsfattare, bland annat genom att påverkansaktörer (lobbyister) ska registrera sig hos Kammarkollegiet, samt redovisa uppgifter om sin kommunikation med politiska beslutsfattare.

Beslutet innebär även en ny lag som reglerar partipolitiska bidrag från arbetsmarknadsorganisationer, som fackförbund och arbetsgivarförbund. Lagen innebär bland annat att en medlem i en arbetsmarknadsorganisation ska kunna lämna en förklaring om att hans eller hennes medlemsavgift inte får användas som bidrag för partipolitiska ändamål.

Den nya lagstiftningen börjar gälla den 1 juli 2027.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 79 minuter

Justering

2026-06-09

Datum

2026-06-09

Bordläggning

2026-06-14

Debatt

2026-06-15

Beslut

2026-06-16

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 31 ärenden som innehåller anmälningar från riksdagsledamöter. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen och statsråds tjänsteutövning.

Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

65, 346 minuter

Justering

2026-06-09

Datum

2026-06-10

Bordläggning

2026-06-14

Debatt

2026-06-15

Motion till riksdagen 2025/26:4151 av Jennie Nilsson m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:258 Ökad insyn i politiska processer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till ny lag med bestämmelser om arbetsmarknadsorganisationers bidrag för partipolitiska ändamål. Motivering I regeringens

Inlämnad

2026-05-13

Förslag

1

Datum

2026-05-13

Utskottsberedning

2025/26:KU39

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag om ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Att förslaget antas som vilande innebär att riksdagen behöver ta ytterligare ett likalydande beslut i frågan efter nästa riksdagsval.

Regeringens förslag innebär att fler krav som avser tillgänglighet ska kunna ställas i vanlig lag på produkter och tjänster som omfattas av grundlagsskydd. Syftet med ändringarna är att säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning samt de krav som följer av medlemskapet i Europeiska unionen.

De föreslagna ändringarna innebär bland annat följande

• Utrymmet utvidgas för att ställa krav på att införa och på ett visst sätt utforma produktinformation, exempelvis på en förpackning.
• Det ska bli möjligt att ställa tillgänglighetskrav som rör information, format och funktion på bland annat e-böcker och e-handelstjänster.
• Skyldighet för nätinnehavare att vidaresända tillgänglighetstjänster, som textning och tolkning, ska kunna gälla andra än public service-företagens program.

Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till att anta förslaget som vilande.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 17 minuter

Justering

2026-04-16

Datum

2026-04-17

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Riksdagen sa nej till 53 förslag i motioner om offentlig förvaltning från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om korruption, överlämnande av förvaltningsuppgifter, lokal statlig service, Justitiekanslern, länsstyrelserna, myndighetsaktivism och opinionsbildande verksamhet.

Riksdagen hänvisar bland annat till redan vidtagna åtgärder samt pågående arbete.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

13

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

6, 52 minuter

Justering

2026-03-26

Datum

2026-03-26

Bordläggning

2026-03-31

Debatt

2026-04-01

Beslut

2026-04-01

Fråga 2025/26:641 Tryggheten för trossamfundens verksamhet av Per-Arne Håkansson (S) till Socialminister Jakob Forssmed (KD) Ett statligt utformat försäkringsskydd för religiösa hus är en fråga som aktualiseras utifrån en ökande grad av hat och hot mot religionsutövning. I ett reportage i Sydsvenska Dagbladet nyligen

Inlämnad

2026-03-24

Svarsdatum

2026-04-01

Besvarare

Socialminister Jakob Forssmed (KD)

Interpellation 2025/26:403 Tryggheten för trossamfund av Per-Arne Håkansson (S) till Socialminister Jakob Forssmed (KD) I ett reportage i Sydsvenska Dagbladet nyligen redogjordes för omfattande svårigheter för religiösa samfund judiska, muslimska, katolska och ortodoxa att försäkra sina helgedomar och byggnader. I många

Inlämnad

2026-03-22

Besvarare

Socialminister Jakob Forssmed (KD)

Interpellation 2025/26:376 De inre gränskontrollernas påverkan på den nordiska integrationen av Per-Arne Håkansson (S) till EU-minister Jessica Rosencrantz (M) Sverige har haft inre gränskontroller i över tio år. De har betecknats som tillfälliga och extraordinära. De kan ifrågasättas såväl utifrån det nu 74-åriga nära

Inlämnad

2026-03-05

Svarsdatum

2026-03-16

Besvarare

Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fråga 2025/26:549 Gränshinder för teknikföretag mellan Sverige och Norge av Per-Arne Håkansson (S) till EU-minister Jessica Rosencrantz (M) Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet har ställt sig bakom visionen om att Norden 2030 ska vara världens mest integrerade och hållbara region, sett utifrån ett globalt perspektiv. Frågor

Inlämnad

2026-02-26

Svarsdatum

2026-03-11

Besvarare

EU-minister Jessica Rosencrantz (M)

Riksdagen sa nej till sju förslag om trossamfund och begravningsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen gäller frågor om statlig hjälp med kyrkoavgiften, ett statligt försäkringsskydd för trossamfund, begravningsavgiften, konkurrens inom begravningsverksamhet, begravningsplatser för olika religiösa grupper, begravningsombudens förutsättningar och tidsgräns för kremering.

Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och till pågående arbete.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

7

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2026-01-29

Datum

2026-01-30

Bordläggning

2026-02-03

Debatt

2026-02-04

Beslut

2026-02-17

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om riksdagens arbetsformer.

Förslagen handlar bland annat om riksmötets öppnande, motionsrätten, insyn i registret över riksdagsledamöternas ekonomiska intressen, översyn av förtroendevaldas villkor och Riksdagsförvaltningens verksamhet.

Riksdagen hänvisar bland annat till att utredning redan pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

19

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

5, 33 minuter

Justering

2026-01-29

Datum

2026-01-30

Bordläggning

2026-02-03

Debatt

2026-02-04

Beslut

2026-02-04

Konstitutionsutskottet, KU, har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2024. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.

Under 2024 lämnades totalt 45 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Miljö- och jordbruksutskottet prövade flest förslag, följt av justitieutskottet och utrikesutskottet.

Sex av prövningarna ledde till att riksdagen lämnade ett motiverat yttrande. De motiverande yttrandena 2024 lämnades på förslag av skatteutskottet, justitieutskottet, trafikutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

Utskottet konstaterar att riksdagen även i år stod för flest motiverade yttranden av de nationella parlamenten inom EU. Utskottet anser att det är bekymmersamt om endast ett begränsat antal nationella parlament tillvaratar möjligheten att kontrollera tillämpligheten av subsidiaritetsprincipen. Utskottet framhåller att de nationella parlamentens subsidiaritetskontroll är ett viktigt demokratiskt instrument inom ramen för EU:s beslutsfattande.

I vissa frågor har EU-länderna lämnat över befogenheten att ta beslut till EU, så kallad exklusiv befogenhet. Utskottet konstaterar att det av en dom från EU-domstolen framgår att EU, vid sidan av de exklusiva befogenheterna, kan ha vissa ytterligare befogenheter som innebär att subsidiaritetsprincipen inte alltid används. Utskottet understryker att frågan om huruvida en befogenhet endast kan utövas av EU bör bedömas från fall till fall av EU-ländernas parlament. EU-kommissionens bedömning av detta bör inte gälla automatiskt.

Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har riksdagen subsidiaritetsprövat totalt 1 350 förslag. Riksdagen har haft invändningar och lämnat motiverade yttranden mot knappt 8 procent av förslagen.

Anföranden och repliker

4, 25 minuter

Justering

2025-12-16

Datum

2025-12-18

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) EU-minister Jessica Rosencrantz (M) Socialtjänstminister

Datum

2026-01-15

Fråga 2025/26:372 Uppföljning av den 50-åriga konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter av Per-Arne Håkansson (S) till Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) I år fyller FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter 50 år. Konventionen infördes 3 januari 1976 och slår fast rättigheter

Inlämnad

2026-01-05

Svarsdatum

2026-01-21

Besvarare

Jämställdhetsminister Nina Larsson (L)

Fråga 2025/26:267 Ett oberoende ordinarie tillsynsorgan för Polismyndigheten av Per-Arne Håkansson (S) till Justitieminister Gunnar Strömmer (M) Polisen är vår största statliga myndighet. Trots detta saknas ett oberoende ordinarie tillsynsorgan för myndigheten. Detta har varit en fråga som återkommande uppmärksammats

Inlämnad

2025-11-27

Svarsdatum

2025-12-10

Besvarare

Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fråga 2025/26:201 Återuppbyggnad av det förstörda statliga monumentet i Kvidinge av Per-Arne Håkansson (S) till Kulturminister Parisa Liljestrand (M) På kvällen den 23 juni i år, 2025, slog blixten ned och totalförstörde monumentet i Kvidinge i Åstorps kommun i nordvästra Skåne. Den sju meter höga obelisken, flankerad

Inlämnad

2025-11-13

Svarsdatum

2025-11-26

Besvarare

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bestämmelser som kompletterar EU:s mediefrihetsförordning samlas i en ny lag.

Förslaget innebär bland annat att

• Mediemyndigheten kommer att ha tillsynsansvar och bland annat övervaka regler, hantera en ny databas över medieägande och bedöma mediekoncentrationer
• medieleverantörer ska få en skyldighet att lämna information till Mediemyndigheten, som exempelvis leverantörens juridiska namn och kontaktuppgifter.

Syftet med mediefrihetsförordningen är bland annat att främja mediemångfald, skydda journalister och säkerställa att medieföretag kan verka oberoende, utan politisk eller ekonomisk påverkan.

I förslaget ingår även en ändring av den nya lagen. Ändringen beror på att vissa bestämmelser i lagen ska börja gälla vid en senare tidpunkt.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2026 och vissa ändringar i lagen börjar gälla den 8 maj 2027.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 26 minuter

Justering

2025-11-06

Datum

2025-11-07

Bordläggning

2025-11-11

Debatt

2025-11-12

Beslut

2025-11-12

Interpellation 2025/26:44 Bortplockade objekt i nationella stråk av Aylin Nouri (S) till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) Reaktionerna runt om i landet har inte låtit vänta på sig efter att Trafikverket överlämnade förslaget om den nationella planen för transportinfrastrukturen för åren 2026–2037.

Inlämnad

2025-10-02

Svarsdatum

2025-10-24

Besvarare

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)

Interpellation 2025/26:45 Raoul Wallenberg-institutets forskning om mänskliga rättigheter och humanitär rätt av Per-Arne Håkansson (S) till Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) Den 4 april 2025 intervjuades statsrådet Johan Pehrson i Dagens Nyheter, där han meddelade att regeringen avser att

Inlämnad

2025-10-03

Svarsdatum

2025-10-23

Besvarare

Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)