Oscar Sjöstedt (SweDem)

Riksdagen sa ja till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen. Ändringarna handlar om att det ska bli svårare att ändra grundlagarna och om ökat skydd och stärkt oberoende för domstolarna. Beslutet gäller ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket betyder att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle.

Ändringarna i regeringsformen innebär bland annat att det ska bli svårare att ändra grundlagarna. Det kommer exempelvis att ställas krav på att minst hälften av riksdagsledamöterna säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget – efter att riksdagsval har hållits mellan de båda omröstningarna. Dessa krav ska även gälla vid ändringar av huvudbestämmelser i riksdagsordningen.

Ändringarna innebär även att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt stärks. Bland annat ska den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna ledas av en styrelse där en majoritet av ledamöterna är domare. Myndigheter under regeringen ska inte heller längre kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet.

Syftet är att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2027.

Eftersom beslutet gäller ändringar i regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringar i riksdagsordningen. Det första beslutet om förslaget togs den 1 oktober 2025 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8 (47 minuter)

Justering

2026-10-22

Datum

2026-10-23

Bordläggning

2026-11-03

Debatt

2026-11-04

Beslut

2026-11-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för att ge stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern.

Förslaget innebär bland annat att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att till Ukraina skänka 16 Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition, samt att ingå avtal med Ukraina om försäljning av Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem.

Regeringen föreslår även ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel under perioden den 1 juli–30 november 2026, ett tillfälligt stöd för sänkta priser i kollektivtrafiken under perioden den 1 juli–31 december 2026 och åtgärder för att stötta flyg- och jordbrukssektorerna.

Utöver regeringens förslag la finansutskottet på eget initiativ fram ett lagförslag om punktskattebefrielse för jetbensin. Förslaget innebär att jetbensin ges samma energiskattemässiga förutsättningar som flygfotogen. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026. Ett utskottsinitiativ betyder att utskottet har tagit initiativ till förslaget. Det bygger inte på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Sammantaget innebär regeringens förslag att den offentliga förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo beräknas förbättras med 5,3 miljarder kronor 2026. Förslag om förändringar av beställningsbemyndiganden för 2026 innebär att regeringen beräknar att anslagen behöver öka med totalt 22,6 miljarder kronor för 2027–2034.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina och drivmedels- och flygbränslepriserna med anledning av kriget i Mellanöstern är enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9 (59 minuter)

Justering

2026-06-16

Datum

2026-06-16

Bordläggning

2026-06-16

Debatt

2026-06-17

Beslut

2026-06-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2026. Beslutet innebär att anvisade medel ökar med 3,6 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 5,2 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 1,6 miljarder kronor.

De största utgiftsökningarna avser biståndsverksamhet med 1,7 miljarder kronor, fossilfria drivmedel och elektrifiering vid statliga myndigheter med 0,5 miljard kronor samt kapitalinsatser i statligt ägda företag med 0,4 miljard kronor. Den offentliga förvaltningens finansiella sparande försämras med ca 3,4 miljarder kronor och statens budgetsaldo försämras med ca 3,8 miljarder kronor 2026 till följd av förslagen. Skillnaden beror på kapitaltillskott till bolag som påverkar budgetsaldot men inte det finansiella sparandet.

Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.

Förslaget innehåller också ökningar på 74,3 miljarder kronor till beställningsmyndiganden. Beställningsbemyndiganden är tillstånd som en statlig myndighet behöver för att ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgifter som ska finansieras med framtida anslag.

De största ökningarna handlar om anskaffning av material och anläggningar med 66,0 miljarder kronor, förbandsverksamhet och beredskap med 6,0 miljarder kronor och Rakel Generation 2 med 1,7 miljarder kronor.

Förslagen innebär också att riksdagen ger regeringen rätt att ingå ekonomiska åtaganden som kan påverka statens budget på längre sikt. Det handlar bland annat om att ingå avtal med Videberg Kraft AB om fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram samt om kapitaltillskott och förvärv av aktier i bolaget.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag på en lagändring som innebär att Försäkringskassan inte ska ta ut någon avgift för anslutning till det elektroniska systemet för statligt tandvårdsstöd. Förslaget innebär att bestämmelsen om avgift ska upphöra att gälla vid utgången av juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

75, 300 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-08

Debatt

2026-06-09

Beslut

2026-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen.

Osäkerheten och oförutsägbarheten om den geopolitiska och handelspolitiska utvecklingen har medfört att regeringen har reviderat prognoserna för bland annat BNP och arbetslöshet jämfört med vårpropositionen. Återhämtningen i svensk ekonomi väntas som en följd av detta fortsätta i en långsammare takt än vad som bedömdes i vårpropositionen.

Riksdagen håller med regeringen om att en varaktig återhämtning av ekonomin ska säkerställas och att Sverige ska fortsätta att byggas starkare för att bli mer konkurrens- och motståndskraftigt. Riksdagen delar också regeringens bedömning om att den ekonomiska politiken ska fokusera på tre områden: att fortsätta att värna de offentliga finanserna, möjliggöra fler arbetstillfällen i Sverige samt säkerställa att ansträngning lönar sig.

Riksdagen beslutade även att lägga regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2025 till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav tolv förslag är från den allmänna motionstiden 2025/2026.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

2

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

75 (300 minuter)

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-08

Debatt

2026-06-09

Beslut

2026-06-09

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) överlämnar regeringens ekonomiska vårproposition till riksdagen. Efter det hålls en debatt där riksdagspartiernas ekonomiska talespersoner deltar. Debatten tolkas till teckenspråk och sänds via webb-tv. Den går att se både direkt och i efterhand. Måndag den 13 april kommer polisen

Datum

2026-04-13

Vid frågestunden svarar statsminister Ulf Kristersson (M) på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Datum

2026-03-12

Tisdagen den 27 januari håller riksdagen en särskild debatt om euron. Debatten har föreslagits av Liberalerna. Från regeringen deltar finansminister Elisabeth Svantesson (M). Den särskilda debatten går att se direkt och i efterhand via webb-tv.

Datum

2026-01-27

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för år 2026. Utgifterna beräknas uppgå till 1 542 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 375 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 167 miljarder kronor för 2026.

Riksdagen sa även ja till utgiftstaket för staten och till att nuvarande överskottsmål ersätts med ett balansmål från och med 2027 samt till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdrag, det förhöjda grundavdraget och skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning
• höjd beloppsgräns vid avdrag för vissa typer av resor
• sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
• att ett grundavdrag i riskskatten införs och skattesatsen höjs
• enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmansföretag
• att en skattereduktion införs för gåvor från juridiska personer till ideell verksamhet
• höjd fastighetsskatt för vindkraftverk
• sänkt energiskatt på el
• förlängd tillfälligt utökad nedsättning av skatt på jordbruksdiesel
• slopad fordonskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar
• moderniserad beskattning av gaser.

Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2026 utom de som gäller moderniserad beskattning av gaser som börjar gälla den 1 juli 2026 och slopad fordonsskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar som börjar gälla den 1 februari 2026.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Politiken ska inriktas på att stötta hårt arbetande människors ekonomi så att den utdragna lågkonjunkturen kan brytas och återhämtningen återupptas. En bidragsreform ska göra det mer lönsamt att arbeta. Företagens villkor ska förbättras. Resurserna till skolan ska öka, brottsligheten ska fortsätta att bekämpas och vårdköerna kortas. Försvaret ska förstärkas liksom stödet till Ukraina. Fossila bränslen ska fasas ut och Sverige ska nå nettonollutsläpp till 2045.

Finanspolitiken är expansiv 2026 för att motverka att lågkonjunkturen ger långvarigt negativa konsekvenser på svensk ekonomi. Med stabila statsfinanser och en låg statsskuld står Sverige starkt och har därför möjlighet att genomföra åtgärder som stärker Sverige och de svenska hushållens ekonomi och bryter lågkonjunkturen.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna för statens budget är styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

101, 357 minuter

Justering

2025-11-20

Datum

2025-11-21

Bordläggning

2025-11-25

Debatt

2025-11-26

Beslut

2025-11-26

Vid frågestunden svarar statsminister Ulf Kristersson (M) på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Datum

2025-10-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen.

Osäkerheten och oförutsägbarheten kring handelspolitiken och den ekonomiska utvecklingen har medfört att regeringen har reviderat prognoserna för BNP och arbetslöshet jämfört med vårpropositionen. Den lågkonjunktur som svensk ekonomi befinner sig i väntas som en följd av detta bli mer utdragen än vad som bedömdes i vårpropositionen. Riksdagen håller med regeringen om att Sverige ska fortsätta att byggas starkare och tryggare genom reformer som främjar tillväxt, välfärd och säkerhet. Riksdagen delar också regeringens bedömning om att den ekonomiska politiken ska inriktas på tre områden: att stärka hushållen och stötta återhämtningen, att återupprätta arbetslinjen och pressa ned arbetslösheten samt att öka tillväxten och investeringarna.

Riksdagen beslutade även att lägga regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2024 till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav nio är från den allmänna motionstiden 2024.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

82, 296 minuter

Justering

2025-06-12

Datum

2025-06-12

Bordläggning

2025-06-17

Debatt

2025-06-18

Beslut

2025-06-18

Tisdagen den 6 maj håller riksdagen en särskild debatt om priserna i dagligvaruhandeln. Debatten hålls med anledning av ett initiativ från Vänsterpartiet. Från regeringen deltar finansminister Elisabeth Svantesson (M). Den särskilda debatten går att se direkt och i efterhand via webb-tv.

Datum

2025-05-06

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) överlämnar regeringens ekonomiska vårproposition till riksdagen. Efter det hålls en debatt där riksdagspartiernas ekonomiska talespersoner deltar. Debatten tolkas till teckenspråk och sänds via webb-tv. Den går att se både direkt och i efterhand.

Datum

2025-04-15

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för år 2025. Utgifterna beräknas uppgå till 1 428 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 374 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 55 miljarder kronor för 2025.

Riskdagen sa ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdrag och det förhöjda grundavdraget
• slopad avtrappning vid högre inkomstnivåer inom ramen för jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget
• sänkt ersättningsnivå i beloppsregeln för expertskatt
• sänkt skatt på bensin och diesel
• avskaffad skatt på flygresor
• utvidgning av det s.k. växa-stödet
• en skattefri nivå för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring
• avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet
• ändrad bonus malus för husbilar och alternativbränslebilar.

Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningen av inkomsterna i budgeten.

Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2025 utom de som gäller avskaffad skatt på flygresor som börjar gälla den 1 juli 2025 och ändrad malus för husbilar och alternativbränslebilar som börjar gälla den 1 februari 2025.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

En lägre inflation och stabila långsiktiga inflationsförväntningar gör att fokus för den ekonomiska politiken nu kan skiftas från att bekämpa inflationen till att investera i att bygga Sverige rikare och tryggare igen. Politiken bör enligt regeringen inriktas på att fortsätta stärka hushållens köpkraft, återupprätta arbetslinjen och öka tillväxten. Riksdagen är av samma mening. Den något expansiva finanspolitiken ger stöd åt den lågkonjunktur som Sverige bedöms vara i även 2025. En lägre inflation, högre reallöner och lägre räntor bidrar till att hushållens konsumtion och investeringar väntas öka. Arbetsmarknaden återhämtar sig gradvis under 2025, men arbetslösheten väntas vara fortsatt hög 2025.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna för statens budget är styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

81, 333 minuter

Justering

2024-11-21

Datum

2024-11-22

Bordläggning

2024-11-26

Debatt

2024-11-27

Beslut

2024-11-27

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) lämnar regeringens budgetproposition till riksdagen. Därefter följer en debatt med riksdagspartiernas ekonomisk-politiska företrädare. Finansministern inleder debatten med att presentera regeringens förslag till statens budget för 2025. Debatten tolkas till teckenspråk och sänds via webb-tv. Den går att se både direkt och i efterhand.

Datum

2024-09-19

Motion till riksdagen 2024/25:166 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) Synliggörande av likviditetsrisker på företagsobligationsmarknaden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fonder öppet och uttryckligen ska ange fondinnehavets andel av illikvida tillgångar och tillkännager

Inlämnad

2024-09-19

Förslag

2

Datum

2024-09-19

Utskottsberedning

2024/25:FiU22

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:165 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) Avskaffande av det skärpta amorteringskravet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa det andra amorteringskravet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverigedemokraterna vill se en

Inlämnad

2024-09-19

Förslag

1

Datum

2024-09-19

Utskottsberedning

2024/25:FiU22

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:164 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) Förstärkt integritetsskydd vid kreditupplysning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda om omfrågeuppgifter enligt kreditupplysningslagen om privatpersoner ska gallras efter en kortare

Inlämnad

2024-09-19

Förslag

1

Datum

2024-09-19

Utskottsberedning

2024/25:FiU22

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:163 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) Aktiemarknaden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda huruvida gränsen för anmälningsplikt av blankningspositioner är på en rimlig nivå och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen

Inlämnad

2024-09-19

Förslag

4

Datum

2024-09-19

Utskottsberedning

2024/25:FiU22

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Den ekonomiska politiken ska inriktas på att lägga grunden för återhämtning, högre tillväxt och en bättre välfärd, i takt med att inflationen faller samtidigt som effekterna av lågkonjunkturen slår igenom allt tydligare. Riksdagen delar regeringens bedömning att även om det finns stora osäkerheter finns det nu utrymme för att inrikta politiken på en mer normal konjunkturpolitik och på att investera i Sverige. En låg statsskuld och starka offentliga finanser ger utrymme för ytterligare investeringar för högre tillväxt. Genom en väl avvägd finanspolitik ska inflationen fortsätta att bekämpas. Arbetslinjen ska återupprättas och strukturreformer ska genomföras för att öka produktiviteten och förbättra den långsiktiga tillväxten. Sverige ska byggas starkare och rikare genom investeringar i infrastruktur, klimatomställning, forskning, energiproduktion, regelförenklingar och kompetensförsörjning samt genom att fortsätta arbetet med att trycka tillbaka brottsligheten. Skattepolitiken utgör en central del av den ekonomiska politiken och den ska uppmuntra företagsamhet, entreprenörskap, hårt arbete och högre utbildning.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

89, 314 minuter

Justering

2024-06-13

Datum

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-17

Debatt

2024-06-18

Beslut

2024-06-18

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) överlämnar regeringens ekonomiska vårproposition till riksdagen. Efter det hålls en debatt där bland andra riksdagspartiernas ekonomisk-politiska talespersoner deltar. Debatten sänds via webb-tv och tolkas till teckenspråk.

Datum

2024-04-15